Umeå University's logo

The article gives an overview of Crip Theory, a diverse assembly of critical perspectives on dis/ability, and outlines how it can be used to analyse social relations and intersectionality in contemporary societies. Arguing that Crip Theory is indebted not only to cultural studies but also to materialist models of disability and feminist theory, the authors conclude that it can contribute significantly to gender studies in the Nordic region. Presenting central elements of Crip Theory—such as language, ableism, compulsory able-bodiedness, cripping and normativity—they argue that adapting Anglo-Saxon concepts to Nordic realities potentially adds new dimensions to intersectional and feminist analysis. The article concludes that Crip Theory can be useful in rejecting hierarchical language’s binarisms and claiming the right to name oneself, destabilizing ableist categories, cripping normativity, exposing ableism, and strengthening the political significance of social science research and activism. Finally, the authors indicate how Crip Theory can extend the scope of gender studies and feminist research to deepen the understanding of discursive climates of tolerance, to develop cripistemologies that may bring new perspectives to feminist standpoint theory, and to confront the ideological regressiveness and human costs of contemporary austerity politics and extreme-right movements.

Hela Malmös frukostprogram bryter normer i kampen mot fattigdom och målet är att skifta perspektiv: Från välgörenhet till politiskt inflytande. Vi bad Mikael Mery Karlsson och Vanna Nordling, forskare vid Malmö Universitet, skriva om hur civilsamhället skapar utrymme för människor att leva tillsammans.

Den kanadensiska sociologen och feministen Dorothy Edith Smith avled den 2 juni 2022. Under sina 95 år i livet hann hon göra flera betydelsefulla bidrag till bland annat arbetsvetenskap, etnografi, familjesociologi, psykologi och utbildningsvetenskap. Den här essän kommer dock främst att rikta uppmärksamheten mot Smiths bidrag till feministisk teori och metodologi. I synnerhet kommer jag att diskutera Smiths bidrag till att utveckla en feministisk ståndpunktsteori som inte tar kvinnan – i bestämd form singularis – som en homogen utgångspunkt för sitt projekt. Den sociologi som Smith utvecklade riktade fokus bort från att göra den marginaliserade gruppen till ett objekt för forskning till att i stället studera hur maktstrukturer runt omkring marginaliserade grupper formar deras levnadsvillkor. Med utgångspunkt från människors levda erfarenheter utformade Smith Institutionell etnografi, en sociologi för att förstå de styranderelationer som formar människors vardagliga liv. I den essän kommer jag börja med att beskriva Smiths liv och gärning för att därifrån ge en överblick över vad jag anser vara hennes främsta intellektuella bidrag till eftervärlden: feministisk ståndpunktsteori och institutionell etnografi. För att konkretisera begreppen Smith introducerade kommer jag att ta exempel från min egen och andras forskning och därigenom även visa vad arvet efter Smith kan ha för betydelse för samhällsvetenskapen framöver.

Information om boken: 

Våra öden förändrades 2015. Vi stod på gator, på tågstationer, i föreningslokaler och fanns där för våra medmänniskor. Vi kom från olika bakgrunder och politiska läger men förenades av en tro på ett bättre Sverige och på rätten att söka en fristad från förtryck, förföljelse och krig. Och det gör vi fortfarande.

Den här antologin samlar olika sorters röster – aktivister, flyktingar, jurister och forskare – som genom personliga berättelser och analyser vill erbjuda ett försvar för medmänsklighet och solidaritet.

Medverkande: Ulf Bjereld , Malin Björk, Noam Chomsky, Torun Elsrud, Gustav Fridolin, Sabine Gruber, KG Hammar, Agnes Hellström, Anders Hellström, Behrang Kianzad, Christina Höj Larsen, Vladan Lausevic, Mikael Mery Karlsson, Alen Musaefendic, Anna Lundberg, Patricia Lorenzoni, Micke Kinning, Navid Modiri, Stina Nilss, Hynek Pallas, Sanjin Pejkovic, Carlos Rojas, Gudrun Schyman, Admir Skodo, Kinna Skoglund, Sanna Vestin, John Washington, Julia Wiklander, Ali Zardadi, Linda Åkerström

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för att de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

Ungefär 7 av 10 som överlever barncancer drabbas av sena komplikationer och bestående funktionsnedsättningar. Exempelvis är förvärvade hjärnskador, kognitiva funktionsnedsättningar, nedsatt immunförsvar och psykisk ohälsa vanligt. Men kunskapen om barncanceröverlevarnas liv som samhällsmedborgare är begränsad. Nu vill Barncancerfonden se mer forskning på området och politiska åtgärder för att förbättra livskvaliteten för barncanceröverlevare.

I en forskningsöversikt framtagen av forskarna Niklas Altermark och Mikael Mery Karlsson på uppdrag av Barncancerfonden står det klart att barncanceröverlevare kan stöta på stora problem, både på arbetsmarknaden och vid behov av stöd från socialförsäkringarna. Dessutom är det tydligt att kunskapsluckorna om barncanceröverlevarnas liv som samhällsmedborgare är stora. 

En del av det systemskifte Sverige genomgått senaste decennierna har inneburit att mer ansvar för social trygghet flyttats från det offentliga till civilsamhället. En rad forskare har menat att civilsamhället därmed riskerar att bli en svagare politisk röst. I detta kapitel diskuterar vi med avstamp i den ideella organisationen Helamalmö hur civilsamhället genom att skapa social trygghet också kan bli en arena där nya politiska systemskiften grundläggs.

I Sverige finns en lång tradition av rörelser som kämpar för sexuella rättigheter, liksom rörelser som kämpar för människors rätt att leva ett fullvärdigt liv oavsett hur ens kropp eller hjärna fungerar. Den här studien analyserar mötet mellan den sexualpolitiska rörelsen och funktionsrättsrörelsen i kampen för allas rätt till sexualitet och intimitet oavsett kroppsfunktionalitet. Genom intervjuer, deltagande observationer och arkivstudier undersöker genusforskaren Mikael Mery Karlsson de möjligheter och begränsningar som aktivister i denna kamp möter i det nyliberala Sverige.

Studien, som lyfter fram ett unikt material i form av funktionsrättsaktivisters erfarenheter, beskrivningar från utbildningar och möten samt informationsmaterial och film, fördjupar kunskapen om förutsättningarna för politisk kamp inom civilsamhället i dag. Denna lyhörda etnografi är med om att introducera cripteori i svensk samhällsvetenskaplig forskning genom att studera hur människor tillsammans, med hjälp av och ibland trots välfärdsstatens resurser, utmanar normer och skapar nya möjligheter.

This study follows groups in Sweden that are involved in a political struggle to change norms regarding sexuality and disability. The groups are mostly connected to the disability movement or the movement of sexual politics. The following questions have guided the research process: How do the groups describe their activities? What strategies do they use? What relations can be identified between them? What obstacles and possibilities do they meet? What space of action is created and maintained for the struggle, taking into account the political, cultural and economic context that they act within?

In total, 43 interviews were conducted, predominantly with persons active in the struggle. Furthermore, the analysis is based on participation in the groups’ activities and archival studies of their publications, applications and reports to the funding agencies.

The study concludes that an emphasis on knowledge and education always has been and continues to be the main focus for the groups’ political struggle. During the decade of 2010, this focus on education was related to norm criticism (normkritik), which enabled the activists to turn the focus from the deviant to the prescriptive normal. During the years of austerity within welfare services for disabled persons, the political struggle has shifted from a struggle mostly run for and by disability organisations to a situation where more able-bodied allies participate in the struggle, a development that is analysed with help of Crip Theory and the concept of “discursive climate of tolerance”. The analysis also shows how the fund-giving agencies and the projectification of civil society depoliticise, professionalise and dematerialise the political struggle.

This dissertation’s main contribution is thus a case study of neoliberal co-optation, a process in which neoliberal hegemony incorporates and appropriates other discourses and practices. The dissertation argues for the need to crip neoliberal co-optation, i.e. to ask questions about what subjects that are interpellated and what space of action is thereby created.