umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 81) Show all publications
Bonde, I., Kuylenstierna, J., Bäckstrand, K., Eckerberg, K., Kåberger, T., Löfgren, Å., . . . Sörlin, S. (2019). 2019: Report of the Swedish Climate Policy Council. Stockholm: Klimatpolitiska rådet
Open this publication in new window or tab >>2019: Report of the Swedish Climate Policy Council
Show others...
2019 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Sweden’s overarching climate target is to reach net-zero emissions of greenhouse gases by 2045, followed by negative emissions. This long-term target is complemented by several interim targets. Those climate targets, the planning and monitoring system regulated under the Swedish Climate Act (2017:720), and the Swedish Climate Policy Council together form Sweden’s climate policy framework.

The Climate Act took effect on 1 January 2018 after being adopted by a broad majority of the Riksdag (the Swedish Parliament). The mission of the Swedish Climate Policy Council is to determine if the government’s overall design of policies is compatible with the climate targets adopted by the Parliament and the Government. The Council uses a broad approach to evaluate the comprehensive policy, aiming to assess the effect of different policies on greenhouse gas emission trends. From this broad perspective, we examine the comprehensive policy in two dimensions: leadership and governance, and policy instruments.

We define leadership and governance as policy targets, organisation and work procedures. Policy instruments include all the decisions and actions that directly affect citizens, companies and other stakeholders, including taxes, fees, regulations, public-sector consumption and investments.

Since 1990, Sweden’s greenhouse gas emissions have decreased by 26%. This reduction mainly took place between 2003 and 2014. Thereafter the rate of reduction slowed, and 2017 was the third consecutive year in which emissions decreased by less than 1%. This rate is far too slow to achieve the climate targets, except for the upcoming 2020 target. The rate of reduction would need to accelerate to between 5% and 8% each year to meet future targets.

The Swedish Climate Act states that within the framework of the budget bill, each year the Government must report climate policy decisions and actions taken during the previous year. The first climate assessment was presented to the Parliament together with the 2019 Budget Bill. It lacks assessments of how the reported climate policy decisions and actions might affect emissions. The Government recognised that additional actions are needed in several sectors, but did not state when and how decisions on these actions will be taken. The transitional government at the time said this was due to its limited mandate. This raises the stakes for the four-year Climate Action Plan that the Climate Act requires the Government to present in 2019.

To achieve the long-term target, Sweden must reach the interim targets for 2030 and 2040, which include emissions that are not a part of the EU’s Emissions Trading System (EU ETS). All sectors matter, but reaching the 2030 goal depends heavily on progress in the transport sector, because domestic transport accounts for half of Sweden’s current emissions. In light of this, the Climate Policy Council has chosen to more closely examine policies that affect domestic transport emissions in a thematic section in this year’s report.

The sectors included in the EU ETS – large-scale industry, civil aviation and power generation – account for almost 40% of Sweden’s greenhouse gas emissions. These sectors are included in the overarching target of net-zero emissions but not in the national interim targets, since the trading system is regulated at the EU level. There is currently no mechanism in place at the EU level to bring emissions covered by the trading system to net-zero in all Member States. Progress on these emissions is not in line with what is required for Sweden to reach its target of net-zero emissions.

The report presents ten recommendations to the Swedish government: four general and six for transport policy.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Klimatpolitiska rådet, 2019. p. 84
Series
Klimatpolitiska rådet årsrapporter ; 2
Keywords
climate policy, Sweden, government policy, evaluation, recommendations
National Category
Political Science
Research subject
environmental science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-163115 (URN)978-91-984671-2-3 (ISBN)
Note

Rapporten är en engelska översättning och bearbetning av Klimatpolitiska rådets rapport 2019 på svenska.

Available from: 2019-09-09 Created: 2019-09-09 Last updated: 2019-09-10Bibliographically approved
Adman, P., Eckerberg, K. & Öhlander, M. (2019). 91 forskare: I dag bör vi alla klimatprotestera: ”Vi vuxna har en skyldighet att engagera oss”. Aftonbladet
Open this publication in new window or tab >>91 forskare: I dag bör vi alla klimatprotestera: ”Vi vuxna har en skyldighet att engagera oss”
2019 (Swedish)In: Aftonbladet, ISSN 1103-9000, , p. 1Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Runt om världen skolstrejkas det mot att alltför lite görs för att stoppa klimatförändringarna. Hundratusentals ungdomar i över hundra länder har engagerat sig i vad som blivit till en global rörelse.

I dag planeras för de mest omfattande protesterna hittills.

Budskapet är det samma som klimatforskarnas, alltså att rådande klimatpolitik och utsläppsnivåer måste läggas om radikalt snarast, annars hotar en global katastrof. Tusentals belgiska och engelska forskare har i öppna brev bekräftat att budskapet stämmer. Därför har alla vi vuxna medborgare en skyldighet att engagera oss. I slutändan krävs politiskt ledarskap. De folkvalda måste axla sitt ansvar, erkänna situationens allvar, diskutera och besluta om nödvändiga policyer och se till att dessa genomförs; det är vår skyldighet som demokratiska medborgare att pressa dem till detta, så länge de inte gör det på eget initiativ.

Place, publisher, year, edition, pages
Aftonbladet, 2019. p. 1
Keywords
klimat, klimatpolitik
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-157386 (URN)
Note

Publicerad 2019-03-15.

Signerad av 91 forskarnamn inom samhällsvetenskap.

Available from: 2019-03-18 Created: 2019-03-18 Last updated: 2019-03-20Bibliographically approved
Adman, P., Bergquist, A.-K., Bonnedahl, K. J., Eckerberg, K., Eimermann, M., Enlund, D., . . . Örestig, J. (2019). DN Debatt. 171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”. Dagens Nyheter
Open this publication in new window or tab >>DN Debatt. 171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
Show others...
2019 (Swedish)In: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, , p. 1Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2019. p. 1
Keywords
klimatpolitik
National Category
Social Sciences
Research subject
political science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-163587 (URN)
Note

Debattartikel som 171 human- och samhällsvetenskapliga forskare har undertecknat.

Alla som undertecknat har inte listats som författare i denna post

Available from: 2019-09-26 Created: 2019-09-26 Last updated: 2019-10-08Bibliographically approved
Zachrisson, A., Bjärstig, T. & Eckerberg, K. (2019). EIP-Agri – lärdomar från första åren: Halvtidsrapport från den löpande lärande utvärderingen av EIP-Agri med fokus på dess införande och uppstart. Jönköping: Jordbruksverket
Open this publication in new window or tab >>EIP-Agri – lärdomar från första åren: Halvtidsrapport från den löpande lärande utvärderingen av EIP-Agri med fokus på dess införande och uppstart
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

EIP-Agri är ett nytt innovationsstöd inom landsbygdsprogrammet med fokus på jordbruk, trädgårds- och rennäring. Två typer av stöd kan beviljas: stöd för att bilda en innovationsgrupp samt stöd till att genomföra ett innovationsprojekt (med full finansiering). Inom ramen för utvärderingen har främst rutiner, regler, roller med mera vid införandet av detta nya stöd undersökts, och olika typer av genomförandeproblem, samt hur de förebyggs och/eller undviks, analyserats.

Gruppbildnings- och genomförandestöd

Möjligheten att söka gruppbildningsstöd är en stor styrka. Regeringen börse över om detta kan utökas/stärkas ytterligare i kommande programperiod. Genomförandestödet upplevs som krävande att söka och Jordbruksverket börta fram en specifik e-ansökan. Kraven bör sänkas något, för att t ex öka flexibiliteten kring budgeten. Förtydligade beslutskriterier bör göras mer tillgängliga. Innovationssupporten kan rikta mer stöd mot resurssvaga aktörer för att öka antalet som går vidare från grupp- till genomförandestöd. Sociala och organisatoriska innovationer är mycket få och borde uppmuntras i högre grad. Kopplingen till forskningsprojekt kan stärkas.

Handläggningen av ansökningar

En majoritet av de sökande är övervägande missnöjda med ansökningsprocessen, då handläggningstiden är lång och kraven på ansökan höga med många kompletteringar. Sen utbetalning av medel upplevs också som ett hinder för många. Här måste fortsatta insatser till för att effektivisera och förkorta handläggningen internt på Jordbruksverket samt i relation till innovationssupportens rådgivning.

Roller och samordning

Rollfördelningen mellan Jordbruksverkets handläggare, Rådgivande urvalskommittén och innovationssupporten har diskuterats internt och förtydligats allteftersom. Särskilt samordningen och erfarenhetsutbytet har stärkts. Tolkningen av begreppet innovation och beslutskriterier varierar fortsatt något, men samstämmigheten i vad som kommuniceras till sökande har gradvis förbättrats. Fortsatt kalibrering och interaktion är dock nödvändig.

Koppling till andra innovationssatsningar

Begränsad information om EIP-Agri har nått innovationskontoren. EIP-Agri bör kommuniceras via andra/kompletterande kanaler. Erfarenheter från andra liknande innovationsprogram bör också komma EIP-Agri till del för att utveckla möjliga synergier och säkra att innovationerna kommer ut på marknaden. Målgruppen för och syftet med EIP-Agri bör därmed förtydligas och kommuniceras mer strategiskt.

Planerad effektutvärdering

Under 2019–2021 förväntas utvärderingen svara på frågor om programmetbidragit till relevanta innovationer i relation till målen. Nuvarande rapportering liksom de breda och otydliga målen samt kriterierna ger dock begränsade möjligheter att värdera dessa effekter. Utvecklade datasystem och förtydligade mål och kriterier krävs.

Abstract [en]

EIP-Agri is an innovation support mechanism within the EU Rural Development Programme targeting agriculture, horticulture and reindeer husbandry. This on-going evaluation examines routines, rules and roles at the Swedish Board of Agriculture in connection with introducing EIP-Agri in Sweden. Two types of support can be granted: for forming an innovation group and for an innovation project (with full funding). Implementation problems and potential solutions are analysed and discussed.

Group formation and innovation projects

The possibility of applying for group formation support is a great strength. This possibility could well be strengthened in the next programme period. Some of the requirements could be more flexible. Clarified decision criteria should be made publicly available. Resource-weak actors should be specifically targeted in order to increase the share going further from group to implementation project. Social and organizational innovations are few and should be encouraged. The connection to research can be further strengthened.

Processing of applications

The e-application process for innovation project support is perceived as demanding, requiring considerable additional documentation. Late payments is also viewed as an obstacle for many. Further efforts are needed to make the internal processing at the Board of Agriculture and the innovation support advice more effective.

Roles and coordination

The role division between the administration at the Board of Agriculture, the Advisory Selection Committee and the innovation support has been internally discussed and clarified over time. In particular, coordination and exchange of experiences has improved. The interpretation of the innovation concept and decision criteria is still somewhat varying, but the coherence of what is communicated to applicants has gradually improved. Still, however, continued calibration and interaction is necessary.

Link to other innovation initiatives

Limited information about EIP-Agri has reached the Swedish university-based innovation offices. EIP-Agri should be better communicated via complementary channels than those of the Board of Agriculture. Experiences from other similar innovation programs should be incorporated into EIP-Agri to develop synergies and ensure that innovations reach the market. The potentials of EIP-Agri support should be communicated more strategically.

Planned evaluation of effects

During 2019–2021, the on-ongoing evaluation is expected to examine whether the program has contributed to relevant innovations in relation to its goals. However, current data reporting routines limit the opportunities to evaluate such effects, including its currently broad and vague goals and criteria. Development of evaluation criteria and data reporting from the Board of Agriculture is required.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jordbruksverket, 2019. p. 51
Series
Utvärderingsrapport ; 2019:12a
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-162751 (URN)
Projects
Löpande lörande utvärdering av EIP-Agri
Funder
Swedish Board of Agriculture, 3.1.17-11610/16
Available from: 2019-08-27 Created: 2019-08-27 Last updated: 2019-09-05Bibliographically approved
Zachrisson, A., Bjärstig, T. & Eckerberg, K. (2019). EIP-Agri – lärdomar från första åren: Halvtidsrapport från den löpande lärande utvärderingen av EIP-Agri med fokus på dess införande och uppstart. Bilagor. Jönköping: Jordbruksverket
Open this publication in new window or tab >>EIP-Agri – lärdomar från första åren: Halvtidsrapport från den löpande lärande utvärderingen av EIP-Agri med fokus på dess införande och uppstart. Bilagor
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jordbruksverket, 2019. p. 43
Series
Utvärderingsrapport ; 2019:12b
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-162760 (URN)
Projects
Löpande lörande utvärdering av EIP-Agri
Funder
Swedish Board of Agriculture, 3.1.17-11610/16
Available from: 2019-08-27 Created: 2019-08-27 Last updated: 2019-09-05Bibliographically approved
Bonde, I., Kuylenstierna, J., Bäckstrand, K., Eckerberg, K., Kåberger, T., Löfgren, Å., . . . Sörlin, S. (2019). Klimatpolitiska rådets rapport 2019. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Klimatpolitiska rådets rapport 2019
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk. Ramverket antogs året innan av en mycket bred majoritet i riksdagen.Rådets uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Arbetet ska redovisas i en årlig rapport. Denna första granskningsrapport är en genomlysning av den samlade politikens utformning i förhållande till klimatmålen. Den innehåller också våra kommentarer till regeringens första klimatredovisning i 2019 års budgetproposition. Utifrån detta presenterar vi ett antal övergripande observationer och rekommen-dationer. Därutöver har rådet i denna rapport valt att ytterligare fördjupa utvärderingen av politikens påverkan på klimatmålet för inrikes transporter.Klimatpolitiska rådet har fått ett brett och komplext uppdrag. Det finns inga beprövade metoder för att utvärdera hela regeringens politik mot ett långsiktigt mål. Det första årets arbete har delvis handlat om att utveckla arbetssätt och metoder samt att skapa dialog med andra myndigheter och aktörer. Vår ambition är att presentera en rapport som är vetenskapligt grundad och praktiskt användbar för regeringen och riksda-gen. Utifrån det första årets erfarenheter kommer sedan rådets arbete och rapporter att fortsätta utvecklas. Vi vill framföra vårt tack till alla de organisationer, forskare, experter och praktiker som har bidragit till den här rapporten genom att skicka in skriftliga underlag samt delta i seminarier och dialoger skriftliga underlag, seminarier och dialoger. Utöver att ge rekommendationer till regering och riksdag hoppas vi att rapporten ska bidra till en framåtsyftande diskussion mellan alla de aktörer som berörs av Sveriges klimatmål och som behövs för att de ska uppnås.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2019. p. 88
Series
Klimatpolitiska rådet, Formas
Keywords
klimat, utvärdering, klimatpolitik, regeringens politik, Sveriges växthusgasutsläpp
National Category
Social Sciences
Research subject
political science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-157478 (URN)
Available from: 2019-03-22 Created: 2019-03-22 Last updated: 2019-03-29Bibliographically approved
Bonde, I., Kuylenstierna, J., Bäckstrand, K., Löfgren, Å., Eckerberg, K., Kåberger, T., . . . Sörlin, S. (2018). Det klimatpolitiska ramverket: rapport 2018.
Open this publication in new window or tab >>Det klimatpolitiska ramverket: rapport 2018
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.

I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.

Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.

Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.

Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.

Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.

Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.

Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ. I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.

Publisher
p. 44
Series
Klimatpolitiska rådets rapportserie ; 1
Keywords
klimatpolitik, utvärdering, granskning
National Category
Political Science
Research subject
political science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-145249 (URN)978-91-984671-0-9 (ISBN)
Available from: 2018-02-26 Created: 2018-02-26 Last updated: 2019-04-18Bibliographically approved
Thellbro, C., Bjärstig, T. & Eckerberg, K. (2018). Drivers for public-private partnerships in sustainable natural resource management – lessons from the Swedish mountain region. Sustainability, 10(11), Article ID 3914.
Open this publication in new window or tab >>Drivers for public-private partnerships in sustainable natural resource management – lessons from the Swedish mountain region
2018 (English)In: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, no 11, article id 3914Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Sweden’s mountain areas are sensitive ecosystems that are used by a wide range of stakeholders, and this raises multiple sustainability concerns. Collaborative governance solutions are becoming increasingly common in such situations to promote more sustainable practices. While the Swedish mountain area is indeed a hot spot for different forms of public–private partnerships (PPPs) related to natural resources management, as yet, little is known about the shaping of participation, leadership, and implementation of these processes. What are the drivers for implementing collaborative environmental partnerships, do the drivers differ, and if so, how? What role does the specific context play in the design of these PPPs? Are the PPPs useful, and if so, for what? To analyse those issues, we conducted 38 semi-structured interviews with project leaders from a sample randomly selected from a database of 245 public–private collaborative projects in the Swedish mountains. Our results indicate that consequential incentives in the form of funding and previous successful collaborations seem to be the major drivers for such partnerships. A critical discussion of the possibilities and limitations of public–private forms of governance in rural mountain areas adds to the ongoing debate on the performance of environmental PPPs in a regional context.

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI, 2018
Keywords
collaboration, public–privatepartnership, drivers, process, implementation, sustainability, natural resource management, mountains, Sweden
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-152793 (URN)10.3390/su10113914 (DOI)000451531700088 ()2-s2.0-85055687630 (Scopus ID)
Available from: 2018-10-24 Created: 2018-10-24 Last updated: 2019-01-08Bibliographically approved
Eckerberg, K., Hosli, M., Aalberts, T., Bartolini, S., Palan, R., Aart Scholte, J., . . . Winter, S. (2018). Evaluation of the Social Sciences in Norway: Report from Panel 3 – Political Science. Lysaker: Research Council of Norway
Open this publication in new window or tab >>Evaluation of the Social Sciences in Norway: Report from Panel 3 – Political Science
Show others...
2018 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Panel 3 evaluated 53 units in all, 22 institutional units and 31 research groups. The evaluation included university departments of political science, political scientists working in interdisciplinary units at universities and university colleges, and political scientists working at interdisciplinary research institutes.

Broadly speaking, Norwegian Political Science is doing well. Our assessments of the scientific output across institutes and research groups show that the impact varies between fair and excellent, even though we underline the limitations of such an oversimplified classification scheme. The panel observes variation in the scientific quality impact of institutions, especially within the Oslo region compared with most other parts of Norway. The majority of subdisciplines are well covered. A substantial number of studies focus on conflict, peace and policy studies (food, climate, energy etc.). Much of the research focuses on Norway and is directly relevant to Norwegian society. Some of the work makes significant theoretical contributions, but most of it mainly offers a strong empirical dimension.

However, some areas receive relatively little attention, such as classical and modern political theory, political economy and political history. The range of comparative work could also be broader. Given the available human capital, funding and other resources, the panel finds that Political Science in Norway is not realising its full potential. There is a tendency – at both the research institutes and universities – to rely too much on policy-oriented research funding, which might be an obstacle to pursuing more innovative and ground-breaking conceptual work. Likewise, the recruitment of a new generation of political scientists in the form of PhD students and postdocs is largely driven by project funding, thereby limiting their scope to develop their own topics or ideas. A few institutions have accessed international (mainly EU) funding, but the many smaller units lack the scale and resources required to compete for such funds. These researchers would do well to develop (counter-) strategies that enable them to participate in larger projects, including H2020 proposals. Diversification of funding is a general recommendation for the majority of evaluated units.

The panel’s assessment of research groups revealed considerable variation between the institutes with regard to their purpose and ‘social life’. The panel considers a constructive and enabling research environment to be the most valuable function of a research group, while at the same time ensuring that individual researchers have autonomy to develop their own research agendas. The panel notes that many of the high-scoring research groups have a good support structure within their departments or institutions, whereas some of the weaker ones lack such support. Joint activities aimed at raising scientific quality, such as regular work-in-progress seminars, article or book manuscript review sessions, mock research grant interviews, staff retreats, and (international) guest speakers, are ways of going forward. More could also be done to target high-profile international journals and publishers, while maintaining a broader perspective on modes of scientific output beyond peer-reviewed articles.

In light of the considerable organisational fragmentation of Political Science in Norway, and corresponding problems of scale, more collaboration across institutions within the country is generally desirable. Researcher mobility within Norway and internationally could also be expanded. This could to help to bring political science environments closer together, both in their research and in PhD and postdoc training, thereby strengthening Political Science as a discipline.

Place, publisher, year, edition, pages
Lysaker: Research Council of Norway, 2018. p. 286
Keywords
evaluation, research, political science, Norwegian political science research
National Category
Social Sciences
Research subject
statskunskap
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-149574 (URN)978-82-12-03695-6 (ISBN)
Available from: 2018-06-23 Created: 2018-06-23 Last updated: 2018-06-27Bibliographically approved
Eckerberg, K., Mertz, O., Liljeblom, E., Helmersson-Bergmark, K., Mitchell, J. & Vestergaard, N. (2018). Evaluation of the Social Sciences in Norway: Report from the Principal Evaluation Committee. Lysaker: Research Council of Norway
Open this publication in new window or tab >>Evaluation of the Social Sciences in Norway: Report from the Principal Evaluation Committee
Show others...
2018 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The aim of the evaluation of Social Science research in Norway (SAMEVAL) was to review the present state of social science research in Norway as a basis for recommendations on the future development of research. The evaluation covered six research areas: geography, economics, political science, sociology, social anthropology and the economic-administrative research area. It included 3005 social scientists in total and 42 institutions, both 27 faculties/departments at universities and university colleges, and 15 publicly financed social science research institutes. The evaluation further comprised 136 research groups within those institutions.

Based on the six disciplinary evaluation reports, the principal committee finds that a large number of institutions and research groups are performing well across the social sciences, above the Nordic and OECD averages in terms of the bibliometric analysis (Damvad 2017). A high proportion of the research groups evaluated are performing very well. The distribution of scientific grades is rather even among the six evaluated disciplines, and centred around the two grades good and very good, but with Social Anthropology and Economics performing particularly well compared to international standards. Still, there is an opportunity to get much more out of the social science research, to make further international impact, advance theoretical debates and develop critical thinking. The principal committee therefore calls for striking a better balance between basic and applied research. For institutions with high levels of core funding, this might involve directly allocating core funding to basic research. Elsewhere, more funding might be allocated to ‘free research’ in pursuit of more theoretically driven research as formulated by the researchers themselves rather than steered by programmatic topics.

All of the panels were struck by the large number of institutions pursuing social science research, spread extensively over the country, with many research units separated even within a particular region. Creating critical mass of disciplinary research in rather small research groups and/or multidisciplinary environments therefore constitutes a considerable challenge. Various forms of national as well as international networking and collaboration within the disciplines is therefore imperative. The situation also calls for more strategic thought both by the Government and by the respective institutions as to who should do what, and how this might be sufficiently funded. In addition, the principal committee suggests that the PhD education could be strengthened by national coordination given the small numbers of disciplinary PhD students in almost all environments except the Oslo region.

Interdisciplinary research is a strong feature of the Norwegian research landscape as compared with many other countries. Partly, this could be a reaction to the stronger emphasis on strategic and/or thematic research but it is also likely a response to resolving the issue of many small social science environments. While the strong interdisciplinary research is a considerable asset, there are also associated risks in how to assure sufficient disciplinary depth and methodological innovation in such research.

The SAMEVAL evaluation called for assessing societal relevance and impact of social science research. However, a majority of institutions reported largely their dissemination activities, rather than the relevance and impact for different societal actors, suggesting that the methods and application of such assessments need to be further discussed and developed. Overall, however, there is no doubt that Norwegian social science has considerable relevance for a large range of public and private societal actors and activities, and that a large number of ‘good practice’ research impact cases were displayed by the social science institutions.

Place, publisher, year, edition, pages
Lysaker: Research Council of Norway, 2018. p. 51
Keywords
evaluation, research, Norwegian social science
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-149573 (URN)978-82-12-03691-8 (ISBN)
Available from: 2018-06-23 Created: 2018-06-23 Last updated: 2018-06-27Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6546-5210

Search in DiVA

Show all publications