Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 51) Show all publications
Stoor, K. (2024). Eva Silvén, Friktion [Review]. Journal of Northern Studies, 16(1), 84-86
Open this publication in new window or tab >>Eva Silvén, Friktion
2024 (English)In: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, E-ISSN 2004-4658, Vol. 16, no 1, p. 84-86Article, book review (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå University, 2024
Keywords
Ernst Manker, Nordiska Museet, Sámi peoples
National Category
Ethnology
Research subject
Ethnology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-225000 (URN)10.36368/jns.v16i1.769 (DOI)
Note

Review of: Eva Silvén, Friktion. Ernst Manker, Nordiska museet och det samiska kulturarvet, Lund: Nordic Academic Press 2021, ISBN 9789188909909, 320 pp.

Available from: 2024-05-27 Created: 2024-05-27 Last updated: 2024-06-04Bibliographically approved
Stoor, K. (2024). Muntligt berättande som samhällskraft: de tre tenorerna Märak, Pirak och Kuoljok. In: Ragnhild Nilsson; Mats Rohdin; Ulf Mörkenstam (Ed.), Sápmi på film och TV: (pp. 237-258). Umeå: Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Muntligt berättande som samhällskraft: de tre tenorerna Märak, Pirak och Kuoljok
2024 (Swedish)In: Sápmi på film och TV / [ed] Ragnhild Nilsson; Mats Rohdin; Ulf Mörkenstam, Umeå: Umeå University, 2024, p. 237-258Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I berättandet finns språket som följer dig genom hela livet och är en del av din historia, vilket även kan kallas future narrative, det vill säga du har framtiden i din berättelse (Bönich-Brednich 2016, 197–199, 202, 207).[1] Samhällskraften i berättandet och särskilt i jojken har urkrafter som överlevt flerhundraårigt förtryck från de dominerande makterna i norr: svenska staten och kyrkan, danska/norska staten och kyrkan samt den ryska styrande eliten. Narrativbegreppet används idag lite slarvigt och jag ser, liksom många folklorister och antropologer, att det gått inflation i termen. Narrativ är både subjekt och ett redskap för att förmedla forskning, att erbjuda berättelser är ett kraftfullt sätt att förändra synen på livet, både det egna och lyssnarens; med andra ord, skapandet av det förflutna in till ett nutida samhälle och för en framtid. Jag ser jojken inte bara som musik/melodi utan också som en berättelse. Varje jojkutövare har sin grundrepertoar i berättandet och den kan varieras med olika variabler, så som olika infallsvinklar i text och melodi.

I detta kapitel har jag studerat hur tre manliga jojkare från Jokkmokksområdet, Johan Märak (1928-2019), Lars Pirak (1932-2008) och Apmut Ivar Kuoljok (f. 1928) som jag här kallar för de tre tenorerna – använt berättandet och jojken som en enhet. En stor del av materialet är hämtat från audiovisuella källor, såsom TV- och radioprogram och egna inspelningar. De framförde sina performanser från mitten av 1960-talet fram till 2010-talet genom att bara göra det, de ville helt enkelt att folk skulle höra berättelser från sin hemmiljö. I samma anda uttrycker språkvetaren Darrel R. Kipp (2000, 1), att man ska använda sitt språk och genomföra framföranden utan att be om ursäkt.[2] Jojkutövarna har gjort det som var naturligt för dem, och blev en del i en revitaliseringsprocess genom att använda jojken och språket som en del av deras världsbild. 

[1] Detta kapitel är ett resultat av forskningsprojektet Muntligt berättande som kulturarv och samhällskraft som bedrivits med stöd av Vetenskapsrådet inom dess särskilda satsning på forskning om kultur och kulturarv (Dnr 2016–02275). Presentation, länkar till och förteckningar över andra skrifter i projektet finns på https://www.umu.se/forskning/projekt/muntligt-berattande-som-immateriellt-kulturarv-och-samhallskraft/.

[2] Under 1960-talet var Jokkmokk fortfarande starkt laestadianskt präglat och många såg jojk som något syndigt.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2024
Series
Skrifter från Centrum för samisk forskning, ISSN 1651-5455 ; 32
Keywords
jojk, musiketnologi, same, Jokkmokk, arktis
National Category
Ethnology
Research subject
Ethnology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-222927 (URN)9789180701327 (ISBN)9789180701334 (ISBN)
Available from: 2024-04-03 Created: 2024-04-03 Last updated: 2024-04-03Bibliographically approved
Eneslätt, M., Johansson, T., Stoor, K. & Tishelman, C. (2024). The DöBra cards: a tool to support death literacy?. In: Daniel Enstedt; Lisen Dellenborg (Ed.), Culture, spirituality and religious literacy in healthcare: nordic perspectives (pp. 163-179). Routledge
Open this publication in new window or tab >>The DöBra cards: a tool to support death literacy?
2024 (English)In: Culture, spirituality and religious literacy in healthcare: nordic perspectives / [ed] Daniel Enstedt; Lisen Dellenborg, Routledge, 2024, p. 163-179Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter addresses the relationship between cultural, spiritual, and religious values on a group level, and individual interpretations of these values in one's own life, focusing on end-of-life care issues. The Swedish DöBra cards, an adaption of the original US GoWish cards, provide an example to highlight this relationship. The DöBra cards are designed to be a tool to support conversations about values and preferences for future care at the end-of-life and thereby support "death literacy". Lessons learned from using the cards in research with older community-dwelling adults, in residential elder care, and among Indigenous Sámi are discussed, as well as those resulting from the cards' use by the general public without researcher mediation. DöBra card use thus far suggests that it may be a generic tool that can avoid systematic exclusion of particular cultural and religious groups while remaining flexible enough to allow for heterogeneity within groups, by recognizing individual interpretation of important values. The card deck's combination of flexibility and structure may potentially support encounters characterized by cultural humility, a prerequisite for care that is "culturally safe" for people with a variety of backgrounds and values.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2024
Series
Routledge Advances in the Medical Humanities
National Category
Nursing Cultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-215743 (URN)10.4324/9781003450573-13 (DOI)2-s2.0-85173834749 (Scopus ID)9781032320540 (ISBN)9781032585536 (ISBN)9781000969399 (ISBN)9781003450573 (ISBN)
Available from: 2023-11-02 Created: 2023-11-02 Last updated: 2023-11-02Bibliographically approved
Stoor, K. (2023). Han fick tre luođit (1ed.). In: Gunnar Ternhag (Ed.), Karl Tirén: den samiska folkmusiken (pp. 15-16). Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien
Open this publication in new window or tab >>Han fick tre luođit
2023 (Swedish)In: Karl Tirén: den samiska folkmusiken / [ed] Gunnar Ternhag, Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2023, 1, p. 15-16Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

I åttio år har vi väntat på en svensk version av Die Lappische volksmusik (1942) och nu är den här. Den svenska originaltexten har länge varit bekant för oss som jobbat med Karl Tiéns material. Vi fick vänta åttio år men det var det värt.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2023 Edition: 1
Series
Kungl. Skytteanska samfundets handlingar: Acta Regiae Societatis Skytteanae, ISSN 0560-2416 ; 88
Series
Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, ISSN 0065-0897 ; 163
Keywords
jojk, Karl Tirén, musiketnologi, same, arktis
National Category
Cultural Studies
Research subject
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-209590 (URN)978-91-87403-41-5 (ISBN)
Note

Ingår även i: Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv, 0081-9840 ; 51. 

Även utgiven av: Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet. 

Även utgiven av: Stockholm: Svenskt visarkiv, Musikverket. 

Available from: 2023-06-12 Created: 2023-06-12 Last updated: 2023-06-16Bibliographically approved
Stoor, K. (2022). En av Umeås stora profiler under 1600-talet. Västerbotten förr & nu
Open this publication in new window or tab >>En av Umeås stora profiler under 1600-talet
2022 (Swedish)In: Västerbotten förr & nu, E-ISSN 2003-6698Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

För att underlätta den statliga förvaltningen på regional nivå införde Axel Oxenstierna 1634 ett nytt slags län i hela riket. Längst norrut låg Norrlands län, som 1638 döptes om till Västerbottens län. Här blev Umeå residensstad. Länet var stort, för Norrbottens län avskildes först 1810. Enligt 1635 års landshövdingeinstruktion skulle de nya hövdingarna även vårda sig om städernas uppkomst och tillväxt. Den förste landhövdingen i det nya länet hette Stellan Mörner, den andre Frans Crusebjörn. Den tredje satt längre än någon gjort varken förr eller senare. Han hette Johan Graan.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: , 2022
Keywords
Västerbottens historia, Johan Graan, samer, parallellteorin, nybyggare
National Category
History
Research subject
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-192985 (URN)
Available from: 2022-03-08 Created: 2022-03-08 Last updated: 2022-03-09Bibliographically approved
Nilsson, L. M. & Stoor, K. (2022). Fördjupning: Förtvivlan över tvångsarbetet i Nasa – jojk i två delar.
Open this publication in new window or tab >>Fördjupning: Förtvivlan över tvångsarbetet i Nasa – jojk i två delar
2022 (Swedish)Other (Other academic)
Abstract [sv]

Detta är en jojk i två delar kopplad till samernas tvångsarbeten vid silverbrytningen i Nasafjäll på 1600-talet, tolkad av Lena Maria Nilsson. År 1912 delade jojkaren Kristina Mårtensson från Arjeplog med sig av jojken till sameforskaren Karl Tirén. Jojken är nedtecknad av Karl Tirén på gehör och publicerad i notskrift och text. Genom att den består av två delar, skiljer den sig från de flesta andra jojkar. De två delarna i jojken skiljer sig också mycket ifrån varandra i karaktär och tempo. För att förstå och tolka jojken behövs en förklaring vad jojk är.

Keywords
jojk, gruvor, kolonialism
National Category
Musicology Other Humanities not elsewhere specified
Research subject
Finno-Ugric Languages; Cultural Anthropology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-193412 (URN)
Note

Jojken spelades in på önskemål av Skellefteå museum till den nya basutställningen Storsia (invigd 9-10 april 2022) och fördjupningstexten efterfrågades av Skellefteå museum som förklaring till jojken.

Denna fördjupningstext togs fram inom ramarna för projektet Dialogues and Encounters in the Arctic med stöd från EUs regionala utvecklingsfond Interreg Nord. Innehållet har presenterats på en konferens för urfolksjournalistik i Kautokeino i februari 2022, inom ramarna för detta projekt.

Available from: 2022-03-31 Created: 2022-03-31 Last updated: 2023-05-02Bibliographically approved
Liu-Helmersson, J., Stoor, K. & Nilsson, L. M. (2022). Indigenous research at Várdduo - Centre for Sami research, Umeå University, Sweden. In: Journal of Arctic studies: V (pp. 341-351). Liaocheng: The Arctic Studies Center, 5
Open this publication in new window or tab >>Indigenous research at Várdduo - Centre for Sami research, Umeå University, Sweden
2022 (Chinese)In: Journal of Arctic studies: V, Liaocheng: The Arctic Studies Center , 2022, Vol. 5, p. 341-351Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

Várdduo – The Centre for Sami Research was established in the year 2000 under the Faculty of Arts. Umeå University has expanded its Indigenous research area, from Sami languages ​​and culture at the beginning (1975), to four areas today: Education and Language, Health and Living Conditions, Land and Water, Culture and History. This essay introduces the development of indigenous-related research at Umeå University with a focus on the research from Várdduo in the past 20 years. Today Várdduo serves as a hub for active expansion of research related to Indigenous issues at Umeå university to local, national and international arenas. Indigenous research at Umeå University/Várdduo, although still mainly on Sámi issues, has experienced a development characterized by fast growth, diversity, interdisciplinarity and increasing international commitment. 

Abstract [zh]

瓦尔多萨米族人研究中心于2000 年成立,附属于人文学院。于默奥大学已将其原住民研究领域从最初(1975 年)的萨米语言和文化扩大到今天的四个领域:教育和语言、健康和生活条件、土地和水、文化和历史。本文介绍了于默奥大学尤其是瓦尔多萨米族人研究中心近20 年来原住民研究的发展情况。今天,瓦尔多作为一个中心,积极将于默奥大学有关原住民问题的研究扩展到地方、国家和国际领域。于默奥大学/ 瓦尔多的原住民研究虽然仍然主要关注萨米族人问题,但已经经历了快速增长、多样性、跨学科和越来越多的国际承诺的发展。

Place, publisher, year, edition, pages
Liaocheng: The Arctic Studies Center, 2022
Series
Journal of Arctic studies ; 5
National Category
Cultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-214651 (URN)978-7-5426-7796-9 (ISBN)
Note

Article in English and in Chinese.

Available from: 2023-09-21 Created: 2023-09-21 Last updated: 2023-09-22Bibliographically approved
Stoor, K. (2022). Sápmi: Land in the North. Stockholm: Swedish Society Discofil SCD1184
Open this publication in new window or tab >>Sápmi: Land in the North
2022 (English)Other (Other academic) [Artistic work]
Place, publisher, year, pages
Stockholm: Swedish Society Discofil SCD1184, 2022. p. 1
National Category
Music
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-201558 (URN)
Note

Musikalisk utgivning av jojk och kör i en behaglig blandning. Music fusion och traditional Sámi yoik and choir ensemble.

Preface, förord.

Available from: 2022-12-08 Created: 2022-12-08 Last updated: 2023-09-08Bibliographically approved
Kroik, L., Eneslätt, M., Tishelman, C., Stoor, K. & Edin-Liljegren, A. (2022). Values and preferences for future end-of-life care among the Indigenous Sámi. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 36(2), 504-514
Open this publication in new window or tab >>Values and preferences for future end-of-life care among the Indigenous Sámi
Show others...
2022 (English)In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 36, no 2, p. 504-514Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Intoduction: Research with Indigenous peoples internationally indicates the importance of socio-cultural contexts for end-of-life (EoL) preferences. However, knowledge about values and preferences for future EoL care among the Indigenous Sámi is limited.

Aim: We investigated if and how a Swedish adaptation of the English-language GoWish cards, DöBra cards, supports reflection and discussion of values and preferences for future EoL care among the Sámi.

Methods: This qualitative study is based on interviews with 31 self-defined Sámi adults who used DöBra cards at four events targeting the Sámi population, between August 2019 and February 2020. Using directed content analysis, we examined aspects of interviews addressing Sámi-specific and Sámi-relevant motivations for choices. Data about individuals’ card rankings were collated and compiled on group level to examine variation in card choices.

Findings: All 37 pre-formulated card statements were ranked as a top 10 priority by at least one person. The cards most frequently ranked in the top 10 were a wild card used to formulate an individual preference and thus not representing the same statement, and the pre-formulated card ‘to have those I am close to around me’. Reactions to interviews varied, with some participants commenting on the taboo-laden nature of discussing EoL issues, although many commented positively about EoL conversations in general, and the benefit of using the DöBra cards in particular. We categorised reasoning about Sámi-specific and Sámi-relevant values and preferences under the themes: Attributes of contemporary Sámi culture, Spirituality, Setting for death, Maintaining identity, Preferences related to death, Dying and EoL care and After death.

Conclusions: The DöBra cards were found to be easy-to-use, understandable and a flexible tool for initiating and supporting conversations about EoL values and preferences. The open formulations of cards, with wild cards, enable discussions about individual values and preferences, with potential to reflect life as a Sámi in Sweden.

Place, publisher, year, edition, pages
John Wiley & Sons, 2022
Keywords
Public Health, Environmental and Occupational Health, advance care planning, DöBra cards, end of life, ethnic groups, go wish cards, go-wish cards, indigenous, Sámi
National Category
Nursing
Research subject
caring sciences in social sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-182085 (URN)10.1111/scs.13047 (DOI)000723058500001 ()34841544 (PubMedID)2-s2.0-85119981637 (Scopus ID)
Funder
The Dementia Association - The National Association for the Rights of the DementedVårdal FoundationForte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2014‐4071
Available from: 2021-04-08 Created: 2021-04-08 Last updated: 2022-08-04Bibliographically approved
Liu-Helmersson, J., Nilsson, L. M. & Stoor, K. (2022). 瓦尔多的原住民研究—瑞典于默奥大学萨米族人研究中心: [Indigenous Research at Várdduo: Centre for Sami research, Umeå University, Sweden]. Journal of Arctic Studies, 2, 341-351
Open this publication in new window or tab >>瓦尔多的原住民研究—瑞典于默奥大学萨米族人研究中心: [Indigenous Research at Várdduo: Centre for Sami research, Umeå University, Sweden]
2022 (Chinese)In: Journal of Arctic Studies, Vol. 2, p. 341-351Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Várdduo – The Centre for Sami Research was established in the year 2000 under the Faculty of Arts. Umeå University has expanded its Indigenous research area, from Sami languages ​​and culture at the beginning (1975), to four areas today: Education and Language, Health and Living Conditions, Land and Water, Culture and History. This essay introduces the development of indigenous-related research at Umeå University with a focus on the research from Várdduo in the past 20 years. Today Várdduo serves as a hub for active expansion of research related to Indigenous issues at Umeå university to local, national and international arenas. Indigenous research at Umeå University/Várdduo, although still mainly on Sámi issues, has experienced a development characterized by fast growth, diversity, interdisciplinarity and increasing international commitment

Place, publisher, year, edition, pages
Liaocheng, Shandong Province, China: The Arctic Studies Center (ASC), 2022
Keywords
Sámi research, Indigenous research, Sápmi
National Category
Other Humanities not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-203728 (URN)
Note

Artikeln skickades in på engelska och översattes till kinesiska.

Available from: 2023-01-19 Created: 2023-01-19 Last updated: 2023-01-26Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6294-0303

Search in DiVA

Show all publications