umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Carlén, Ola
Publications (7 of 7) Show all publications
Carlén, O., Bostedt, G., Brännlund, R. & Persson, L. (2019). Gone fishing: The value of recreational fishing in Sweden. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Gone fishing: The value of recreational fishing in Sweden
2019 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Data from a unique nationwide recreational fishing survey in Sweden is used to estimate benefits of recreational fishing in Sweden, differences between regions and age groups, and how they relate to expected catch. The data targets the whole Swedish population, and as a consequence a large fraction of zero fishing days exists in the sample. To consider this, a zeroinflated Poisson model was used. Swedes fished around 16 million days in 2013, of which twothirds was spent on inland fishing, and one third was spent on marine and costal fishing. Expected consumer surplus per fishing day vary over the season, from about SEK 23 for winter fishing, to SEK 148 for summer fishing. The highest consumer surplus values are found among the youngest and the oldest age groups that were surveyed. Expected catch is an important determinant for number of fishing days, but catch increases mainly influence summer fishing.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2019
Series
CERE Working Paper ; 2019:2
Keywords
Consumer surplus, Recreational fishing, TCM, ZIP-model
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-157826 (URN)
Available from: 2019-04-03 Created: 2019-04-03 Last updated: 2019-04-03Bibliographically approved
Bostedt, G., Brännlund, R., Carlén, O., Gisselman, F. & Persson, L. (2016). Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En empirisk studie. Umeå
Open this publication in new window or tab >>Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En empirisk studie
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: , 2016
Series
CERE Working paper ; 2016:17
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-129165 (URN)
Available from: 2016-12-21 Created: 2016-12-21 Last updated: 2018-06-09
Bostedt, G., Brännlund, R., Carlén, O., Gisselman, F. & Persson, L. (2016). Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En empirisk studie..
Open this publication in new window or tab >>Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En empirisk studie.
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Series
CERE Working Paper ; 2016:17
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-129166 (URN)
Available from: 2016-12-21 Created: 2016-12-21 Last updated: 2018-06-09
Bostedt, G., Brännlund, R., Carlén, O. & Persson, L. (2016). Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: en konceptuell analys. Umeå: Department of Economics, Umeå University; Swedish University of Agricultural Sciences
Open this publication in new window or tab >>Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: en konceptuell analys
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Huvudsyftet med föreliggande rapport är att på ett övergripande och konceptuellt plan beskriva innebörden av en samhällsekonomisk nytto- och kostnadsanalys, eller samhällsekonomisk bedömning, och hur en sådan kan och bör genomföras för att analysera samhällsnyttan av fiskefria områden. Vidare syftar rapporten till att exemplifiera vilken typ av empiriska data och metoder som finns tillgängliga för en sådan analys med hjälp av den fritidsfiskeundersökning som årligen görs i regi av Hav och Vattenmyndigheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Department of Economics, Umeå University; Swedish University of Agricultural Sciences, 2016. p. 57
Series
CERE working paper ; 2016:7
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-119760 (URN)
Available from: 2016-04-26 Created: 2016-04-26 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Carlén, O., Bostedt, G., Persson, L. & Brännlund, R. (2016). Rekreationsfiske i Sverige 2013: omfattning och värde. Umeå: Department of Economics, Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Rekreationsfiske i Sverige 2013: omfattning och värde
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Department of Economics, Umeå University, 2016. p. 38
Series
CERE Working Paper ; 2016:20
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-129167 (URN)
Available from: 2016-12-21 Created: 2016-12-21 Last updated: 2018-09-12Bibliographically approved
Brännlund, R., Carlén, O., Lundgren, T. & Marklund, P.-O. (2012). The Costs and Benefits of Intensive Forest Management. Journal of Benefit-Cost Analysis, 3(4)
Open this publication in new window or tab >>The Costs and Benefits of Intensive Forest Management
2012 (English)In: Journal of Benefit-Cost Analysis, ISSN 2152-2812, Vol. 3, no 4Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper presents an approach for studying the socio-economic benefits and costs (CBA) of the introduction of intensified management measures in forestry. Besides from valuation of changes in timber production, assessments of different types of externalities are included in the assessment. The model is exemplified with the use of data from a Swedish governmental study undertaken in 2009 which present impacts on the Swedish forest sector if intensified management measures are applied on environmentally low-valued land and abandoned agricultural lands. The CBA shows that intensified management measures typically are private financially profitable. If these measures also become profitable from the society’s point of view depend on the size of the external effects including carbon balance.

Place, publisher, year, edition, pages
Walter de Gruyter, 2012
Keywords
cost-benefit analysis, external effect, timber production, carbon sequestration, fuel substitution
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-82695 (URN)10.1515/2152-2812.1105 (DOI)
Available from: 2013-11-06 Created: 2013-11-06 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Brännlund, R., Carlén, O., Lundgren, T. & Marklund, P.-O. (2009). En samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog.
Open this publication in new window or tab >>En samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

SLU har av Jordbruksdepartementet fått i uppdrag att utreda effekterna av "intensivodling" av skog på skogsmark med låga naturvärden samt på nedlagd åkermark. I uppdraget ingår även att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av "intensivodling", men även att genomföra en samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys av intensivodlingsåtgärder.

Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag till en samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog. Detta görs dels i form av en konsekvensanalys av relativt konceptuell karaktär i syfte att belysa möjliga effekter på prisbildning och marknadsutbud, dels att genomföra en samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys som beaktar såväl marknadsprissatta som icke marknadsprissatta nyttigheter och onyttigheter.

Den mer konceptuella konsekvensanalysen visar att intensivodling i den skala som diskuteras kan få relativt stora marknadseffekter via relativprisförändringar på lång sikt. Givet allt annat oförändrat kan man förvänta sig att nettointäkten (pris minus avverkningskostnad) faller till följd av intensivodling. Resultaten antyder att priserna på såväl timmer som massaved kan falla kraftigt, vilket naturligtvis får återverkningar på skogsägarnas ekonomi. I ett scenario där framtida efterfrågan på skogsprodukter ökar relativt kraftigt motverkas denna effekt. Delar av de åtgärder som "intensivodling" innebär är redan idag tillåtna. En naturlig fråga som uppstår är därmed varför åtgärderna inte genomförs. Ett möjligt, och enkelt, svar på detta är att skogsägarna inte finner det lönsamt, eller snarare att den förväntade lönsamheten inte är tillräckligt hög. Det kan med andra ord vara så att skogsägarna inte tror att framtida efterfrågeökningar kan leda till prishöjningar som gör "intensivodling" lönsamt.

Vad gäller effekterna på andra näringar och sysselsättning kan man förvänta sig en ökad sysselsättning inom skogsbruket. Men analysen visar även att man inte kan utesluta att sysselsättningen inom turistsektorn minskar som en följd av förändringar i landskapbild och andra för turismen negativa sidoeffekter.

Resultaten från den samhällsekonomiska analysen visar att intensivodling av skog på skogsmark med låga naturvärden potentiellt kan vara samhällsekonomiskt lönsamt, dvs. intensivodling kan enligt våra beräkningar leda till högre välfärd, givet vissa antaganden. Avgörande för resultatet är vilka antaganden som görs vad gäller värdering av den skog som kommer att produceras, hur stor kolbindningen blir och hur koldioxid värderas, samt effekterna och värdet på andra ej marknadsprissatta "skogsprodukter" som rekreation, jakt, och kväveläckage.

De slutsatser som dras kan sammanfattas i följande punkter:

1. Enligt kalkylen är intensivodling företagsekonomiskt lönsamt vid de priser och kostnader som gäller idag.

2. Enligt kalkylen är intensivodling inte företagsekonomiskt lönsamt om framtida nettovärde av skogen är 80 procent av dagens värde.

3. Intensivodling ger upphov till "externa effekter" som inte fångas i den privatekonomiska kalkylen: - Bidrar till minskade koldioxidutsläpp, positivt,

- bidrar till ökat läckage av kväve till Östersjön, negativt,

- påverkar skogsmarkens rekreationsvärde och jaktvärde negativt.

4. Nettovärdet av de externa effekterna är helt avhängigt på vilket sätt förändringar i kolbalansen beräknas, hur koldioxid värderas, samt värderingen av andra externa effekter.

5. De externa effekter som identifieras är motiv till att införa någon form av styrmedel.

6. Om skogsägarna får ersättning för den koldioxid man binder och tvingas betala för de negativa externa effekterna kan man inte utesluta att de intensivodlingsåtgärder som diskuteras genomförs av skogsägarna.

7. Det faktum att intensivodling bidrar till minskade utsläpp av koldioxid är inte något skäl till att specifikt stödja intensivodling. Snarare pekar det på att skogen och skogsbruket skall inordnas i den allmänna klimatpolitiken. Likväl som utsläpp orsakade av förbränning beskattas med en koldioxidskatt (eller måste täckas med utsläppsrätter) så måste skogsbruket ersättas för att man tar upp koldioxid.

Publisher
p. 65
Series
SLU-Rapport
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-26911 (URN)978-91-86197-44-5 (ISBN)
Note

Faktaunderlag till utredning om Möjligheter till intensivodling av skog, MINT-utredningen (Jo 2008/1885).

Available from: 2009-10-30 Created: 2009-10-30 Last updated: 2018-06-08
Organisations

Search in DiVA

Show all publications