Norlin and Lindmark focus on three contemporary debates on history in Sweden, which have proved the most intense and enduring in recent decades. The first controversy centred around disagreements and aims of popularising national history and the popular approach to history evinced by Lindqvist's publications. Questions surrounding the promotion of history as a core subject in the public school system foundered over the issue of content selection. The third controversy, which peaked in 2008, called into question the aims of the 'Living History Forum' in addressing the Holocaust. These debates on the mediation of history highlight the disagreements over the aims of popularising history, the complex relationship between scholarship and publication, and the fear of political and partisan involvement in the mediation of history.

Carl Olof Rosenius föddes i Ånäset i Nysätra socken den 4 februari 1816. När han avled i Stockholm den 24 februari 1868, var han en ledande person inom den nyevangeliska väckelsen i Sverige. Boken Carl Olof Rosenius betydelse speglar olika aspekter av hans inflytande i Västerbotten, Sverige och USA.

LarsOlov Eriksson skriver om de arbetsuppgifter som fyllde Rosenius dagar som stadsmissionär i Stockholm. Rosenius var ständigt verksam som förkunnare, författare och själavårdare. Genom tidskrifterna Pietisten och Missions-Tidning nådde han människor i hela landet, och genom brevväxling stod han i kontakt med många enskilda personer. Boken innehåller fem nyfunna brev från Rosenius till vännen August Söderlund som presenteras av LarsOlov Eriksson. De vardagliga breven från 1860-talet ger en inblick i Rosenius arbetssituation med tung arbetsbörda och tilltagande hälsoproblemen.

Rosenius betydelse sträckte sig redan under hans livstid långt utanför landets gränser. Kjell Söderberg visar att flera av de präster som emigrerade till Amerika var starkt influerade av Rosenius. Den kyrka som de byggde upp i USA, Augustanasynoden, fick en rosenianskt lågkyrklig prägel med nära förbindelser till EFS. Rosenius nådde även läsare inom andra svensk-amerikanska samfund.

Genom sitt författarskap utövade Rosenius inflytande långt efter sin död. Detta gäller inte minst Västerbottens kustland, där flera väckelser under årtiondena kring sekelskiftet 1900 var starkt präglade av Rosenius skrifter. Daniel Lindmark lyfter fram den starka ställning som Rosenius Dagbetraktelser fick inom husandakten. Även i söndagsläsningen i hemmen och i den kollektiva byabönen vann Rosenius skrifter insteg.