This article draws on material gathered from Swedish tweets about the Roma population, in order to map different discourses. Based on this material, a legal analysis was made focusing on how the legal protection under the European Convention on Human Rights (ECHR) and Swedish law for such types of expression may vary depending on the wider discursive context. This article concludes that the legal protection for hateful expressions against for instance Roma, will vary depending on the discursive context. When the expression is a direct part of a political discussion, the protection of freedom of expression will be higher. However, emphasis must also be placed on the aim, value, and accuracy of the statement, even in a political context. This will increase the possibilities to legally intervene against speech that may perhaps be triggered by an ongoing political debate, but is hateful and without value to that debate.

Näthat är en fråga som kommit att aktualiseras alltmer under senare år. En av de rättsliga frågor som är väsentlig att belysa gällande näthat är hur det rättsliga ansvaret för att hantera och avlägsna näthat kan se ut. I artikeln kommer inledningsvis fokus att ligga på den övergripande frågan om avlägsnande av kommentarer i kommentarsfält i förhållande till yttrandefrihet och värnandet om den enskildes personliga integritet utifrån bestämmelserna i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Därefter diskuteras svensk lagstiftning som reglerar frågor om ansvar att avlägsna kränkande innehåll på forum och liknande. Avslutningsvis analyseras frågan om den enskildes rätt att begära att uppgifter avlägsnas. Denna bredd i artikeln är nödvändig för att visa på att skyldigheterna och möjligheterna att avlägsna material kraftigt varierar beroende på sammanhanget då det framförs och på själva innehållet i materialet som sådant. 

This article analyses the issue of online antagonism (defined as antagonistic harassment, defamation, insults and threats online) and the positive obligations of states to counter such antagonism under the European Convention on Human Rights, from a legal and victimological perspective. The article illustrates how the necessary balancing between positive obligations to protect privacy under article 8, and the protection of freedom of speech under article 10, will result in different levels of protection depending on the victim and the type of victimisation in question. This may affect the possibilities for individual victims to gain legal redress, specifically access to the criminal justice system. By comparisons to the current Swedish legislative context, the article highlights some avenues for legislatures to enhance protection for certain groups without interfering with article 10. It also concludes that a failure to protect victims of online antagonism through criminal law may ipso facto weaken the foundations of public discourse that article 10 is supposed to protect, which should be taken into account in a balancing of the rights in question.