umu.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Sundin, Eva
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 11) Visa alla publikasjoner
Ybrandt, H., Sundin, E. & Capone, G. (2016). Trainee therapists' wievs on the alliance in psychotherapy and supervision: a longitudinal study. British Journal of Guidance and Counselling, 44(5), 530-539
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Trainee therapists' wievs on the alliance in psychotherapy and supervision: a longitudinal study
2016 (engelsk)Inngår i: British Journal of Guidance and Counselling, ISSN 0306-9885, E-ISSN 1469-3534, Vol. 44, nr 5, s. 530-539Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The shape of alliance in psychotherapy and supervision using growth curve modeling was examined for clinically inexperienced trainee therapists, who were engaged in long-term cognitive behavioral - or psychodynamic individual psychotherapy at a Psychology Clinic in Sweden. Trainee therapists rated their view of the alliance with their clients and their supervisors on the Working Alliance Inventory at five time points. The alliance to the client show a consistent, positive development throughout the therapy. The alliance to the supervisors show initially a decrease, followed by an increase, and then again, the rate of increase in the supervisory alliance ratings slowed down indicating a more complex view of the supervisory alliance compared to the view of the alliance in psychotherapy.

Emneord
Working alliance, inexperienced psychotherapists, psychotherapy training, supervisory alliance, mild mental health problems, longitudinal analysis
HSV kategori
Forskningsprogram
psykologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-117239 (URN)10.1080/03069885.2016.1153037 (DOI)000387246400004 ()
Prosjekter
Effekter av utbildningsterapier
Tilgjengelig fra: 2016-02-24 Laget: 2016-02-24 Sist oppdatert: 2018-06-07bibliografisk kontrollert
Egberg Thyme, K., Sundin, E. C., Wiberg, B., Öster, I., Åström, S. & Lindh, J. (2009). Individual brief art therapy can be helpful for women with breast cancer: A randomized controlled clinical study. Palliative & Supportive Care, 7(1), 87-95
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Individual brief art therapy can be helpful for women with breast cancer: A randomized controlled clinical study
Vise andre…
2009 (engelsk)Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 7, nr 1, s. 87-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Objective: Recent research shows that almost every second woman with breast cancer is depressed or has anxiety; the risk for younger women is even higher. Moreover, research shows that women are at risk for developing depression, also a threat for women with breast cancer. The aim of this randomized controlled clinical trial was to study the outcome of five sessions of art therapy given at a 5-week period of postoperative radiotherapy.

Methods: The participants were between 37 and 69 years old; six participants in each group were below 50 years of age. Half of the participants (n = 20) received art therapy and the other half (n = 21) were assigned to a control group. At the first measurement, at least 17% (n = 7) of the participants medicated with antidepressants. Data were collected before and after art therapy and at a 4-month follow-up using self-rating scales that measure self-image (the Structural Analysis of Social Behaviour) and psychiatric symptoms (the Symptom Check List–90).

Results: At follow-up, significant lower ratings of depression, anxiety, and somatic symptoms and less general symptoms were reported for the art therapy group compared to the control group. The regression analysis showed that art therapy relates to lower ratings of depression, anxiety, and general symptoms; chemotherapeutic treatment predicts lower depressive symptoms; in contrast to axilliary surgery and hormonal treatment as well as being a parent predicts higher ratings of anxiety and general symptoms.

Significance of results: The conclusion suggests that art therapy has a long-term effect on the crisis following the breast cancer and its consequences.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cambridge University Press, 2009
Emneord
Art therapy, Breast cancer, Symptom Check List-90 (SCL-90), Structural analyses of Social Behaviour (SASB), Oncology
HSV kategori
Forskningsprogram
medicinsk beteendevetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-18605 (URN)10.1017/S147895150900011X (DOI)
Tilgjengelig fra: 2009-02-18 Laget: 2009-02-18 Sist oppdatert: 2018-06-09bibliografisk kontrollert
Egberg Thyme, K., Sundin, E., Lindström, B., Wiberg, B., Larsson, N., Sjöberg, I. & Wikman, M. (2007). Förändringar av vestibulitsmärtor, psykiskt mående och välbefinnande samt upplevelser av själv och andra: en systematisk pilotstudie av sex unga kvinnor med vulva vestibulit som genomgått tidsbegränsad bildpsykoterapi. Matrix, 24(1), 49-72
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Förändringar av vestibulitsmärtor, psykiskt mående och välbefinnande samt upplevelser av själv och andra: en systematisk pilotstudie av sex unga kvinnor med vulva vestibulit som genomgått tidsbegränsad bildpsykoterapi
Vise andre…
2007 (svensk)Inngår i: Matrix, ISSN 0109-646x, Vol. 24, nr 1, s. 49-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
København, Danmark: Matrix. (Hillerød), 2007
Emneord
psykiatri, klinisk psykologi, behandling, bildterapi, kvinnor psykosomatiska sjykdomar, psykoterapi
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-3283 (URN)
Tilgjengelig fra: 2008-05-29 Laget: 2008-05-29 Sist oppdatert: 2018-06-09bibliografisk kontrollert
Ögren, M.-L. & Sundin, E. (2005). Intervjuer som prognosinstrument för studieframgång. Nordisk Psykologi: teori, forskning, praksis, 57(3), 271-287
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Intervjuer som prognosinstrument för studieframgång
2005 (svensk)Inngår i: Nordisk Psykologi: teori, forskning, praksis, ISSN 0029-1463, Vol. 57, nr 3, s. 271-287Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Two different admission procedures (high school grades/scholastic tests and high school grades/scholastic tests/interview) to the five-year Master's Program in Professional Psychology at Stockholm University were examined. The analyses were based on data from students who were admitted on a combination of high school grades/scholastic test and interview, and students who were admitted based only on high school grades/scholastic test. In the final semester of the five-year Psychologist Program, the students and their supervisors rated the student's development of psychotherapeutic knowledge and skills, and their relation to the supervisor and the supervision group. A self rating scale was used. The results showed that students who were admitted upon interview and their supervisors, rated significantly higher on all factors. Moreover, students admitted upon interview rated their development of psychotherapeutic skill significantly higher than students admitted traditionally. The corresponding difference between supervisor ratings was not significant. Both student and supervisor ratings indicated that the students admitted by an interview had a better relation to their supervisor and to their supervision group.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Copenhagen: Hans Reitzels Forlag, 2005
Emneord
multiple imputation, medical students, missing data, selection, validity
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-120401 (URN)10.1080/00291463.2005.10637374 (DOI)000232879800006 ()
Merknad

Title in english:

Interviews as instrument of prognosis for student development

Tilgjengelig fra: 2016-06-10 Laget: 2016-05-16 Sist oppdatert: 2018-06-07bibliografisk kontrollert
Sundin, E. & Wiberg, B. (2003). Utvärdering av den pedagogiska verksamheten vid Psykologmottagningen vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet. Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utvärdering av den pedagogiska verksamheten vid Psykologmottagningen vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet
2003 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Under tidsperioden vt 2000 - vt 2001 prövades psykoterapihandledning via videokonferens på Kurs IX, moment 4: ”Tillämpning/psykoterapi - klientarbete och klientrapport” vid Psykologprogrammet, Umeå universitet. Syftet med denna utvärdering var att undersöka om denna typ av handledning har samma pedagogiska värde som handledning förmedlad av handledare som befinner sig i samma rum som sina handledda. Under den aktuella tidsperioden förekom fyra olika handledningstyper: psykodynamisk, kognitiv beteendeterapi, traditionell kognitiv och kognitiv handledning med videokonferens. 35 psykologstudenter som påbörjade momentet klientarbete vt 2000 fyllde i en enkät som handlade om egen professionell utveckling respektive hur handledningen fungerade vid två tillfällen. Handledarna (n=7)ombads besvara samma enkätfrågor vid två tillfällen utifrån deras syn på studentens professionella utveckling samt hur handledningen hade fungerat. Resultaten visade att de studenter som fått handledning via videokonferens inte skilde sig märkbart på någon punkt från de studenter som fått traditionell handledning. Majoriteten av psykologstudenterna, oberoende av typ av handledning, upplevde att de hade utvecklats professionellt, att de hade lärt sig att arbeta i psykoterapeutiska samtal och i grupphandledning. Deras handledare gjorde likartade bedömningar. Denna utvärderingsstudie anger attdet är möjligt att arbeta med videokonferenshandledning varvat med handledning som ges i rummet inom Psykologprogrammet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, 2003. s. 15
Serie
Forskningsrapporter: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, ISSN 1651-3037 ; 5
Emneord
grupphandledning, psykologutbildning, grundläggande psykoterapiutbildning, videokonferens
HSV kategori
Forskningsprogram
psykologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-22592 (URN)
Utgiver:
Institutionen för psykologi, 90187, Umeå
Tilgjengelig fra: 2009-05-13 Laget: 2009-05-13 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Sundin, E. & Wiberg, B. (2003). Utvärdering av handledning inom ramen för PUPPA-projektet. Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utvärdering av handledning inom ramen för PUPPA-projektet
2003 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna utvärderingsstudie undersökte värdet av handledning för vårdpersonal inom primärvård, tandvård och sjukhusvård i Västerbottens läns landsting. Handledningen tillskapades inom ramen för PUPPA-projektet(Projektgruppen för Utveckling av ett Praktiskt Psykosomatiskt Arbetssätt), utifrån vårdpersonalens önskemål att få tillfälle att utveckla bättre verktyg i bemötande och behandling av patienter som har psykosomatiska besvär. För att undersöka utfallet av denna handledningsinsats genomfördes en utvärdering, vars huvudsyfte var att undersöka om handledningsinsatsen har påverkat personalens upplevelse av professionell effektivitet och kompetens i arbetet med patienter som har psykosomatiska besvär. Ett annat syfte var att undersöka graden av utbrändhet samt personalens känsla av sammanhang. I denna studie deltog 38 personer från åtta handledningsgrupper. Före och efter handledningens genomförande fyllde samtliga deltagare i självskattningsformulär och nio av dessa deltagare medverkade också vid djupintervjuer. Efter det att handledningen avslutats, fyllde en majoritet av deltagarna (n =32) i en mindre enkät med frågor om bl.a. deltagarnas uppfattning om handledningen. Resultaten visade att deltagarnas upplevelse av att vara kompetenta i sitt arbete (Professionell effektivitet [PE]) stärktes signifikant under handledningsperioden. Den genomsnittliga gruppdeltagaren hade en stabil Känsla av sammanhang (KASAM), som var helt i nivå med andra studier. Resultaten av mätningarna av utbrändhet var likaså i linje med tidigare studier; graden av utmattning och trötthet förändrades inte efter den korta handledningsperioden (cirka 1 år). Två delskalor i Maslach Burnout Inventory (MBI) indikerade att den genomsnittliga deltagaren var sliten och utmattad inför handledningen, detta resultat var oförändrat efter avslutad handledning. I kontrast så visade The Burnout Measure (TEDIUM) inte på någon påtaglig leda, varken före eller efter handledningen. Resultaten antyder att vårdpersonalens utmattning och slitenhet inte i första hand är relaterad till patientarbetet. Det generella intryck som deltagarna förmedlade i den enkät som besvarades efter handledningen var att handledningen upplevdes mycket värdefull, något som bekräftades i analysen av de individuella intervjuerna. Från enkät och intervjuer framkom också att landstingets organisationsformer och organisationsförändringar upplevdes resultera i påfrestningar i många situationer. Slutsatsen av denna utvärderingsstudie är att grupphandledning är ett välkommet och potentiellt värdefullt komplement för vårdpersonal som upplever ett växande behov av stöd och hjälp att hantera ökande krav och komplexitet i arbetet med patienter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, 2003. s. 19
Serie
Forskningsrapporter: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, ISSN 1651-3037 ; 4
Emneord
handledning, vårdpersonal, professionell effektivitet, utbrändhet, känsla av sammanhang
HSV kategori
Forskningsprogram
psykologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-22590 (URN)
Utgiver:
Institutionen för psykologi, 90187, Umeå
Tilgjengelig fra: 2009-05-13 Laget: 2009-05-13 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Sundin, E., Wiberg, B. & Eklöf, H. (2002). Change and stability of attachment from childhood to early adulthood. Umeå: Institutionen för psykologi
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Change and stability of attachment from childhood to early adulthood
2002 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The main objective of this study was to examine continuity and change inattachment classification from childhood to early adulthood. The relationsbetween childhood attachment, stressful life events, and young adultattachment were examined based on data from observations of thirty-fourSwedish middle-class 3 years old children who were invited to a play sessiontogether with their mothers. At 23 years, the same participants wereinterviewed with an attachment interview and they also filled out Paykel’s LifeEvent Scale. Results showed that the stability of secure and insecure attachment classification was 74 %. Classification of childhood attachment (secure versus insecure) together with stressful life events before 18 years were strong predictors of adult attachment. In conclusion, the present study supports the relevance of childhood experience to development later in life.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Institutionen för psykologi, 2002. s. 9
Serie
Umeå psychology reports, ISSN 1650-8653 ; 2
Emneord
attachment, childhood, early adulthood, life events, longitudinal study
HSV kategori
Forskningsprogram
psykologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-22573 (URN)
Utgiver:
Institutionen för psykologi, 90187, Umeå
Tilgjengelig fra: 2009-05-13 Laget: 2009-05-13 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Sundin, E. & Wiberg, B. (2002). Psykologmottagningens intervju- och bedömningsmanualer. Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Psykologmottagningens intervju- och bedömningsmanualer
2002 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, 2002. s. 42
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-91115 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-07-11 Laget: 2014-07-11 Sist oppdatert: 2018-06-07
Sundin, E., Wiberg, B. & Eklöf, H. (2002). UMEmodellen - en utvärdering av en psykodynamisk gruppbehandling för personer med svår tinnitus. Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>UMEmodellen - en utvärdering av en psykodynamisk gruppbehandling för personer med svår tinnitus
2002 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, 2002. s. 55
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-91114 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-07-11 Laget: 2014-07-11 Sist oppdatert: 2018-06-07
Sundin, E. & Wiberg, B. (2002). Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet. Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet
2002 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna utvärdering undersökte värdet, sett ur klientperspektiv, av utbildningsterapier som ges av studenter vid Psykologprogrammet, Umeå universitet. Samplet bestod av 52 klienter som började i studerandeterapi under ett år och medverkade i utvärderingen före och efter behandlingen. Hälften av klienterna var studenter, de övriga förvärvsarbetande. Vanligaste orsaker till att söka terapi var nedstämdhet, identitetsproblem och relationssvårigheter. Majoriteten fullföljde terapin (n = 43, M = 24 samtal) medan ett fåtal avbröt (n = 9, M = 4 samtal). Analyser av initiala självskattningar visade att gruppen som avbröt skattat att de var signifikant mer kallsinniga och socialt undvikande före terapin jämfört med gruppen som fullföljde. Vid eftermätningen kvarstod skillnaden mellan grupperna då det gäller interpersonella problem. Båda klientgrupperna uppvisade en mer kärleksfull och mindre självanklagande självbild efter terapin. Resultaten visade att utbildningsterapier har ett värde för klienterna. Resultaten kan användas vid val av instrument vid intakebedömningar respektive studier av behandlingsresultat.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, 2002. s. 16
Serie
Forskningsrapporter: Institutionen för psykologi, Umeå universitet, ISSN 1651-3037 ; 2
Emneord
behandlingsutvärdering, utbildningsterapier, terapiavbrott
HSV kategori
Forskningsprogram
psykologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-22586 (URN)
Utgiver:
Institutionen för psykologi, 90187, Umeå
Tilgjengelig fra: 2009-05-13 Laget: 2009-05-13 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Organisasjoner