- Vad har klimatet med kolonialismen att göra?

- Allt.[1]

Det är februari månad år 2016 och jag sitter tillsammans med Jenni Laiti vid hennes köksbord i Jokkmokk och diskuterar hösten och vinterns händelser i relation till FNs klimatförhandlingar vid COP21. Jenni har under de senaste åren varit en av de tydligast framträdande personerna för samisk aktivism, eller artivism, eftersom konsten varit hennes främsta verktyg under denna period. Hon är bland annat talesperson för det anonyma artivismnätverket Suohpanterror[2], var en av konstnärerna bakom samt kurator för konstsamlingen Gállok Protest Art, ingår i utställningen Sámi Contemporary, och figurerar frekvent på barrikaderna, i media, vid konferenser, i panelsamtal och i andra sammanhang för att synliggöra arbetet med samisk kamp. Vissa skulle mena att hon startat, eller åtminstone för sin generation väckt nytt liv i, en rörelse. Och även om hon själv inte vill se sig som någon ledare kan åtminstone konstateras att hon med febril aktivitet slagits för samiskt och planetärt välmående under de senaste åren på sätt som bidragit till att sätta saker i gungning och rullning både inom och utanför Sápmi. Under 2015 har mycket av fokus legat på att få folk att tänka till och agera för klimaträttvisa. Hon har ordnat workshops om samiska erfarenheter av och perspektiv på klimatförändringar, om konst och aktivism, om samisk traditionell filosofi och dekolonisering, hon har satt samisk prägel på klimatstafetten Run For Your Life[3] och anordnat en rad manifestationer för att uppmärksamma klimaträttvisekampen såväl på hemmaplan som i London och Paris, på gatan, på fjället, i skogen, i sociala och traditionella medier. Hon har inte stått ensam i detta, men har helt klart varit en av de mest välsmorda drivkrafterna i mobiliseringssmedjan, och är värdig all eloge för det enorma arbete hon lagt på detta. Den här texten kommer dock inte att fokusera på henne som storslagen kämpe eller fortgå på linjen glorifierande hyllningstal. Den kommer istället att handla om själva engagemanget; om syften och metoder, budskap och arenor. Om det koloniala klimatet. Om artivism i kampen för klimaträttvisa. Och om hur detta hänger ihop med dekolonisering. Men som läsaren kommer bli varse är hennes kugghjul i maskineriet av central betydelse, varför också hennes närvaro löper som röd tråd genom berättelsen. 

[1] Inspelat samtal med Jenni Laiti 2016-02-07

[2] https://www.facebook.com/suohpanterror/

[3] http://www2.runforyourlife.nu/sv/

Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.