umu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (10 of 30) Visa alla publikationer
Eriksson, M. (2019). Beyond economic policy: The post-war expansion of ice-breaking in Sweden from a small state perspective. International Journal of Maritime History, 31(4), 842-859
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Beyond economic policy: The post-war expansion of ice-breaking in Sweden from a small state perspective
2019 (Engelska)Ingår i: International Journal of Maritime History, ISSN 0843-8714, E-ISSN 2052-7756, Vol. 31, nr 4, s. 842-859Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article examines the expansion of post-war Swedish ice-breaking and winter navigation from a small state perspective previously put forth in research on the corresponding historical developments in Finland. The results confirm the notion that the post-war expansion of winter navigation was related to the contemporary transformation within the forestry industries. Both State maritime actors and interest groups from the forestry industries framed ice-breaking as a decisive instrument to promote the exports of pulp and paper. This coincided with the introduction of cost-efficiency measures within transport policy, which allowed the State ice-breaker service to expand at the expense of the railways.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2019
Nyckelord
Economic history, ice-breaking, pulp and paper industry, small state corporatism, Sweden
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-166366 (URN)10.1177/0843871419873998 (DOI)
Tillgänglig från: 2019-12-15 Skapad: 2019-12-15 Senast uppdaterad: 2019-12-16Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2019). Mellan äganderätt och skatteförmåga: 1959 års arvsskattelagstiftning i ekonomisk-historisk belysning. In: Helén Strömberg (Ed.), 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019 (pp. 13-17). Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mellan äganderätt och skatteförmåga: 1959 års arvsskattelagstiftning i ekonomisk-historisk belysning
2019 (Svenska)Ingår i: 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019 / [ed] Helén Strömberg, Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet , 2019, s. 13-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet, 2019
Serie
Occasional Papers in Economic History, ISSN 1653-7475 ; 21
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-165206 (URN)
Tillgänglig från: 2019-11-14 Skapad: 2019-11-14 Senast uppdaterad: 2019-11-15Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2018). I samma båt: Samarbetet mellan staten och skogsindustrin under efterkrigstidens isbrytarpolitik. Forum navale, 74, 124-146
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>I samma båt: Samarbetet mellan staten och skogsindustrin under efterkrigstidens isbrytarpolitik
2018 (Svenska)Ingår i: Forum navale, ISSN 0280-6215, E-ISSN 2002-0015, Vol. 74, s. 124-146Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Sjöhistoriska Samfundet, 2018
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-147596 (URN)881253 (Lokalt ID)881253 (Arkivnummer)881253 (OAI)
Tillgänglig från: 2018-05-09 Skapad: 2018-05-09 Senast uppdaterad: 2019-02-15Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2017). Compensating for the war: railway nationalisation and transport policy change in Sweden, 1939–47. Journal of Transport History, 38(2), 232-250
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Compensating for the war: railway nationalisation and transport policy change in Sweden, 1939–47
2017 (Engelska)Ingår i: Journal of Transport History, ISSN 0022-5266, E-ISSN 1759-3999, Vol. 38, nr 2, s. 232-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This paper deals with the negotiations and the decision-making process related to the nationalisation of the GDG rail network in Sweden during the period 1939–47. It highlights some of the distinct features of the railway nationalisation process in Sweden. It is noted that the nationalisation of GDG was exposed to factors and contexts that had not been anticipated when Parliament made the policy decision to nationalise the non-State railways in 1939. During World War II, the financial situation of GDG had benefited from new transport conditions which limited road–rail competition. Furthermore, the Social Democrats began to implement a more active transport policy as part of their post-war economic policy. This led to an outcome in 1947 where the GDG shareholders were compensated more generously than they would have been in 1939.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2017
Nyckelord
Sweden, economic history, railway nationalisation
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-140392 (URN)10.1177/0022526617717430 (DOI)000424585900005 ()
Tillgänglig från: 2017-10-09 Skapad: 2017-10-09 Senast uppdaterad: 2018-06-09Bibliografiskt granskad
Gunnarsson, Å. & Eriksson, M. (2017). Discussion paper on tax policy and tax principles in Sweden, 1902-2016. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Discussion paper on tax policy and tax principles in Sweden, 1902-2016
2017 (Engelska)Rapport (Refereegranskat)
Abstract [en]

The long time perspective on tax principles and tax policies in this discussion paper identifies some of the most important and relevant contexts for major Swedish tax reforms from 1902 until the present time. Until the 1991 tax reform principles played a significant role in tax law design. The relation between principles and legal concepts was quite consistent.

However, the 1991 tax reform seems to mark the end of a period when Swedish governments, with a certain regularity, initiated tax reforms to tackle contemporary economic and social challenges. In spite of several initiatives, proposed in well investigated study commission reports, no comprehensive tax reforms have been launched during a quarter of a decade. Instead hundreds of small, partial reforms have been implemented in tax law. Together with a new budgetary framework these gradual changes have changed the overall revenue basis for the public sector and the welfare state. In tandem with this development, the policy discourse on taxing for economic growth has increasingly gained in influence.

Even though environmental sustainability, and later also fiscal sustainability, have been prominent in the design of the tax system, we also note that Swedish tax policy has potential to further integrate important economic and social sustainability goals such as gender equality, social inclusion and income distribution.

A result of the study is to show the complexity of a national agenda on tax policy. Legally enshrined goals and principles cannot easily be superseded with tax policies on a supranational level, particularly if these policies are solely drawn from macroeconomic analysis on the mechanisms and trajectories of economic crises.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2017. s. 44
Serie
FairTax: Working Paper Series ; 08
Nyckelord
Sweden, tax policy, tax principles, tax reform
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-130173 (URN)
Projekt
FairTax
Forskningsfinansiär
EU, Horisont 2020, 649439
Tillgänglig från: 2017-01-13 Skapad: 2017-01-13 Senast uppdaterad: 2018-06-09Bibliografiskt granskad
Gunnarsson, Å. & Eriksson, M. (2017). Eliminating the secondary earner bias: Policy lessons from the introduction of partial individual taxation in Sweden in 1971. Nordic Tax Journal, 1(1), 89-99
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Eliminating the secondary earner bias: Policy lessons from the introduction of partial individual taxation in Sweden in 1971
2017 (Engelska)Ingår i: Nordic Tax Journal, ISSN 0904-6380, E-ISSN 2246-1809, Vol. 1, nr 1, s. 89-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This paper examines the different elements included in the Swedish partial individual taxation reform in 1971. The purpose is to identify what policy lessons this reform holds for contemporary tax policy in the European Union member states that currently apply joint tax and benefit provisions. Even though contemporary circumstances have changed in relation to the historical context for Swedish reform, the common strand is that the provisions create both inactivity incentives on the labor market and low income traps for secondary earners. We suggest that a shift to individual taxation should be a part of family and social policies that promote gender equality, and that in turn should be consolidated within a sustainable idea about tax fairness.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
De Gruyter Open, 2017
Nyckelord
Sweden, secondary earner bias, tax reform, individual/joint taxation, tax design
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-139350 (URN)10.1515/ntaxj-2017-0006 (DOI)
Forskningsfinansiär
EU, Horisont 2020, 649439
Tillgänglig från: 2017-09-11 Skapad: 2017-09-11 Senast uppdaterad: 2018-06-09Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. & Gunnarsson, Å. (2017). The Decline of the Swedish Inheritance and Gift Tax, 1991–2004. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Decline of the Swedish Inheritance and Gift Tax, 1991–2004
2017 (Engelska)Rapport (Refereegranskat)
Abstract [en]

During the period 1991–2004, political support for the inheritance and gift taxation in Sweden diminished, which contributed to two major policy shifts. In 1991, a new tax schedule which reduced top rates was introduced. The tax was thereafter completely repealed in 2004. In this paper, we examine how background factors such as competitiveness and political legitimacy influenced these decisions. By studying the preceding decision-making processes, we find that the influence of these factors shifted over time and appeared in different combinations. While the 1991 reform was strongly influenced by competitiveness arguments, the repeal of the inheritance and gift tax was primarily a result of the declining legitimacy of the tax.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2017. s. 31
Serie
FairTax: Working Paper Series ; 11
Nyckelord
Sweden, tax history, inheritance and gift tax
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-137733 (URN)
Forskningsfinansiär
EU, Horisont 2020, 649439
Tillgänglig från: 2017-07-10 Skapad: 2017-07-10 Senast uppdaterad: 2018-06-09
Eriksson, M. (2016). A Troubled Continuity: Agencies and Path Dependence in Interwar Swedish Railway Policy. Journal of Transport History, 37(1), 27-44
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A Troubled Continuity: Agencies and Path Dependence in Interwar Swedish Railway Policy
2016 (Engelska)Ingår i: Journal of Transport History, ISSN 0022-5266, E-ISSN 1759-3999, Vol. 37, nr 1, s. 27-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article deals with the abortive attempt by the Swedish Socialisation Commission to reform the Swedish State Railways (SJ) after World War I. It is argued that the decisive opposition to this proposal from SJ and the Swedish Federation of Industries may be related to the fact that railway policy in Sweden, as in many other countries, included a number of conditions that predisposed these agencies to established policy and budgets. In this regard, the article demonstrates how existing railway policy constrained the involved actors to such an extent that they persisted with the established arrangements, even if that decision implied a continued inability to deal with the financial imbalances that gradually undermined the railway sector.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2016
Nyckelord
Sweden, railways, path dependence
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-121961 (URN)10.1177/0022526616634717 (DOI)000384126900003 ()881253 (Lokalt ID)881253 (Arkivnummer)881253 (OAI)
Projekt
Näringslivets organisationer och den ekonomiska politiken 1921-1933. Integration, konfrontation eller samarbete?
Forskningsfinansiär
Ragnar Söderbergs stiftelse, E41/11
Tillgänglig från: 2016-06-12 Skapad: 2016-06-12 Senast uppdaterad: 2019-02-15Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2016). Between Two Regimes: Continuity and Change in the Swedish Transport Utilities, 1939-2010.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Between Two Regimes: Continuity and Change in the Swedish Transport Utilities, 1939-2010
2016 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This paper studies the liberalization of the Swedish transport utilities during the last decades from a regime change perspective. Here, focus lies on how regime coordination mechanisms such as the regulation of markets, the administrative and bureaucratic organization of utilities and the State-interest group relations has changed as a market-oriented regime has replaced a State-oriented regime after 1990. It is demonstrated that these changes do not follow the general patterns of policy change identified within previous research. Rather than as an institutional continuity through reproductive adaptation or abrupt disruptive change caused by exogenous pressures, regime change in the examined cases has a different character which combines these elements. Even if it the process of change was triggered by the economic crisis in the 1990s as an exogenous force, it is demonstrated that the previous regime has been transformed through a slow, yet distinctively disruptive change over the last decades.  

Förlag
s. 23
Serie
Umeå papers in economic history, ISSN 1653-7378 ; 45/2016
Nyckelord
Economic history, Sweden, utilities, regulatory regimes, government-business relations
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-117260 (URN)881253 (Lokalt ID)881253 (Arkivnummer)881253 (OAI)
Tillgänglig från: 2016-02-25 Skapad: 2016-02-25 Senast uppdaterad: 2019-02-15Bibliografiskt granskad
Westin, L. & Eriksson, M. (2016). Norrländska eliter, naturresurser och Norrlandspolitik perioden 1850-2016. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Norrländska eliter, naturresurser och Norrlandspolitik perioden 1850-2016
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna studie analyserar hur frågan om fördelning och placering av räntan från de norrländska naturresurserna uppkommit, gestaltats och utvecklats av norrländska företrädare och i den nationella politiken gentemot Norrland under perioden 1850-2016. Utgångspunkten för analysen är att Norrlands utveckling under perioden följer ett mönster som visar stora likheter med vad andra naturresursrika regioner i världen upplevt. Samtidigt har det norrländska förloppet även präglats av unika aspekter relaterade till den svenska välfärdsstatens utveckling samt den svenska ekonomins position i internationell ekonomi under 1900-talet.

 

Inledningsvis visar vi hur Norrland från 1850 fram till omkring 1940 följde ett mönster för en naturresursrik region i enlighet med vad nordamerikanska ekonomisk-historiker som Douglass C. North och Harold A. Innis beskriver. Naturresursexporten expanderade kraftigt men produktionen kom till följd av regionens alltför svaga strukturer för finansiering och ägande att hamna under exogena aktörer. Genom arbetet med att attrahera investeringar till Norrland kom regionens politiska aktörer däremot att bli medvetna om hur politisk mobilisering och organisering kunde få nationalstatsnivån att tilldela Norrland olika offentliga resurser. Perioden från 1940 till 1990 kännetecknades sedan av en rent-seeking-strategi vars mål var att indirekt återföra delar av den ”förlorade” naturresursräntan till Norrland genom agerande inom det politiska systemet. Norrlandskommitténs betänkande från 1949 satte dagordningen för denna strategi. Ett avgörande argument för en expansion av den statliga Norrlandspolitiken i storlek och omfattning från 1940-talet blev att regionen förtjänade kompensation för den naturresursränta som dittills ofta tillfallit exogena aktörer. Den politiska strategin, där naturresursräntan kopplas samman med offentliga utgifter, blev med tiden så dominerande att den nästan helt trängt undan alternativa utvecklingsstrategier. Det blir särskilt tydligt i vår analys av perioden efter 1990 då de dominerande regionala aktörerna inte förmådde förändra sitt agerande och målsättningar, trots att det fanns tydliga indikatorer på att den traditionella strategin borde ha ifrågasatts.

 

Den norrlandspolitik som utvecklats efter 1940 kan därigenom betraktas som en kompensation för oförmågan hos företagare och politiker i Norrlands eliter att uthålligt transformera förmögenheter baserade på resursräntor till nya och diversifierade verksamheter i starka urbana strukturer. Regionens politiska strategi har istället varit inriktad på att genom offentliga satsningar och transfereringar återföra räntan från naturresurserna till regionen med så begränsad påverkan på lokaliseringsmönstret som möjligt. Naturresursräntan har använts till att säkra väljarbasen för de politiska eliternas strukturer i allians med den naturresursintensiva basindustrins företrädare och ägare. Därmed har inte heller en förskjutning av fokus i Norrland, en strukturomvandling, från naturresursutvinning till en placering av räntan i urbant lokaliserade förädlande näringar varit aktuell. En starkare direkt regional och icke-politiskt bestämd kontroll av räntan t.ex. via ett decentraliserat ägande av aktier i naturresursnäringar och fastigheter har istället vanligen avvisats av de aktörer som formulerat regionens problem och agenda.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2016. s. 34
Serie
CERUM Working Paper, ISSN 1404-5362 ; 95
Nyckelord
ekonomisk historia, regionalekonomi, Norrland, regionalpolitik, naturresurser, regionala eliter
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia Nationalekonomi
Forskningsämne
nationalekonomi; ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-119990 (URN)881253 (Lokalt ID)978-91-7601-502-5 (ISBN)881253 (Arkivnummer)881253 (OAI)
Tillgänglig från: 2016-05-04 Skapad: 2016-05-04 Senast uppdaterad: 2019-02-15Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5434-7304

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer