Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Alternativa namn
Publikationer (10 of 129) Visa alla publikationer
Nilsson, L. M. (2024). Analyzing Arctic research trends [Review]. Shared Voices, 21-23
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Analyzing Arctic research trends
2024 (Engelska)Ingår i: Shared Voices, s. 21-23Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [en]

Two recent UArctic reports analyze Arctic research trends based onfunding data and bibliometrics. As a key finding, they affirm the significanceof the United States as a major Arctic research nation. The US dominates in both total spending and the number of initiated projects,which is in line with previous reports compiled by UArctic. In addition,the US continues to lead Arctic research contributions in terms of publication numbers.The findings presented in the two reports are expected to drive furtherdiscussions and inspire new avenues for future analysis. Experts emphasize the value of ongoing data utilization to deepen our comprehension of Arctic research, recognizing the importance of documenting these insights for posterity.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Rovaniemi: University of Lapland, 2024
Nyckelord
bibliometry, Arctic research, funding trends, publication trends
Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-224494 (URN)
Tillgänglig från: 2024-05-19 Skapad: 2024-05-19 Senast uppdaterad: 2024-05-20Bibliografiskt granskad
Aksnes, D. W., Danell, R., Kullerud, L. & Nilsson, L. M. (2024). Arctic research trends: external funding 2016-2022. Umeå: Umeå University
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Arctic research trends: external funding 2016-2022
Visa övriga...
2024 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This report aims to provide an update to the two studies published in 2016 and 2017 (Osipov et al 2016 & 2017) with the primary task of assessing the global funding landscape around Arctic-related research. While the previous reports were focusing on the periods 2006-2015 and 2007-2016 respectively, this report covers 2016 to 2022, using the funding data from the Dimensions[1] dataset, which includes information from more than 600 funders and 7 million awarded grants with funding totalling $2.4 trillion+ (in US Dollars).

The key findings of the updated report, based on the available data, highlight the following trends:  

·       The fields of Earth Sciences (10.3 percent) and Environmental Science (5.5 percent) are the two largest recipients of Arctic research funding. 

·       The US is the largest Arctic research nation in terms of total spending and number of projects started. It also has the most comprehensive coverage of funding sources in the dataset.  

·       Canada and Russia are the second and third largest nations in terms of number of projects started, followed by Norway and Sweden.

·       UArctic institutions are central actors in Arctic research globally. 

·       Researchers from Arctic Council Observer nations are financing a substantial amount of research on the Arctic. In particular, the UK and Japan finance a significant number of projects, followed by Germany and China with considerable numbers of Arctic-related research projects.

·       Funding from the European Union holds the position of the eighth-largest funder based on the number of projects awarded. The European Union is characterized by a few projects with large funding.

·       The analysis suggests that there is neither growth nor shrinkage in the relative volume of Arctic research funding over the period 2016–2022 in comparison with the growth of the general scientific community.

·       Private funders and foundations contribute little to Arctic research. Only one percent of the projects starting in 2016–2022 were funded privately. 

In general, the largest sources of external public funding for Arctic research come from the United States (US), Russia, Canada, and Norway, with the US being the biggest net contributor. Other kinds of funding, such as base budgets, are not described in this report. In addition, data on the public funding and funding amounts of Arctic research in Russia, Canada, and the Kingdom of Denmark are not always provided by the funders in project profiles, and net value is sometimes not disclosed by the funders themselves. 

This report specifically investigates projects initiated between 2016 and 2022, providing insights into the contemporary funding landscape of Arctic research. Understanding the geographical and institutional distribution of funding, as well as the specific areas of focus within this funding, holds significance for UArctic and Arctic Council officials. Such insights facilitate their ability to offer informed guidance to their respective members, aiding in the identification of strategic priorities.

Moreover, gaining insights into the entities funding Arctic research, and those not engaged in such funding, holds importance for UArctic and Arctic Council science officers. Armed with information about Arctic-focused endeavours they can engage with funding bodies, fostering dialogue aimed at enhancing support, and collaboration for such initiatives.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå University, 2024. s. 25
Serie
Publications from Arctic Centre at Umeå University ; 2/2024
Nyckelord
Arctic Research, Research funding, Bibliometrics
Nationell ämneskategori
Biblioteks- och informationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-219710 (URN)10.5281/zenodo.10521422 (DOI)978-91-8070-274-4 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-01-17 Skapad: 2024-01-17 Senast uppdaterad: 2024-01-19Bibliografiskt granskad
Healey Akearok, G. K., Chaliak, A. J., Cueva, K., Cook, D., Larsen, C. V., Jóhannsdóttir, L., . . . Lavoie, J. G. (2024). Diverse methodological approaches to a Circumpolar multi-site case study which upholds and responds to local and Indigenous community research processes in the Arctic. International Journal of Circumpolar Health, 83(1), Article ID 2336284.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Diverse methodological approaches to a Circumpolar multi-site case study which upholds and responds to local and Indigenous community research processes in the Arctic
Visa övriga...
2024 (Engelska)Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 83, nr 1, artikel-id 2336284Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This paper outlines the methodological approaches to a multi-site Circumpolar case study exploring the impacts of COVID-19 on Indigenous and remote communities in 7 of 8 Arctic countries. Researchers involved with the project implemented a three-phase multi-site case study to assess the positive and negative societal outcomes associated with the COVID-19 pandemic in Arctic communities from 2020 to 2023. The goal of the multi-site case study was to identify community-driven models and evidence-based promising practices and recommendations that can help inform cohesive and coordinated public health responses and protocols related to future public health emergencies in the Arctic. Research sites included a minimum of 1 one community each from Canada (Nunavut,) United States of America (Alaska), Greenland, Iceland, Norway, Sweden, Finland. The approaches used for our multi-site case study provide a comprehensive, evidence-based account of the complex health challenges facing Arctic communities, offering insights into the effectiveness of interventions, while also privileging Indigenous local knowledge and voices. The mixed method multi-site case study approach enriched the understanding of unique regional health disparities and strengths during the pandemic. These methodological approaches serve as a valuable resource for policymakers, researchers, and healthcare professionals, informing future strategies and interventions.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis Group, 2024
Nyckelord
arctic, arctic research, circumpolar, community-based research, Indigenous peoples, mixed methods, research methods
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-223655 (URN)10.1080/22423982.2024.2336284 (DOI)001197121200001 ()38573784 (PubMedID)2-s2.0-85190077678 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2024-04-22 Skapad: 2024-04-22 Senast uppdaterad: 2024-04-22Bibliografiskt granskad
Stoor, J. P., Sedholm, O., San Sebastian, M. & Nilsson, L. M. (2024). Sámi community perspectives on the COVID-19 pandemic: a mixed methods case study in Arctic Sweden. International Journal of Circumpolar Health, 83(1), Article ID 2372123.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sámi community perspectives on the COVID-19 pandemic: a mixed methods case study in Arctic Sweden
2024 (Engelska)Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 83, nr 1, artikel-id 2372123Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The COVID-19 pandemic posed a grave threat not only to Indigenous people's health and well-being, but also to Indigenous communities and societies. This applies also to the Indigenous peoples of the Arctic, where unintentional effects of public health actions to mitigate the spread of virus may have long-lasting effects on vulnerable communities. This study aim was to identify and describe Sámi perspectives on how the Sámi society in Sweden was specifically affected by the pandemic and associated public health actions during 2020-2021. A mixed-method qualitative case study approach was employed, including a media scoping review and stakeholder interviews. The media scoping review included 93 articles, published online or in print, from January 2020 to 1 September 2021, in Swedish or Norwegian, regarding the pandemic-related impacts on Sámi society in Sweden. The review informed a purposeful selection of 15 stakeholder qualitative interviews. Thematic analysis of the articles and interview transcripts generated five subthemes and two main themes: "weathering the storm" and "stressing Sámi culture and society". These reflect social dynamics which highlight stressors towards, and resilience within, the Sámi society during the pandemic. The results may be useful when evaluating and developing public health crisis response plans concerning or affecting the Sámi society in Sweden.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis, 2024
Nyckelord
Indigenous health, Saami, circumpolar, interview study, minority health, public health, qualitative study, social science, thematic analysis
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Forskningsämne
epidemiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-227223 (URN)10.1080/22423982.2024.2372123 (DOI)001253678000001 ()38917207 (PubMedID)2-s2.0-85197067716 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2024-06-26 Skapad: 2024-06-26 Senast uppdaterad: 2024-07-09Bibliografiskt granskad
Brandén, J., Nilsson, L. M., Burman, M., San Sebastian, M. & Stoor, J. P. (2024). Våld mot samiska kvinnor. Umeå: Umeå University
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Våld mot samiska kvinnor
Visa övriga...
2024 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige).

Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering.

De kvantitativa resultaten i korthet

Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. 

Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld.

  • Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).
  • En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).
  • En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes.
  • Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent).
  • Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet.
  • Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa. Upprepad våldsutsatthet (fler än en gång) är förenat med ännu högre risk för ohälsa, särskilt psykisk ohälsa. Starkast är detta samband när det gäller stress och självmordstankar.
  • När det gäller diskriminering och rasism uppger en betydande andel av samer i Sverige att de utsatts någon gång i livet. Liksom för andra former av våld i denna undersökning visar analysen att en högre andel samiska kvinnor (44,5 procent) utsatts jämfört med samiska män (37,0 procent).
  • HBTQ-samer är mer våldsutsatta än andra samer. Detta gäller sexuellt våld (64,6 jämfört med 30,9 procent), psykiskt våld (81,7 jämfört med 58,4 procent) och fysiskt våld (43,8 jämfört med 25,5 procent).

De kvalitativa resultaten i korthet

Den kvalitativa delen baseras på intervjuer med professionella som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.

  • Intervjustudien visar att våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.
  • Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.
  • Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.
  • Frågan om våld mot samiska kvinnor beskrevs som ”känslig” och ”laddad”. Sammantaget framträder ett stigma kring frågan och en oro för att ”göra fel” eller bidra till fördomar och rasism mot samer, både i det samiska samhället och majoritetssamhället.
  • Problemet med våld mot samiska kvinnor beskrevs som svår att adressera inom en redan marginaliserad samisk kontext, där värnandet av samiska kollektiva rättigheter har prioriterats.
  • Det finns en rad särskilda förhållanden knutna till det samiska samhället som är viktiga att ha kunskap om och vara lyhörd för i mötet med våldsutsatta samiska personer och i arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.
  • Närheten och lokalkännedomen i mindre samhällen beskrevs som styrkor, men samtidigt lyftes utmaningar såsom bristande anonymitet, resurser, kompetens och insatser. Svårigheten att vara anonym och långa geografiska avstånd till samhällets stöd beskrevs som extra påtagligt i det samiska samhället. Stark samhörighet i det samiska samhället beskrevs som positivt men också potentiellt problematiskt när det gäller den utsattas situation.
  • Bristande tillit till myndigheter bland samer är en potentiell barriär för att nå och stötta våldsutsatta samiska kvinnor. Den bristande tilliten relaterades till både historiska och samtida erfarenheter av okunskap, förtryck, rasism och diskriminering.
  • Deltagare beskrev ojämställdhet och tystnad kring våld mot kvinnor i det samiska samhället, och att våld mot kvinnor ofta hanteras internt. Tystnaden knöts till en lojalitet med samiska män, ett ideal att samiska kvinnor ska vara starka och klara sig själva, samt en vilja att skydda familjen och det samiska kollektivet.
  • Ett centralt hinder för utsatta kvinnor att lämna en våldsam relation beskrevs vara rädslan för att uppbrottet skulle innebära förlust av deras samiska sammanhang. Ens samiska identitet beskrevs till exempel som nära knuten till platsen och markerna och därmed som svår att upprätthålla vid flytt till en annan ort för att söka skydd.

Åtgärdsförslag till Sveriges regering

Baserat på de utvecklingsbehov som identifierats genom detta forskningsprojekt utmynnar rapporten i fem åtgärdsförslag riktade till den svenska regeringen.

  1. Uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.
  2. Utforma en nationell policy för att motverka våld mot samiska kvinnor.
  3. Utveckla stödstrukturer för våldsutsatta samiska kvinnor och flickor.
  4. Genomför kortsiktiga utbildningsinsatser.
  5. Säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå University, 2024. s. 95
Nyckelord
Våld, våldsutsatthet, Sápmi, samer, samiska kvinnor, urfolksfeminism
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Socialt arbete
Forskningsämne
folkhälsa; statskunskap; genusvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-221871 (URN)978-91-8070-327-7 (ISBN)
Projekt
Våld mot samiska kvinnor
Tillgänglig från: 2024-03-07 Skapad: 2024-03-07 Senast uppdaterad: 2024-03-08Bibliografiskt granskad
Aksnes, D. W., Blöcker, C., Colliander, C. & Nilsson, L. M. (2023). Arctic Research Trends: Bibliometrics 2016-2022. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Arctic Research Trends: Bibliometrics 2016-2022
Visa övriga...
2023 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This work was conducted by the UArctic Thematic Network on Research Analytics and Bibliometrics. It was supported by Global Affairs Canada through the Global Arctic Leadership Initiative.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2023. s. 47
Serie
Publications from Arctic Centre at Umeå University ; 1
Nyckelord
Arctic Research, Bibliometrics
Nationell ämneskategori
Biblioteks- och informationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-210919 (URN)10.5281/zenodo.7961982 (DOI)978-91-8070-108-2 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-08-10 Skapad: 2023-08-10 Senast uppdaterad: 2024-01-19Bibliografiskt granskad
Lécuyer, L., Laouali, N., Viallon, V., Artaud, F., Hébert, J. R., Shivappa, N., . . . Truong, T. (2023). Associations between dietary inflammatory scores and biomarkers of inflammation in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Clinical Nutrition, 42(7), 1115-1125
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Associations between dietary inflammatory scores and biomarkers of inflammation in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort
Visa övriga...
2023 (Engelska)Ingår i: Clinical Nutrition, ISSN 0261-5614, E-ISSN 1532-1983, Vol. 42, nr 7, s. 1115-1125Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background: Since the first version of the dietary inflammatory index (DII®) developed in the past decade, several other versions have been developed. However, to date no study has attempted to compare these versions with respect to their associations with biomarkers of inflammation.

Objective: We aimed to investigate the relationship between four dietary inflammatory scores [DII, two energy-adjusted derivatives (E-DII and E-DIIr), and the Inflammatory Score of the Diet (ISD)], and circulating levels of several inflammatory markers and adipokines.

Methods: This study included 17 637 participants from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort with at least one marker of inflammation measured in blood. Associations between the four scores and C-reactive protein (CRP), interleukin (IL)6, IL10, IL1RA, tumor necrosis factor-α (TNFα), soluble tumor necrosis factor receptor-1 (sTNFR1), sTNFR2, leptin, soluble leptin receptor (sLeptin R), adiponectin, and High Molecular Weight (HMW) adiponectin were evaluated using multivariable linear regressions adjusted for potential confounders.

Results: Positive associations were observed between the four dietary inflammatory scores and levels of CRP, IL6, sTNFR1, sTNFR2 and leptin. However, only the DII and the ISD were positively associated with IL1RA levels and only the DII and the E-DIIr were positively associated with TNFα levels. The proportion of variance of each biomarker explained by the scores was lower than 2%, which was equivalent to the variance explained by smoking status but much lower than that explained by body mass index.

Conclusions: Our results suggest that the four dietary inflammatory scores were associated with some biomarkers of inflammation and could be used to assess the inflammatory potential of diet in European adults but are not sufficient to capture the inflammatory status of an individual. These findings can help to better understand the inflammatory potential of diet, but they need to be replicated in studies with repeated dietary measurements.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2023
Nyckelord
Biomarkers, Cohort, Dietary inflammatory scores, EPIC, Inflammation
Nationell ämneskategori
Näringslära Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-209569 (URN)10.1016/j.clnu.2023.05.012 (DOI)001025776600001 ()2-s2.0-85160866795 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Region SkåneCancerfondenVetenskapsrådet
Tillgänglig från: 2023-06-12 Skapad: 2023-06-12 Senast uppdaterad: 2023-09-05Bibliografiskt granskad
Stoor, J. P., Nilsson, L. M. & San Sebastian, M. (2023). Hur mår samer i Sverige?: Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer. Folkhälsomyndigheten
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hur mår samer i Sverige?: Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer
Visa övriga...
2023 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I den här rapporten presenterar vi resultat från enkätundersökningen Samisk hälsapå lika villkor. Den genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 sameri åldern 18–84 år i Sverige. Syftet med rapporten är att översiktligt beskriva hälsa,livsvillkor och levnadsvanor bland samer. Resultaten har även jämförts medbefolkningen i övrigt genom data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa pålika villkor, också den genomförd under våren 2021.Resultaten i korthetDe flesta samer i den här studien, 73 procent, uppger att de har en god allmänhälsa. Nästan alla, 87 procent, har ett gott psykiskt välbefinnande. Totalt 41 procentav samerna uppger att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.Andelen som uppger att de röker dagligen är 4 procent, och andelen som snusar 23procent.Jämförelsen mellan samer och befolkningen i övrigt visar följande:• En lika stor andel samer som befolkningen i övrigt uppger en god allmänhälsa. Även andelen samer som uppger sjukdomar som högt blodtryck ochdiabetes eller psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest är lika stor som ibefolkningen i övrigt.• En mindre andel samer än befolkningen i övrigt uppger sömnsvårigheter,trötthet och psykisk påfrestning. Det är också en mindre andel samer somuppger att de är stillasittande mer än tio timmar per dag, har en riskkonsumtionav alkohol, uppger att de röker dagligen eller att de någon gång har använtcannabis.• En mindre andel samer jämfört med befolkningen i övrigt uppger bra tandhälsaoch att de äter frukt och grönsaker minst en gång per dag.• En större andel samer än befolkningen i övrigt har ett gott psykisktvälbefinnande. Däremot uppger en större andel samer att de har en långvarigsjukdom eller funktionsnedsättning, värk i olika delar av kroppen, astma,allergi, övervikt och fetma. Även andelen samer som uppger att de snusardagligen är större än i befolkningen i övrigt.• En större andel samer än befolkningen i övrigt uppger att de någon gångallvarligt övervägt att ta sitt liv eller att de någon gång försökt att ta sitt liv.Vidare är det en större andel samer som uppger att de har haft svårt att klara delöpande utgifterna under de senaste 12 månaderna. Andelen samer som uppgeratt de någon gång under de senaste 3 månaderna blivit behandlade ellerbemötta så att de har känt sig kränkta är större än i befolkningen i övrigt.Vad gäller covid-19-pandemin, uppger en mindre andel samer än befolkningen iövrigt att de har testat positivt för covid-19. Däremot uppger en större andel sameratt de har varit oroliga för att de själva eller någon närstående ska bli allvarligt sjuk.  8Samers hälsa behöver fortsatt följasDen här kartläggningen är ett första viktigt steg för att följa hälsosituationen blandsamer i Sverige och är en av de mest omfattande enkätundersökningar som hargenomförts hittills. Studien bidrar till viktig kunskap om samers hälsa, livsvillkoroch levnadsvanor och kan ligga till grund både för fortsatt kunskapsutveckling ochutformning av hälsofrämjande och förebyggande insatser på lokal, regional ochnationell nivå. Det behövs även fortsatta och fördjupade analyser med särskiltfokus på olika grupper bland samer som kan ha sämre hälsa eller sämreförutsättningar för en god hälsa.

Abstract [en]

In this report, we present results from the survey Sami Health on Equal Terms. Itwas carried out during the spring of 2021 and was answered by 3,658 Sami peopleaged 18–84 in Sweden. The purpose of the report is to describe health, livingconditions and lifestyle among the Sami at a general level. The results have alsobeen compared with the general population through data from the national publichealth survey Health on Equal Terms, also conducted in the spring of 2021.Results in briefMost of the Sami people in this study, 73 per cent, state that they have goodgeneral health. Almost all, 87 per cent, have high mental well-being. A total of 41per cent of the Sami people report having a long-term illness or disability. Theproportion who state that they smoke daily is 4 per cent, and the proportion whouse moist snuff is 23 per cent.The comparison between the Sami and the general population shows the following:• The same proportion of Sami people as in the general population report goodgeneral health. The proportion of Sami people who report diseases such ashigh blood pressure and diabetes or mental health problems such asnervousness, worry or anxiety is also the same as in the general population.• A smaller proportion of Sami people than the general population reportdifficulty sleeping, fatigue and psychological distress. A smaller proportion ofSami people also report that they are sedentary for more than ten hours a day,have a risk consumption of alcohol, state that they smoke daily or that theyhave ever used cannabis.• A smaller proportion of Sami people compared to the general populationreport good dental health and that they eat fruit and vegetables at least once aday.• A larger proportion of Sami people than the general population have highmental well-being. On the other hand, a larger proportion of Sami peoplereport that they have a long-term illness or disability, aches and pains indifferent parts of the body, asthma, allergies, overweight and obesity. Theproportion of Sami people who report that they use moist snuff daily is alsohigher than in the general population.• A larger proportion of Sami people than the general population state that theyhave at some point seriously considered taking their own life or that they haveat some point tried to take their own life. A larger proportion of Sami peoplealso report that they have had difficulty coping with current expenses over thepast 12 months. The proportion of Sami people who report that they have beentreated in such a way that they have felt violated at some point in the last 3months is greater than in the general population.  10With regard to the COVID-19 pandemic, a smaller proportion of Sami people thanthe general population report that they have tested positive for COVID-19. On theother hand, a larger proportion of Sami people state that they have been worriedthat they themselves or someone close to them will become seriously ill.Sami health needs to continue to be monitoredThis survey is a first important step in monitoring the health situation among Samipeople in Sweden and is one of the most comprehensive surveys that have beenconducted so far. The study contributes important knowledge about Sami people'shealth, living conditions and living habits and can form the basis for both continuedknowledge development and the formulation of health promotion and preventiveefforts at local, regional and national level. There is also a need for continued andin-depth analyses with a special focus on different groups among Sami people whomay have poorer health or poorer conditions for good health

Abstract

(sydsamiska)

Dennie reektehtsisnie mijjieh illeldahkh vuesiehtibie goerehtimmeste Saemienhealsoe seamma tsiehkine. Dam gïjren 2021 tjïrrehti jïh 3 658 saemieh aalterisnie18-84 Sveerjesne vaestiedin. Reektehtsen aajkoe bijjieguvvine buerkeste saemiejhealsoem, jieledetsiehkieh jïh jieledevaanh. Illeldahkide lea aaj mohtedammemubpie almehtjïerti daatide dehtie nasjonaale åålmehhealsoegoerehtimmesteHealsoe seamma tsiehkine, daam aaj gïjren 2021 tjïrrehti.Dah illeldahkh åenehkslaakanJeenjemes saemieh mijjen goerehtimmesne, 73 proseenth, buerie sïejhme healsoemutnieh. Mahte gaajhkesh 87 proseenth psykisken boerehke utnieh. Ellies 41proseenth saemijste jiehtieh dej leah skïemtjelasse jallh svihtjemeheaptoe. Låhkoemij rïevhkestieh lea 4 proseenth, jïh låhkoe mij snohkem nuhtjieh lea 23 proseenth.Mohtedimmie saemiej jïh mubpie almehtjïerten gaskem vuesehte:• Saemieh jiehtieh dej seamma buerie sïejhme healsoe goh mubpie almehtjïerte.Aaj låhkoe mah jiehtieh dej jolle vïrretrygke, diabeetese, asve, vaejvie, aerkiesjallh depresjovne lea seamma jïjnje goh mubpie almehtjïerte.• Unnebe låhkoe saemijste enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dej dåeriesmoerhåtneme åeredh, sæjloes jïh psykiske healsoevaejvieh. Aaj unnebe låhkoesaemijste mah tjahkasjieh jienebh enn luhkie tæjmoeh fïerhten biejjien,vaahrakonsumsjovne alkohovleste jïh naan aejkien cannabisen nåhtadammeenn mubpie almehtjïerteste.• Unnebe låhkoe saemijste jis mubpie almehtjïertine mohtede jiehtieh dej bueriebaeniehealsoem jïh dah muerjieh jïh kroenesaath fïerhten biejjien byöpmedieh.• Stuerebe låhkoe saemieh enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dej buerie psykiskemurriedimmie. Mohte stuerebe låhkoe saemieh jiehtieh dej leah guhkebeskïemtjelasse jallh funksjovnegiehpiedimmie, kråahpe ovmessie sijjinebaektjede, astma, allergije, bijjieleavloe jïh buajtehks. Aaj låhkoe saemijstejiehtieh dah fïerhten biejjien snohkem nuhtjieh.• Stuerebe låhkoe saemijste enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dah naan aejkienitjmies ussjedamme aemieluesedh jallh voejhkelamme aemieluesedh. Aajstuerebe låhkoe saemijste gïeh jiehtieh dej leah gïerve maeksedh dejiktemierien maaksoeh dej minngemes 12 aski mietie. Stuerebe låhkoesaemijste enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dah leah vuekine gïetedovveme vujdåastoehtamme mestie dah leah domteme dah mïedtelamme.Covid-19-pandemijen bïjre. Unnebe låhkoe saemijste enn mubpie almehtjïertejeahta dah leah covid-19 positijvelaakan teesteme. Vaallah stuerebe låhkoesaemijste aerkies årrome dah edtjin skïemtjedidh jallh naan dej lïhkemesfuelhkesne edtji ålvas skïemtjedidh.  12Daerpies saemiej healsoem jåerhkedh goerehtidhDaate goerehtimmie lea akte dejstie stööremes mij leah tjïrrehtamme saemiejhealsoen bïjre Sveerjesne. Eah maehtieh dah illeldahkh jiehtedh dah sïejhme mohtevihkeles maahtoem buakta saemiej healsoen, jielemetsiehkiej jïh jielemevaanibïjre. Goerehtimmie lea dïhte voestes vihkeles sïlle guktie saemiej healsoetsiehkiehdåeriedidh Sveerjesne. Dah illeldahkh våaromem vedtieh dam healsoeskreejremejïh heerredimmie barkoem saemide nænnoestidh. Daarpesje aaj jåerhkedh jïhgïengelåbpoe analyseeredh jïh sjïere fokusem utnedh ovmessie dåehkide saemienåålmeginie giej kaanne nåakebe healsoe jallh nåakebe tsiehkieh buerie healsoemutnedh.

Abstract

(Lulesamiska)

Dán diedádusán mij vuosedip båhtusijt gatjádimåtsådimes Samisk hälsa på likavillkor. Tjadáduváj gidán 2021 ja vássteduváj 3 685 sámijs 18-84 álldarinSvierigin. Diedádusá ulmme l oanesláhkáj gåvådit varresvuodav, viessomvidjurijtja viessomdábijt sámij siegen. Båhtusa li aj buohtastahteduvvam álmmugijn ietjándáhtá baktu rijkalasj álmmukvarresvuohtagatjádimes Hälsa på lika villkor, mij aj latjadádum gidán 2021.Båhtusa oanegisláhkájIenemus sáme dán åtsådimen, 73 procännta, diededi siján la buorre gájkkásasjvarresvuohta. Vargga gájkajn, 87 procäntta, la buorre psykalasj varresvuohta.Sámijs ållåsit 47 procännta diedet siján la guhkesájggásasj skibádahka jalisáhtusvuohta. Oasse mij diedet sij suovasti bäjválattjat la 4 procännta, ja oasse mijsnukti le 23 prosännta.Buohtastahttem sámij ja álmmuga gaskan ietján vuoset tjuovvo:• Sámijs avta stuorra oasse nåv gåk álmmuk ietján diedet buorre almmulasjvarresvuodav. Sámijs oasse aj diedet skibádagájt nåv gåk alla varradäddo jadiabetes jali psykalasj vájve nåv gåk hudja, ráfedisvuohra jali goavgge l avtastuorre nåv gåk álmmugin ietján.• Sámijs binnep oasse gå álmmuk ietján diedet oademvájvijt, vájbasvuodav japsykalasj gähttjalamvuodav. Sámijs la aj binnep oasse mij diedet sij e labudaienep gå lågenan tijma bäjvváj, siján la vádáadno alkoholas, diedet sij suovastibäjválattjat jali soames bále li adnám cannabisav.• Sámijs binnep oasse gå buohtastahttá álmmugijn ietján diedet buorrebadnevarresvuodav ja sij bårri muorjemijt ja ruonudisájt binnemusát aktibäjvváj.• Sámijs stuoráp oasse gå álmmuk ietján la buorre psykalasj varresvuohta.Sámijs stuoráp oasse gis diedet siján la guhkesájggásasj skibádahka jalisáhtusvuohta, luottudahka rubmaha umasslágásj åsijn, astma, allegiddja, sij iláednagav dieddi ja buojddudahka. Sámijs oasse aj mij diedet sij snuktijibäjvválattjat la stuoráp gå álmmuk ietján.• Sámijs stuoráp oasse gå álmmuk ietján diedet sij soames bále li duodalattjatárvvaladdam ietjas gåddet jali sij soames bále li gähttjalam ietjas gåddet.Stuoráp oasse sámijs vil diedet siján la årrum gássjelisvuohta dåjmaditbäjvvásasj gålojt maŋemus 12 mánojn. Sámijs oasse mij diedet sij li soamesbále maŋemus 3 mánojn duostoduvvam jali sij li duostoduvvam ahte sij lidåbddåm vuoledimev la stuoráp gå álmmuk ietján.Covid-19 pandemiddja gáktuj, sámijs binnep oasse diedet gå álmmuk ietján, sij lioadtjum positijvalasj åhtusav cov-19:ij. Stuoráp oasse sámijs gis diedet sij lidåbddåm ráfedisvuodav sij ietja jali soames lagámus galggá skihppát bahát.  14Le dárbulasj ållidit sámij varresvuodavDát åtsådibme l vuostasj ájnas lávkke ållidittjat varresvuohtavidjurav sámij siegenSvierigin ja l akta ienemus vijdesbirástiddje gatjádimåtsådibmes mij la tjádadumdán rádjáj. Åtsådibme oassálasstá ájnas diedojda sámij varresvuoda,viessomvidjurij ja viessomdábij hárráj ja máhttá årrot vuodon goappátjagá vildiehtoåvddånibmáj ja varresvuohtaåvdedim ja hierediddje dagojda bájkálattjat,dajvalattjat ja rijkalattjat. Le aj dárbulasj ienep ja tjiegŋodim guoradallamasierralágásj tjalmostimijn umasse juohkusijda sámij siegen gejn dávk lisj nievrepvarresvuohta jali nievrep åvdeldime buorre varresvuohtaj

Abstract

(Nordsamiska)

Dán raporttas ovdanbuktit bohtosiid iskkadeamis sámi dearvvašvuohta seammaeavttuiguin. Dát čađahuvvui 2021 giđa ja 3 658 sápmelačča Ruoŧas agis 18 jagis 84jahkái vástidedje dan. Raportta ulbmil lea čilget sápmelaččaid dearvvašvuođa,eallindili ja eallindábiid bajitdásis. Bohtosat leat maid buohtastahtton álbmogiinmuđui nationála álbmotdearvvašvuođaiskkadeami dieđuiguin Dearvvašvuohtaseamma eavttuiguin, mii čađahuvvui nai 2021 giđa.Oanehaččat bohtosiid birraEanas sápmelaččat min dutkosis, 73 proseantta, dieđihit sis lea buorredearvvašvuođadilli. Measta buohkain, 87 proseanttas lea buorre mentálalašburesveadjin. 41 proseantta sápmelaččain dieđihit guhkálmas buozanvuođa dahjehedjonan doaibmanávcca. 4 proseantta lea oassi sis geat borgguhit beaivválaččat jasnuvssejeddjiid oassi lea 23 proseantta.Buohtastahttin gaskal sápmelaččaid ja álbmoga muđui čájeha ná:• Seamma stuora oassi sápmelaččain go álbmot ge muđui raportere sis leabuorre dearvvašvuođadilli. Oassi sápmelaččain geat raporterejit dávddaid nugoalla varradeattu ja sohkardávdda dahje psyhkalaš givssiid nugo vuorrádusa,vuorjašumi dahje balu, lea seamma badjin go álbmogis muđui ge.• Unnit oassi sápmelaččain go álbmot muđui raporterejit oađđinváttisvuođaid,váibbasvuođa ja psyhkalaš dávgguid. Lea maid unnit oassi sápmelaččain geatalmmuhit sii eai rumašlaččat lihkat badjel logi diibmui beaivái, sis leariskageavaheapmi alkoholas, sii almmuhit sii borgguhit beaivválaččat dahje siimuhtomin leat geavahan cannabis.• Unnit oassi sápmelaččain go buohtastahttá álbmogiin muđui dieđihit sis leabuorre bátnedearvvašvuohta ja sii borret šattuid ja ruotnasiid unnimusat oktiibeaivái.• Stuorát oasis sápmelaččain go álbmogis muđui lea oppalaččat buorrepsyhkalaš dearvvašvuohta. Nuppe bealis almmuha stuorát oassi sápmelaččainahte sis leat guhkálmas dávddat dahje doaimmashehttejupmi, bákčasatiešguđet rumašosiin, ástmá, allergiija, buidodat ja buoidivuohta. Oassisápmelaččain geat almmuhit sii snuvssejit beaivválaččat lea maid badjelis goálbmogis muđui.• Stuorát oassi sápmelaččain go álbmot muđui almmuhit sii muhtun áigemuttusduođai leat árvvoštallan iešsorbmema, dahje sii muhtun áigemuttus leatgeahččalan dahkat iešsorbmema. Viidáset almmuha stuorát oassi sápmelaččainsis leat váttisvuođat leamaš nagodit máksit jotkkolaš goluid maŋemus 12mánus. Oassi sápmelaččain geat almmuhit singuin leat meannudan dahje goasnu áigemuttus maŋemus 3 mánus nu ahte leat dovdan iežaset gutnehuhtton, leastuorát oassi go mii álbmogis muđui lea.  16covid-19 pandemiija dáfus, dieđiha unnit oassi sápmelaččain go álbmot muđui ahtesis lea leamaš positiiva covid-19 teasta. Nuppe bealis lea stuorát oassisápmelaččain vuorjašuvvan ahte sii ieža dahje muhtun sin lagas olbmuin galgetduođalaččat buohccát.Sápmelaččaid dearvvašvuođa ferte ain gozihitDát iskkadeapmi lea vuosttaš mávssolaš lávki čuovvulit Ruoŧa sápmelaččaiddearvvašvuođadili ja lea okta dain viidáseamos iskkademiin mat dássážii leatdahkkon. Dutkkus addá mávssolaš máhtu sápmelaččaid dearvvašvuođa, birgenlágija eallindábiid birra ja sáhttá leat vuođđun sihke máhttoovddideapmái jadearvvašvuođaovddideaddji eastadeaddji barggu hábmemii báikkálaš, regionálalašja našuvnnalaš dásis. Dárbbašuvvojit maid jotkkolaš ja vuđolaš analysat masfuomášupmi biddjo sápmelaččaid iešguđet joavkkuide main sáhttá heajutdearvvašvuohta dahje main sáhttet heajubut dearvvašvuođaeavttut.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Folkhälsomyndigheten, 2023. s. 79
Nyckelord
samer, folkhälsa, indikatorer, Covid-19
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Forskningsämne
folkhälsa
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-206906 (URN)
Projekt
Samisk hälsa på lika villkor
Anmärkning

Artikelnummer: 23011

Tillgänglig från: 2023-04-20 Skapad: 2023-04-20 Senast uppdaterad: 2023-04-21Bibliografiskt granskad
Dresse, M. T., Stoor, J. P., San Sebastian, M. & Nilsson, L. M. (2023). Prevalence and factors associated with healthcare avoidance during the COVID-19 pandemic among the Sámi in Sweden: the SámiHET study. International Journal of Circumpolar Health, 82(1), Article ID 2213909.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Prevalence and factors associated with healthcare avoidance during the COVID-19 pandemic among the Sámi in Sweden: the SámiHET study
2023 (Engelska)Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 82, nr 1, artikel-id 2213909Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The aim of this population-based cross-sectional study was to assess the prevalence of healthcare avoidance during the COVID-19 pandemic and its associated factors among the Sámi population in Sweden. Data from the “Sámi Health on Equal Terms” (SámiHET) survey conducted in 2021 were used. Overall, 3,658 individuals constituted the analytical sample. Analysis was framed using the social determinants of health framework. The association between healthcare avoidance and several sociodemographic, material, and cultural factors was explored through log-binomial regression analyses. Sampling weights were applied in all analyses. Thirty percent of the Sámi in Sweden avoided healthcare during the COVID-19 pandemic. Sámi women (PR: 1.52, 95% CI: 1.36–1.70), young adults (PR: 1.22, 95% CI:1.05–1.47), Sámi living outside Sápmi (PR: 1.17, 95% CI: 1.03–1.34), and those having low income (PR: 1.42, 95% CI:1.19–1.68) and experiencing economic stress (PR: 1.48, 95% CI: 1.31–1.67) had a higher prevalence of healthcare avoidance. The pattern shown in this study can be useful for planning future pandemic responses, which should address healthcare avoidance, particularly among the identified vulnerable groups, including the active participation of the Sámi themselves.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Informa UK Limited, 2023
Nyckelord
COVID-19, economic stress, fears, healthcare avoidance, Indigenous, Sweden, Sámi
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-208847 (URN)10.1080/22423982.2023.2213909 (DOI)000993230200001 ()37216571 (PubMedID)2-s2.0-85159792898 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Folkhälsomyndigheten, 01401-2021.2.3.2
Tillgänglig från: 2023-06-01 Skapad: 2023-06-01 Senast uppdaterad: 2023-06-21Bibliografiskt granskad
Peterson, M., Akearok, G. H., Cueva, K., Lavoie, J. G., Larsen, C. V., Jóhannsdóttir, L., . . . Stoor, J. P. (2023). Public health restrictions, directives, and measures in Arctic countries in the first year of the COVID-19 pandemic. International Journal of Circumpolar Health, 82(1), Article ID 2271211.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Public health restrictions, directives, and measures in Arctic countries in the first year of the COVID-19 pandemic
Visa övriga...
2023 (Engelska)Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 82, nr 1, artikel-id 2271211Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Beginning January of 2020, COVID-19 cases detected in Arctic countries triggered government policy responses to stop transmission and limit caseloads beneath levels that would overwhelm existing healthcare systems. This review details the various restrictions, health mandates, and transmission mitigation strategies imposed by governments in eight Arctic countries (the United States, Canada, Greenland, Norway, Finland, Sweden, Iceland, and Russia) during the first year of the COVID-19 pandemic, through 31 January 2021s31 January 2021. We highlight formal protocols and informal initiatives adopted by local communities in each country, beyond what was mandated by regional or national governments. This review documents travel restrictions, communications, testing strategies, and use of health technology to track and monitor COVID-19 cases. We provide geographical and sociocultural background and draw on local media and communications to contextualise the impact of COVID-19 emergence and prevention measures in Indigenous communities in the Arctic. Countries saw varied case rates associated with local protocols, governance, and population. Still, almost all regions maintained low COVID-19 case rates until November of 2020. This review was produced as part of an international collaboration to identify community-driven, evidence-based promising practices and recommendations to inform pan-Arctic collaboration and decision making in public health during global emergencies.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis, 2023
Nyckelord
Epidemic, first nations, health policy, Indigenous, infectious diseases, Inuit, remote health services, community
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-216210 (URN)10.1080/22423982.2023.2271211 (DOI)2-s2.0-85175376490 (Scopus ID)
Tillgänglig från: 2023-11-06 Skapad: 2023-11-06 Senast uppdaterad: 2023-11-06Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2354-7258

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer