Umeå University's logo

Efter det att Sverige ratificerade Europakonventionen om kommunal självstyrelse (the European Charter of Local Self-Government) 1989, den s.k. självstyrelsekonventionen, har ett antal reformer av det lokala och regionala självstyret ägt rum. Frågan är i vilken utsträckning dessa reformer kan ses som anpassningar till konventionen. Analyser av granskningsrapporter och förarbeten indikerar att reformerna till stor del är inspirerade av konventionen men att några nyckelfunktioner i det svenska rättssystemet, t.ex. bristen på erforderliga rättsmedel, förblir opåverkade trots de i konventionen uppställda kraven.

Sweden ratified the European Charter of Local Self-Government in 1989 and committed itself to following all its articles. Sweden regarded itself as fully complying with all the Articles of the Charter, but emphasised that it was more relevant for other countries in Europe and the world. However, two monitoring reports from Congress, in 2005 and 2013, had been critical about implementation of the Charter. The Swedish government responded by gradually making further adjustments which generally increased the scope of local self-government. These included a major constitutional revision and changes in the Local Government Act. Changes have been largely inspired by the Charter but some essential features of the Swedish legal system, such as a lack of a significant judicial remedy have remained unaffected despite the demands of the Charter.

Following Swedish ratification of the European Charter of Local Self-Government in 1989, a number of further reforms of Sweden’s system of local government have taken place. Based on premises derived from institutional theory, this article examines the extent to which these reforms can be seen as further adjustments to the Charter. Analyses of monitoring reports and policy documents indicate that the reforms are largely inspired by the Charter but that some key features of the Swedish legal system, such as the lack of a significant judicial remedy, remain unaffected despite the demands of the Charter.

Kommunerna och landstingen är genom självstyrelsen och sina många förtroendevalda den svenska demokratins mest verkställande organ.

Det grundläggande regelverket för verksamheten är kommunallagen, som till stor del rör organisationen men också har bestämmelser om innehållet i de kommunala besluten.

Med denna lagkommentar vill författarna göra kommunallagen lätt att förstå, lätt att orientera sig i och lätt att tillämpa i det kommunala vardagsarbetet.

Sedan den förra upplagan har bl.a. införts nya bestämmelser om partistöd och om överlämnande av kommunala angelägenheter till privata utförare. Framställningen har i någon mån också utökats med rättsfall och kommentarer vad gäller rättsområden som tangerar kommunallagens bestämmelser och som är av betydelse för den kommunala verksamheten. Dessutom har ett kortare avsnitt om Europakonventionen om kommunal självstyrelse och dess betydelse för svensk kommunalrätt tillkommit.