umu.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Blomgren, Magnus, Docent
Publikasjoner (10 av 40) Visa alla publikasjoner
Bergman, T. & Blomgren, M. (2020). The EU Hybrid: Incrementalism with Democracy? (1ed.). In: Antonia Bakardjieva Engelbrekt, Karin Leijon, Anna Michalski, Lars Oxelheim (Ed.), The European Union and the return of the nation state: (pp. 27-57). Palgrave Macmillan
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The EU Hybrid: Incrementalism with Democracy?
2020 (engelsk)Inngår i: The European Union and the return of the nation state / [ed] Antonia Bakardjieva Engelbrekt, Karin Leijon, Anna Michalski, Lars Oxelheim, Palgrave Macmillan, 2020, 1, s. 27-57Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

This chapter argues that the debate about the proper relationship between member states and EU institutions usually pits those who favour emphasising intergovernmental principles against those who think that the Union must have an increased element of supranationalism. One result of a stalemate between these two positions is that the EU has developed into a hybrid regime. However, an empirical examination of recent debates in four important policy areas conducted by the authors reveals that member states often take a third position, incrementalism, which is a step-wise process characterised by advocating small policy reforms without really altering the hybrid. The main drawback of the incrementalism position is that it has only a vague notion of the need for and possibility of representative democracy.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Palgrave Macmillan, 2020 Opplag: 1
Serie
Interdisciplinary European Studies
Emneord
EU member state, Intergovernmentalism, Supranationalism, Hybrid Democracy, EU hybrid, European integration, Incrementalism, Madisonian democracy model
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-168257 (URN)10.1007/978-3-030-35005-5_2 (DOI)978-3-030-35004-8 (ISBN)978-3-030-35005-5 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-02-18 Laget: 2020-02-18 Sist oppdatert: 2020-03-03bibliografisk kontrollert
Bergman, T. & Blomgren, M. (2019). EU-hybriden och den representativa demokratin: positioner och framtidsperspektiv (1ed.). In: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski, Lars Oxelheim (Ed.), EU och nationalstatens återkomst: (pp. 37-64). Stockholm: Santérus Academic Press Sweden
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>EU-hybriden och den representativa demokratin: positioner och framtidsperspektiv
2019 (svensk)Inngår i: EU och nationalstatens återkomst / [ed] Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski, Lars Oxelheim, Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, 2019, 1, s. 37-64Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, 2019 Opplag: 1
Serie
Europaperspektiv, ISSN 1403-3879 ; 2019
Emneord
Europeiska unionen, demokrati, integration
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-156186 (URN)9789173591324 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2019-02-06 Laget: 2019-02-06 Sist oppdatert: 2019-05-20bibliografisk kontrollert
Blomgren, M. (2019). Europaparlamentsvalet 2019: ett splittrat politiskt landskap. Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Europaparlamentsvalet 2019: ett splittrat politiskt landskap
2019 (svensk)Rapport (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Resultatet av 2019 års val till Europaparlamentet (EP) visar att partier från de stora grupperna (kristdemokraterna och socialdemokraterna) backar i flera av medlemsländerna. Detta är en trend som pågått under flera EP-val och även i många nationella val. Bilden är dock inte entydig. I vissa länder förmår dessa partier försvara sina positioner. De högerradikala och de EUkritiska partierna ökar sitt stöd, däremot inte så mycket att de förmår blockera parlamentets arbete. Något som kanske inte förväntades var att de liberala och gröna partierna växer. Faktum är att tappet för de kristdemokratiska och socialdemokratiska partierna framförallt vägs upp av framgångar för liberala och gröna partier. Vänstern i bred bemärkelse förlorar och kommer inte att kunna formera något som liknar en majoritet. Det kommer således att krävas breda majoriteter för att genomföra beslut. Det troliga utfallet är ett samarbete mellan kristdemokrater, socialdemokrater, liberaler och de gröna. Att EP nu består av mer jämnstora partier ökar fragmentiseringen av parlamentet. Detta kan göra den politiska processen mer komplicerad. Men det kan också leda till en ökad debatt i viktiga frågor. Sålunda behöver denna utveckling inte nödvändigtvis föra med sig något ont, utan bidra till en större tydlighet om vilka alternativ som EU står inför.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier, 2019. s. 16
Serie
Europapolitiska studier ; 2019:12epa
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-163468 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-09-20 Laget: 2019-09-20 Sist oppdatert: 2019-11-12bibliografisk kontrollert
Blomgren, M. (2019). More or less EU: still the fundamental conflict in Sweden. In: Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell & Lars Nord (Ed.), Euroflections: leading academics on the European Elections 2019 (pp. 42-42). Sundsvall: Mittuniversitetet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>More or less EU: still the fundamental conflict in Sweden
2019 (engelsk)Inngår i: Euroflections: leading academics on the European Elections 2019 / [ed] Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell & Lars Nord, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2019, s. 42-42Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Sundsvall: Mittuniversitetet, 2019
Serie
DEMICOM-rapport ; 40
Emneord
EP-election, political parties, political conflicts
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-160952 (URN)978-91-88527-70-7 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2019-06-26 Laget: 2019-06-26 Sist oppdatert: 2019-11-12bibliografisk kontrollert
Blomgren, M. (2019). Partierna och Europeiska unionen (2ed.). In: Magnus Hagevi (Ed.), Partier och partisystem: (pp. 269-285). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Partierna och Europeiska unionen
2019 (svensk)Inngår i: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 269-285Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2019 Opplag: 2
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-163917 (URN)9789144128122 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2019-10-08 Laget: 2019-10-08 Sist oppdatert: 2019-11-05bibliografisk kontrollert
Liljeqvist, N. & Blomgren, M. (2018). Riksdagspartierna och EU: en svag demokratisk länk. Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Riksdagspartierna och EU: en svag demokratisk länk
2018 (svensk)Rapport (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

I denna analys granskas de svenska riksdagspartiernas förmåga att skapa en folklig förankring för den förda EU-politiken. För detta syfte kartläggs först EG-/EU-rättens betydelse i svensk lagstiftning. Utvecklingen över tid såväl som över politikområden jämförs. Förekomsten av EG-/EU-regler i svensk lagstiftning ökar tydligt från och med början på 1990-talet, och skillnaderna mellan olika politikområden är dessutom stora och växande. Vissa områden, såsom jordbruk, miljö och handelsfrågor, har blivit starkt påverkade av EG-/EU-rätten, medan exempelvis kultur och skola inte har det. Detta bör påverka hur partierna arbetar med olika områden i och utanför riksdagen. Därefter undersöks i vad mån riksdagspartierna i sina nationella valmanifest lyfter fram frågor som relaterar till EU. EU-dimensionen börjar nämnas i allt högre utsträckning i samband med folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994, men därefter tillägnas EU allt mindre utrymme. Avslutningsvis studeras EU:s påverkan på den interna partipolitiska arenan. Även på denna punkt förblir partier tämligen passiva inför den politiska verklighet som EU-medlemskapet bjuder. Den sammantagna analysen pekar således på att partierna i flera avseenden brister i sin grundläggande funktion att utgöra en länk mellan medborgaren och de politiska beslutsfattarna. Slutligen framhålls några åtgärder som skulle kunna förbättra denna situation

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Svenska institutet för europapolitiska studier, 2018. s. 12
Serie
Europapolitisk analys ; 2018:8epa
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-153390 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-11-19 Laget: 2018-11-19 Sist oppdatert: 2019-10-08bibliografisk kontrollert
Maier, J., Faas, T., Rittberger, B., Fortin-Rittberger, J., Josifides, K. A., Banducci, S., . . . Zavecz, G. (2018). This time it's different?: Effects of the Eurovision Debate on young citizens and its consequence for EU democracy - evidence from a quasi-experiment in 24 countries. Journal of European Public Policy, 25(4), 606-629
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>This time it's different?: Effects of the Eurovision Debate on young citizens and its consequence for EU democracy - evidence from a quasi-experiment in 24 countries
Vise andre…
2018 (engelsk)Inngår i: Journal of European Public Policy, ISSN 1350-1763, E-ISSN 1466-4429, Vol. 25, nr 4, s. 606-629Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

For the very first time in EU history, the 2014 EP elections provided citizens with the opportunity to influence the nomination of the Commission President by casting a vote for the main Europarties’ ‘lead candidates’. By subjecting the position of the Commission President to an open political contest, many experts have formulated the expectation that heightened political competition would strengthen the weak electoral connection between EU citizens and EU legislators, which some consider a root cause for the EU’s lack of public support. In particular, this contest was on display in the so-called ‘Eurovision Debate’, a televised debate between the main contenders for the Commission President broadcasted live across Europe. Drawing on a quasi-experimental study conducted in 24 EU countries, we find that debate exposure led to increased cognitive and political involvement and EU support among young citizens. Unfortunately, the debate has only reached a very small audience.

Emneord
EP election campaign, EU attitudes, political knowledge, televised debate
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-130644 (URN)10.1080/13501763.2016.1268643 (DOI)000425704000007 ()
Tilgjengelig fra: 2017-01-26 Laget: 2017-01-26 Sist oppdatert: 2018-06-09bibliografisk kontrollert
Blomgren, M. (2018). Tre skäl till att EU-frågorna försvann ur valrörelsen. In: Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin & Kajsa Falasca (Ed.), Snabbtänkt: Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (pp. 70-70). Sundsvall: Mittuniversitetet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Tre skäl till att EU-frågorna försvann ur valrörelsen
2018 (svensk)Inngår i: Snabbtänkt: Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare / [ed] Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin & Kajsa Falasca, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2018, s. 70-70Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Sundsvall: Mittuniversitetet, 2018
Serie
DEMICOM-rapport ; 38
Emneord
Politiska partier och EU
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-153396 (URN)9789188025999 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-11-19 Laget: 2018-11-19 Sist oppdatert: 2020-05-18bibliografisk kontrollert
Hellström, J. & Blomgren, M. (2016). Party debate over Europe in national election campaigns: electoral disunityand party cohesion. European Journal of Political Research, 55(2), 265-282
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Party debate over Europe in national election campaigns: electoral disunityand party cohesion
2016 (engelsk)Inngår i: European Journal of Political Research, ISSN 0304-4130, E-ISSN 1475-6765, Vol. 55, nr 2, s. 265-282Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Few political parties are willing to lead the public debate on how the European Union should develop and parties rarely publicly discuss issues on the EU agenda. This is probably one of the most important democratic problems in the contemporary EU. When and why parties are willing (or not willing) to discuss European cooperation is therefore an essential issue in which political science should engage. Previous research has shown that parties that are internally divided on EU issues downplay these issues in order to avoid internal disputes. At the same time, parties that have severe intraparty conflicts over the issue are unable to contain the debate. Thus, parties that are unified in their position on EU issues and parties that are heavily split speak about the EU, but others do not. Also, earlier research has shown that political parties downplay issues in response to internal divisions among their supporters. It is argued in this article that the focus should not be solely on intraparty conflict or whether or not a party's voters are hesitant or disunited, but rather on how these factors interact in order to better understand how parties act strategically regarding EU issues. Using a new dataset that relies on quantitative content analysis of quality newspapers during the national election campaigns in the period 1983–2010 in France, Germany, the United Kingdom and Sweden, it is found that parties that have a high degree of internal dissent on European issues, while at the same time having an equally divided electorate, are the parties that are most present in the public debate. Hence, it is the interaction between these two important factors that explains much of the variation in the amount of attention paid to European issues in national election campaigns.

Emneord
European issues, intraparty dissent, salience, political parties, voter opinions
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-112708 (URN)10.1111/1475-6765.12125 (DOI)000374507300004 ()
Prosjekter
Representative Democracy in EuropeThe Politicization of Europe - A comparative study of six West European countries, 1970-2010
Forskningsfinansiär
Marianne and Marcus Wallenberg Foundation, MMW 2011.003German Research Foundation (DFG)
Tilgjengelig fra: 2015-12-14 Laget: 2015-12-14 Sist oppdatert: 2018-06-07bibliografisk kontrollert
Blomgren, M. (2015). Partierna och Europeiska unionen (1ed.). In: Magnus Hagevi (Ed.), Partier och partisystem: (pp. 195-208). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Partierna och Europeiska unionen
2015 (svensk)Inngår i: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 195-208Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2015 Opplag: 1
Emneord
Politiska partier, Europeiska union, representation
HSV kategori
Forskningsprogram
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-102787 (URN)978-91-44-10184-2 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2015-05-04 Laget: 2015-05-04 Sist oppdatert: 2018-06-07bibliografisk kontrollert
Organisasjoner