umu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Andersson, Per
Publikationer (10 of 21) Visa alla publikationer
Rejnö, Å., Andersson, P. & Wester, P. (2018). "StrokeSverige" lär i webbaserad kompetensutbildning. In: VILÄR Abstraktbok: . Paper presented at VILÄR, 6-7 december 2018, Mölndal, Sverige. Trollhättan: Högskolan Väst
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>"StrokeSverige" lär i webbaserad kompetensutbildning
2018 (Svenska)Ingår i: VILÄR Abstraktbok, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Bakgrund: Verksamhetsintegrerat lärande omfattar lärande som sker integrerat mellan akademi och arbetsliv. Ofta är integrationen sådan att arbetslivet integreras i akademin. Det omvända är inte lika vanligt. Strokeenhetsvård är sedan 1980-talet ett internationellt evidensbaserat vårdkoncept som minskar mortalitet, institutionsboende och beroende i ADL efter stroke. För att en verksamhet ska få kalla sig strokeenhet ingår att vården ska bedrivas av ett multidisciplinärt team med expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Strokekompetensutbildning med både teoretiska och praktiska moment som ger detta expertkunnande ges sedan av STROKE Riksförbundet och drivs lokalt. Antalet som genomgår utbildningen minskar på grund av vårdens pressadef örhållanden vilket gett svårigheter att organisera och driva utbildningen lokalt. Från centralt håll har oro uttryckts då strokekompetensen genom detta minskar vilket potentiellt leder till sämre vård. Syftet med presentationen är att visa hur lokalt drivna utbildningar i arbetslivet kan webbaseras i samarbete med akademin för att möjliggöra personalgruppers möjlighet till kompetenshöjning

Metod: Utbildningen har digitaliserats för att ge förutsättningar för jämlik vård. Alla teoretiska moment har gjorts som filmade föreläsningar av personer med spetskompetens inom sitt område och en tredelad examination har tagits fram som säkerställer att utbildningen ger jämn och hög kvalitet.

Resultat: Utbildningen som använder det flippade klassrummet som teoretisk modell är nu en poänggivande högskoleutbildning som ges av Umeå universitet där teambased learning och constructive alignment varit ledord för uppbyggnaden. Utbildningen omfattar filmade föreläsningar, quiz och webbaserad examination som genomförs via lärplattformen, samt material för träffar där praktiska moment ingår som ordnas lokalt av respektive verksamhet, liksom material för såväl individuell examination som gruppexamination. Utöver detta finns länkar till referensmaterial samt fördjupningsmaterial.

Diskussion: Med noggrann planering, förankring och tydliga pedagogiska utgångspunkter kan utbildning utvecklas i samarbete mellan offentlig sektor och universitet/högskolor. Utbildningen är exempel på ett initiativ från arbetslivet där akademin är tydligt integrerad för att möjliggöra lärande för personer i arbetslivet. Genom digitaliseringen ges möjlighet för verksamheter att erbjuda personal utbildning inommer flexibla ramar och på tider som passar dem jämfört med traditionella kurser inom högre utbildning. Konceptet kan potentiellt användas för många verksamheter och visar på möjligheterna med digitalisering av högre utbildning för att nå ut till arbetslivet

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Trollhättan: Högskolan Väst, 2018
Nyckelord
Arbetsintegrerat lärande, E-lärande, Verksamhetsintegrerat lärande, Teambased learning, utbildning i arbetslivet
Nationell ämneskategori
Pedagogik Lärande Omvårdnad
Forskningsämne
pedagogik; pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-157140 (URN)978-91-87531-46-0 (ISBN)978-91-87531-47-7 (ISBN)
Konferens
VILÄR, 6-7 december 2018, Mölndal, Sverige
Tillgänglig från: 2019-03-12 Skapad: 2019-03-12 Senast uppdaterad: 2019-03-20Bibliografiskt granskad
Andersson, P., Olsson, J. & From, J. (2016). Utbildningsinsats för att höja den pedagogiska digitala kompetensen. In: : . Paper presented at NU2016, Malmö, 15-17 juni, 2016.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Utbildningsinsats för att höja den pedagogiska digitala kompetensen
2016 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi. En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering. Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen. Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK.

Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-126990 (URN)
Konferens
NU2016, Malmö, 15-17 juni, 2016
Tillgänglig från: 2016-10-25 Skapad: 2016-10-25 Senast uppdaterad: 2019-06-27Bibliografiskt granskad
Andersson, P. & Dafgård, L. (2016). Webbaserad pedagogisk portfölj: För- och nackdelar?. In: : . Paper presented at NU2016, 15-17 juni, Malmö.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Webbaserad pedagogisk portfölj: För- och nackdelar?
2016 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Bakgrund: Arbetet med införandet av modeller av pedagogisk portfölj för dokumentation av pedagogisk skicklighet pågår vid flera lärosäten i Sverige. Vid bl.a Umeå och Göteborgs universitet finns idag möjlighet att lämna in en webbaserad pedagogisk portfölj. Fördelarna med webbaserad portfölj kan vara; att skapa mer överskådlig portfölj, att enkelt tillgängliggöra portföljen, att göra portföljen estetiskt tilltalande och möjliggöra andra medier än text (Winka & Ryegård, 2013). Vid universiteten i Umeå, UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) och Göteborg, PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) har ett samarbete påbörjats för att studera för- och nackdelar med införandet av nätbaserad portfölj med syfte att underlätta för lärare att skapa sin portfölj och för sakkunniga att bedöma portföljerna. Vid respektive lärosäte skapades pilotprojekt där verktyg för webbaserad pedagogisk portfölj valdes och ett pedagogiskt upplägg utformades för att introducera lärare i att skapa sin pedagogiska portfölj i webbformat. Samarbetet var inriktat mot både tekniska och pedagogiska aspekter; såsom val av verktyg, modeller hur lärare kunde skapa struktur i verktyget och hur lärares meriter kan tydliggöras genom olika medier. Vid båda lärosätena valdes verktyget Mahara, som fått goda utvärderingar i ett antal studier (Himpsl & Baumgartner, 2009; Balaban & Bubas, 2010). Vid Umeå och Göteborgs universitet har en studie genomförts med syfte att undersöka för- och nackdelar med webbbaserad portfölj. Problemställning: Vilka för- och nackdelar ser lärare och sakkunnigbedömare med webbaserad pedagogisk portfölj? Resultat: De första preliminära resultaten från en enkätutvärdering från hösten 2015 visar ett antal lärare intresse för att använda Mahara. Mahara motsvarar deras förväntningar och är ett system de kan tänka sig att använda. Men tidsbrist hindrade många lärare från att komma igång med skapandet av sina pedagogiska portföljer. Totalt fyra webbaserade pedagogiska portföljer vid Umeå och Göteborgs universitet lämnades in för bedömning. Dessa fyra webbportföljer kommer utvärderas under våren 2016 ur lärar- och bedömarperspektiv. Under pilotprojektet är känslan att en webbaserad pedagogisk portfölj ligger rätt i tiden. Många lärare arbetar idag mer eller mindre nätbaserat och är vana vid s.k. molntjänster. I projektet tycker vi oss se att införandet av webbaserad pedagogisk

portfölj är fullt möjligt att genomföra inom ramarna för lärosätens befintliga upplägg för pedagogisk portfölj med smärre modifieringar. De problem som uppstått tycks mer bero på tidsbrist hos lärarna och är inte kopplade till tekniken och den webbaserade portföljen. Vi räknar också med att utvärderingarna av de inlämnande webbaserade portföljerna som kommer analyseras under våren kommer bidra med mer underlag.

Ett tydligt resultat av pilotprojekten är att samarbetet mellan UPL och PIL har varit givande och bidragit till att nya perspektiv och lösningar har synliggjorts. 

Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-126991 (URN)
Konferens
NU2016, 15-17 juni, Malmö
Tillgänglig från: 2016-10-25 Skapad: 2016-10-25 Senast uppdaterad: 2018-06-09Bibliografiskt granskad
Idberger, K. & Andersson, P. (2015). OER för förändrad studerandeaktivitet?. In: NGL, Next Generation Learning Conference 2015: Formellt och informellt lärande med stöd av teknik. Paper presented at NGL 2015 http://www.du.se/ngl2015.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>OER för förändrad studerandeaktivitet?
2015 (Svenska)Ingår i: NGL, Next Generation Learning Conference 2015: Formellt och informellt lärande med stöd av teknik, 2015Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

OER för förändrad studerandeaktivitet?

Per Andersson, Karl Idberger, UPL

Begreppet OER (Open Educational Resources) har dykt upp inom utbildningsområdet. Med OER menas lärresurser som är fritt tillgängliga, oftast via internet, som ofta fritt får användas, kopieras och spridas, samt i många fall även bearbetas och sedan spridas igen i sin bearbetade form. En OER har ofta en upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Creative Commons är den vanligaste licenstypen.

Internationellt ser OER-rörelsen ut att fortsätta växa (Horizion Report, 2015). Det händer även saker i Sverige, bl.a. med ett samarbetsprojekt där ett flertal lärosäten, med Karlstad i spetsen, finns med (OER Sverige - öppna digitala lärresurser. 2015)

En möjlighet med OER är att lärare och studenter kan ta del av de fria resurser som finns och använda dessa i olika undervisnings- och lärsituationer. En annan möjlighet är att låta studenter och kursdeltagare själva skapa OER som en del i undervisningen. Detta kan innebära en förändrad studerandeaktivitet, från konsument till producent, och ge pedagogiska fördelar (Borelius et al, 2012).

Det finns även andra fördelar, kurser och institutioner kan visa upp sig genom att bra utbildningsmaterial finns synligt vilket kan ge ett gott rykte och locka till sig nya studenter (Ossiannilsson, & Creelman, 2012).

På UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) vid Umeå universitet ville vi se om det var möjligt att låta deltagarna på en kurs, Pedagogisk Digital Kompetens (PDK), skapa OER som skulle vara tillgänglig på nätet. Vi ville skapa och utvärdera ett upplägg där kursdeltagarna skulle lösa och redovisa en av PDK-kursens uppgifter i form av en OER.

Syfte: Syftet är tvåfald, dels öka studerandeaktiviteten samt dels öka tillgängligheten på kunskap inom området PDK (Pedagogisk Digital Kompetens)

Mål: Skapa en OER inom PDK-området som andra kan ha nytta av.

Metod: Vi utformade ett pedagogiskt upplägg och skapade en teknisk lösning för deltagarna att lösa en uppgift i form av en OER som testades och utvärderades.

Frågor att hitta svar på var bl.a. - Hur utformas ett pedagogiskt upplägg för kursdeltagare att skapa OER? - Hur löser man de tekniska problem som finns och som gör det enkelt att skapa och publicera resultaten?

I denna presentation redovisas resultaten från denna pågående studie av hur OER kan användas och hur lärare och kursdeltagare upplevde arbetet. I studien har främst kvantitativa data samlats in samt observationer av arbetet med OER under två kurser vid UPL.

Referenser

Bourelius, Lars, Brenner, Mats, Bryant, Keith, Creelman, Alastair,Forsberg, Åsa, Hellström, Margareta, . . . Wennerström, Karin. (2012). Öppna digitala resurser (OER). Nyheter &Amp; Debatt, (3), 4.

Johnson L, Adams Becker S, Estrada V, Freeman A. NMC horizon report: 2015 higher education edition. Austin, Texas: The New Media Consortium. http://www.nmc.org/publication/nmc-horizon-report-2015-highereducation-edition/. 2015.

OER Sverige - öppna digitala lärresurser. (2015) Hämtad 1 sept, 1015 från http://oersverige.se.

Ossiannilsson, Ebba, & Creelman, Alastair. (2012). OER, Resources for learning – Experiences from an OER Project in Sweden. European Journal Of Open And Distance Learning, (1), European Journal of Open and Distance Learning, 2012(1).

Nyckelord
OER, lärande, högskolepedagogik
Nationell ämneskategori
Lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-135650 (URN)
Konferens
NGL 2015 http://www.du.se/ngl2015
Tillgänglig från: 2017-06-01 Skapad: 2017-06-01 Senast uppdaterad: 2018-06-09
Andersson, P. & Wester, M. (2015). “One day, one problem”: applying SOTL on a course about teaching in higher education. In: : . Paper presented at EuroSoTL: Bridging Boundaries through the Scholarship of Teaching & Learning, June 8-9 2015, University college Cork, Ireland.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>“One day, one problem”: applying SOTL on a course about teaching in higher education
2015 (Engelska)Konferensbidrag, Poster (med eller utan abstract) (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

At the Centre for Teaching and Learning at Umeå University, we are responsible for the development of university teachers’ pedagogical competence. One of the main purposes of our courses is to help teachers develop an array of teaching methods – including a sound basis for their decisions about which method to use. We work with teaching methods for student active learning that develop sustainable knowledge (Hattie, 2009), for example Problem Based Learning, PBL. Our problem is that this usually takes a lot of time on our short courses. So we asked ourselves: How can we use SoTL to describe, develop and evaluate a method that gives key transitions in the university teachers’ journey towards pedagogical competence, both theoretically and practically (Dietz-Uhler and Bishop-Clark, 2012)? We wanted a group of teachers on one of our courses to learn more about PBL and to be active while doing this. We also wanted a meta-didactic discussion about it afterwards. We found a method called “One day, one problem” (O’Grady, 2012) that we wanted to try. We had to redesign the method slightly to fit our context, by writing a relevant scenario in line with our expected learning outcomes. Apart from this we followed the suggested process in the article. We carried out formative and summative evaluations, and we as teachers documented the activity. Our preliminary analysis shows that this method gave us what we wanted since the learners were positive towards working this way, and the self- evaluated learning process and product was given high grades. Our preliminary results and conclusion is that this method is a useful way to both teach about the PBL process and to work with course content. We also saw that SoTL, systematically searching, finding, developing and evaluating a new teaching method is a good way to develop both our own and our students’ pedagogical competence. 

Nyckelord
Sotl, One day one problem, odop, PBL
Nationell ämneskategori
Lärande Pedagogik Pedagogiskt arbete Didaktik
Forskningsämne
pedagogik; pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-109743 (URN)
Konferens
EuroSoTL: Bridging Boundaries through the Scholarship of Teaching & Learning, June 8-9 2015, University college Cork, Ireland
Tillgänglig från: 2015-10-05 Skapad: 2015-10-05 Senast uppdaterad: 2018-06-07Bibliografiskt granskad
Andersson, P. & Wester, M. (2015). “One day, one problem”: endags PBL-undervisning. In: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap. Paper presented at Universitetspedagogiska konferensen 2015, Gränslös kunskap, Umeå, 8-9 oktober 2015 (pp. 10-11). Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>“One day, one problem”: endags PBL-undervisning
2015 (Svenska)Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap, Umeå: Umeå universitet , 2015, s. 10-11Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2015
Nyckelord
One day one problem, PBL, ODOP
Nationell ämneskategori
Pedagogik Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-109899 (URN)
Konferens
Universitetspedagogiska konferensen 2015, Gränslös kunskap, Umeå, 8-9 oktober 2015
Tillgänglig från: 2015-10-08 Skapad: 2015-10-08 Senast uppdaterad: 2018-06-07Bibliografiskt granskad
Andersson, P. & Käck, A. (2014). E-portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter?. In: : . Paper presented at NU 2014.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>E-portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter?
2014 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Nyckelord
Pedagogisk portfölj, E-portfolio, digital portfölj, e-portfölj
Nationell ämneskategori
Pedagogik Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning
Forskningsämne
data- och systemvetenskap; pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-109745 (URN)
Konferens
NU 2014
Tillgänglig från: 2015-10-05 Skapad: 2015-10-05 Senast uppdaterad: 2018-06-07
Andersson, P., Olsson, J. & Byholm, M. (2014). KVOOC istället för MOOC för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK). In: : . Paper presented at NU 2014.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>KVOOC istället för MOOC för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK)
2014 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Nyckelord
PDK, Mooc, Kvooc
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-109744 (URN)
Konferens
NU 2014
Projekt
Pedagogisk Digital Kompetens
Tillgänglig från: 2015-10-05 Skapad: 2015-10-05 Senast uppdaterad: 2018-06-07
Andersson, P. (2013). Lärare vid Umeå universitets användning av Adobe Connect. In: Universitetspedgogisk konferens Umeå univeristet 2013: . Paper presented at Universitetspedagogisk konferens 2013 Umeå universitet. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lärare vid Umeå universitets användning av Adobe Connect
2013 (Svenska)Ingår i: Universitetspedgogisk konferens Umeå univeristet 2013, Umeå: Umeå universitet , 2013Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

En central fråga inom all utbildning är kvalitetsfrågan och gäller i hög grad även IKT-stödd utbildning. Olika former av IKT-stöd används men det finns igen generell lösning på vilken teknik som ska användas. Det är upp till varje lärosäte att välja den teknik lärosätet anser bäst. (Rathsman et al., 2003). Umeå universitet anger att IKT-stödet ska förbättra och effektivisera utbildningen samt ge bättre förutsättningar till studenternas lärande.

Kommunikation är en central del i all undervisning. Många lärare och studenter har behov av direktkommunikation, så kallad synkron kommunikation, vid både campus- och nätbaserade utbildningar. SUNET (Svenska universitetsnätverket) utsåg 2008 e-mötessystemet Adobe Connect som ny standard och ersättare för det tidigare systemet Marratech. Lärarna vid Umeå universitet fick då även tillgång till systemet. I SUNET:s beslut att ersätta tidigare e-mötessystemet Marratech med Adobe Connect anges:

”En viktig egenskap hos systemet Adobe Connect Pro är att det inte kräver speciell programvara hos användarna utan körs i webbläsaren. Adobe Connect Pro:s användaradministration kan integreras med identitetshanteringssystem som utvecklats inom högskolesektorn. Sammantaget bedöms Adobe Connect Pro vara en e-mötes­produkt som tillgodoser de viktigaste behoven av e-möten vid SUNET-anslutna organisationer.” (SUNET, 2009).

Det är ofta tekniska och organisatoriska aspekter som lyfts fram vid val av nya system, de pedagogiska frågorna hamnar i bakgrunden. Tekniken är viktig men om system ska användas i undervisning bör även pedagogiska perspektiv synliggöras.

2011 genomfördes en enkätstudie vars syfte var att kartlägga användningen av Adobe Connect vid Umeå universitet ur ett pedagogiskt perspektiv. För att för analysera svaren ur ett pedagogiskt perspektiv har Diana Laurillards modell ”Conversational Framework” använts (Laurillard, 2002). Resultatet av studien visar att lärarnas syfte med att använda Adobe Connect var att öka kommunikationen i kurserna och att lärarnas faktiska användning låg i linje med detta syfte. De pedagogiska fördelar lärarna lyfte fram var möjligheterna till förbättrad kommunikation och interaktion i kurserna. I enkätsvaren har flera lärare gjort kopplingar till studenternas lärande och att Adobe Connect skapade pedagogiska möjligheter utifrån en sociokulturell syn på lärande. Citat frän lärare:

”Verktyget i sig skapar möjligheter för en interaktion som är viktig vid nätundervisning för att skapa gemenskap, ett i sig viktigt inslag i lärandet. Multifunktioner bidrar även till ett brett användningsområde.”

”Diskussionsseminarium, stimulera till diskussioner och kunskapsutbyte”

Ytterligare en pedagogisk möjlighet lärarna angav var att Adobe Connect kunde överbrygga avstånd, både det geografiska och sociala, och öka gruppkänslan i kursen. Denna bild stämmer överens med tidigare forskning inom området där studenter fört fram liknade synpunkter (Fallon, 2011, Hratsinski, 2008).

De pedagogiska problem lärarna angav var till stor del kopplade till tekniska problem. När  ekniken krånglade fick man inte igång någon fungerande kommunikation och på detta sätt drabbades undervisningen. Krånglar tekniken blir det ingen kommunikation och därmed kan man säga att en icke fungerande teknik är ett pedagogiskt problem. Ytterligare ett pedagogiskt problem lärarna angav var en ovana att använda Adobe Connect. Lärarna kunde inte använda alla funktioner och en lärare sammanfattade det med att bristande kunskap blir ett pedagogiskt problem. Citat från lärare:

”Just nu tycker jag att de pedagogiska problemen är att jag inte lärt mig att använda de redskap som finns för att använda A.C. på ett bra och pedagogiskt sätt. Min okunskap blir därför ett pedagogiskt problem.”

”Arbetsgivaren måste ansvara för att vi lärare får tid och möjlighet att lära oss nya arbetsredskap!! Viktig arbetsmiljöfråga för oss och kvalitetsfråga för våra studenter.”

Detta stämmer in med tidigare forskning där studier visat att trots tekniken ger möjligheter är det inte säkert att lärarna har kunskap att utnyttja dessa fördelar (Carmichael, 2001).

Ser man slutligen på lärarnas användning av Adobe Connect kopplat till studiens analysmodell ”Conversational framework” visar det att den största delen av användningen ryms under konstruktionistisk och sociokulturell syn på lärande. En annan intressant del är att Laurillards modell ”Conversational framework” mycket väl kan fungera som modell för att pedagogiskt studera och analysera ett system för IKT-stöd.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2013
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-67504 (URN)
Konferens
Universitetspedagogisk konferens 2013 Umeå universitet
Anmärkning

Referenser

Carmichael, D. E. (2001). An Educational Evaluation of WebCT: A Case Study Using the Conversational Framework. ERIC. Web. 2 Jan. 2012.

Falloon, G. (2011). Making the Connection: Moore's Theory of Transactional Distance and Its Relevance to the Use of a Virtual Classroom in Postgraduate Online Teacher Education. Journal Of Research On Technology In Education, 43(3), 187-209.

Laurillard, D. (2002). Rethinking university teaching: A conversational framework for the effective use of learning technologies. London: Routledge & Falmer.

Rathsman, I et al. (2003). Kvalitet i IT-stödd distansutbildning. Härnösand. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Hrastinski, S. (2008). The potential of synchronous communication to enhance participation in online discussions: A case study of two e-learning courses. Information & Management, 45(7), 499-506. doi:10.1016/j.im.2008.07.005

SUNET. (2009). SUNET:s nätmötestjänst: Adobe Connect Pro. (Beslut från styrelsen för SUNET.) Stockholm: SUNET. Tillgängligt från: basun.sunet.se/­aktuellt/­netmeeting_beskrivning.html.

Tillgänglig från: 2013-03-22 Skapad: 2013-03-22 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad
Andersson, P. (2013). Nordic knowledge on the web. In: Erik Lindenius (Ed.), Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv. Paper presented at Den tionde universitetspedagogiska konferensen, 1-2 mars 2011 (pp. 173-173). Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Nordic knowledge on the web
2013 (Svenska)Ingår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, s. 173-173Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2013
Serie
Skriftserie från universitetspedagogiskt centrum, ISSN 1651-5692 ; 2013:1
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap Mänsklig interaktion med IKT
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-76673 (URN)978-91-7459-571-0 (ISBN)
Konferens
Den tionde universitetspedagogiska konferensen, 1-2 mars 2011
Anmärkning

Annat ISSN angivet på omslag: 1650-4364

Tillgänglig från: 2013-07-09 Skapad: 2013-07-09 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer