umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Taube, Karin
Publications (10 of 26) Show all publications
Olofsson, Å., Taube, K. & Ahl, A. (2015). Academic Achievement of University Students with Dyslexia. Dyslexia, 21(4), 338-349
Open this publication in new window or tab >>Academic Achievement of University Students with Dyslexia
2015 (English)In: Dyslexia, ISSN 1076-9242, E-ISSN 1099-0909, Vol. 21, no 4, p. 338-349Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Broadened recruitment to higher education is on the agenda in many countries, and it is also widely recognized that the number of dyslexic students entering higher education is increasing. In Sweden, as in many other European countries, higher education institutions are required to accommodate students with dyslexia. The present study focuses on the study outcome for 50 students with diagnosed dyslexia, mainly in teacher education and nurses’ training, at three universities in Northern Sweden. The students trusted their own ability to find information on the Internet but mistrusted their own abilities in reading course books and articles in English and in taking notes. The mean rate of study was 23.5 European Credit Transfer and Accumulation System credits per semester, which is slightly below the national baseline of 26.7. The results show that more than half of the students are examined at a normal rate of study but that about one fifth have a very low rate of study.

Place, publisher, year, edition, pages
John Wiley & Sons, 2015
Keywords
dyslexia, university studies, student achievements, functional disorders, teacher education, nursing education
National Category
Educational Sciences Psychology
Research subject
Psychology; Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-111173 (URN)10.1002/dys.1517 (DOI)000364518100004 ()
Funder
Swedish Research Council, 721-2008-5344
Available from: 2015-11-06 Created: 2015-11-06 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Taube, K., Fredriksson, U. & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att ”svara för genomförandet av validerade karläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet” (Utbildningsdepartementet, 2013). Kartläggningarna ska utgöra underlag för ”systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet, som regeringen avser att inrätta, kommer att ha i uppdrag att genomföra” (Utbildningsdepartementet, 2013). Denna rapport redovisar kartläggningen av området Läs- och skriv och syftar till att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten genom att visa på forskning som är praktiskt användbar i skolväsendet och därmed öka kunskaperna kring hur barn lär sig läsa och skriva.

Den allmänna teoretiska utgångspunkten var att läsning på ett förenklat sätt kan betraktas som produkten av ordavkodning och språkförståelse, den så kallade ”simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) och på motsvarande sätt betraktas skrivning som produkten av stavning och ideation/tankebyggande (Juel, Griffit & Gough, 1986; jfr även Skrivning = Inkodning X Budskapsförmedling, Hagtvet, 2009).

Syftet var att ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att barns läs- och skrivutveckling förbättras av olika metoder för att stimulera barns fonologiska medvetenhet, lära barn kopplingar mellan bokstäver och ljud, förbättra deras läsflyt samt öka deras läsförståelse, kunskap om ord och lust att läsa och skriva och av användning av datorer vid läs- och skrivundervisning.

 Då antalet vetenskapliga artiklar med ett innehåll som är relevant för dessa frågeställningar är mycket stort beslöts att endast använda meta-analyser och systematiska översikter för att besvara dem. Genom sökningar främst via databaserna Ebsco, Scopous och Proquest fann vi ca 70 meta-analyser och systematiska översikter som tillsammans inkluderade drygt 4000 studier. Fokus har varit på sådana analyser och översikter som helt eller delvis behandlar läs- och skrivundervisning för åldersgruppen 6-12-åringar.

Kartläggningen visade att utveckling av fonologisk medvetenhet kan påverkas genom pedagogiska insatser och sådan verksamhet ger positiva effekter på läsutvecklingen under de första skolåren. Det kausala sambandet mellan träning i fonologisk medvetenhet och utveckling av ordavkodning är robust på så sätt att det verka gälla generellt över olika språk och alfabetiska skrivsystem och insatserna kan implementeras med varierande metoder och i olika utbildningskontext. Dock finns resultat som tyder på att införande och genomförande kräver kompetens och fungerar bättre under strukturerade förhållanden. Resultaten tyder på att träning i fonologisk medvetenhet har störst effekt när övningarna är explicita och när fokus ligger på fonemnivå (phonemic awareness, ungefär fonemmedvetenhet eller fonematisk medvetenhet). Stimulering av fonologisk medvetenhet har särskilt stor betydelse för barn som har förhöjd risk att få svårigheter med läsinlärning men effekten är aningen lägre när barnen är äldre.

   Explicit och systematisk undervisning om samband mellan bokstäver, språkljud och talade ord har mer positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk läsundervisning. Systematisk undervisning om bokstäver och ljud bör dock vara integrerad med annan läsundervisning (högläsning, språkliga aktiviteter etc.) för att skapa ett balanserat läsprogram. Undervisning om ords betydelsebärande delar morfem har tydliga och positiva effekter på ordläsning och stavning. Effekterna var starkare för elever med lässvårigheter än för elever utan sådana och när undervisningen var integrerad med annan undervisning. Att läsa med flyt är en viktig förutsättning för läsförståelse. Metoden ”upprepad läsning” med ledning och återkoppling leder till bättre flyt vid läsning av samma text. Det är dock osäkert om upprepad läsning med återkoppling leder till bättre läsning av en annan text. Ordkunskapsundervisning har större inflytande på läsförståelse hos barn med läsproblem än hos elever som inte har sådana problem. Ett antal undervisningsstrategier befanns förbättra läsförståelsen. Även kombinationer av strategier är effektivt. Klassrumsdiskussioner för att förbättra läsförståelsen var ofta effektiva i att stödja elevers bokstavliga förståelse och förmåga att dra slutsatser men relativt få av metoderna var speciellt effektiva i att stödja elevers kritiska tänkande, resonerande och argumenterande om texter. En metod som syftade till att öka elevers läsengagemang och därmed deras läsförståelse gav positiva effekter på deras läsmotivation, ledde till att de läste mer, var mer engagerade i sin läsning och läste klart bättre. Elevernas läs- och skrivutveckling bör noga följas och åtgärder vidtas när en elev råkar i svårigheter. Unga elever i risk för svårigheter bör ges explicit och systematisk undervisning om fonologisk medvetenhet och bokstav-ljud-kopplingar. En-till-en-interventioner kan leda till förbättrade läsresultat för många elever som annars riskerar att få lässvårigheter och misslyckas i skolan. Lite äldre elever i risk för svårigheter är mest betjänta av läsförståelseundervisning eller undervisning som kombinerar flera metoder. En förändrad kursplan ger oftast små effekter på elevers läsprestationer.

  De flesta sätt som undersökts vad det gäller skrivundervisning har mer eller mindre positiva resultat. Undervisning där eleverna fick lära sig att planera, revidera och redigera sina texter tycktes vara mest effektiv. Däremot är det mer tveksamt om undervisning kring grammatik påverkar kvalitén på det som eleverna skriver. Skrivande verkar allmänt ha en positiv effekt på läsning och lärande i andra skolämnen.

Användning av datorer i samband med läs- och skrivundervisning ger i regel positiva effekter, men dessa effekter är oftast relativt små. Effekterna tycks vara större för skrivundervisning än för läsundervisning. När användning av datorer i skrivundervisning jämförs med andra former för skrivundervisning så ger många av dessa undervisningsformer, så som t.ex. undervisning om skrivstrategier, i regel bättre resultat än metoder med datoranvändning.

Vad som kan förändra elevers prestationer är strategier som i grunden förändrar vad elever och lärare gör tillsammans varje dag; ”interventions that change the core teaching practices of classroom teachers, using extensive training, coaching and follw-up to help teachers make effective and lasting changes in their daily teaching” (Slavin, 2013, s. 390). Lärares utbildning och yrkesskicklighet står i centrum och därmed lärarutbildningarnas ansvar att erbjuda de blivande lärarna adekvata kunskaper.

Att systematiskt söka efter meta-analyser och systematiska översikter och sammanställa resultaten från dessa, ger en möjlighet att få en snabb överblick över resultaten från ett stort antal vetenskapliga skrifter. En sådan överblick visar tydligare vad forskningen har att säga än vad enskilda artiklar kan visa. Det finns visserligen nackdelar med att använda sig av meta-analyser och systematiska översikter t ex brister i de ingående artiklarna men fördelen bedöms vara större än nackdelarna.

Utifrån den här genomförda kartläggningen rekommenderas den nya myndigheten, Skolforskningsinstitutet, att göra meta-analyser och systematiska översikter kring läsning och skrivning tillgängliga för en bredare publik. Eventuellt genom att länka till analyser och översikter på liknande sätt som gjorts av Dansk Clearinghouse for Uddannelseforskning och Kunnskapssenter for utdanning på deras webbplatser. Vidare kan Skolforskningsinstitutet initiera och stödja eller själv genomföra ett arbete med att fortlöpande ta fram översikter av forskning kring läs- och skrivundervisning samt att initiera eller genomföra sådana översikter inom områden som inte täckts av denna studie, men som är av intresse t.ex. läs- och skrivundervisning på andraspråk. Slutligen rekommenderas att Skolforskningsinstitutet initierar arbete med att ta reda på hur svensk lärarutbildning och undervisningspraxis i skolan ser ut i relation till vad denna kunskapsöversikt kommit fram till. En kartläggning av rådande faktiska förhållanden skulle kunna utgöra en god plattform för fortsatt planering av arbetet för att öka måluppfyllelse och förbättra kunskapsresultat på läs- och skrivområdet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2015. p. 128
Series
Vetenskaprådets rapporter
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-101726 (URN)978-91-7307-267-0 (ISBN)
Projects
SKOLFORSK
Available from: 2015-04-09 Created: 2015-04-09 Last updated: 2020-02-03Bibliographically approved
Olofsson, Å., Taube, K. & Ahl, A. (2013). Att studera på universitet med dyslexi: Universitetsstudenter med dyslexi: lärandestrategier, studieresultat och konsekvenser för undervisningen. In: Resultatdialog 2013: (pp. 161-169). Stockholm: Vetenskapsrådet
Open this publication in new window or tab >>Att studera på universitet med dyslexi: Universitetsstudenter med dyslexi: lärandestrategier, studieresultat och konsekvenser för undervisningen
2013 (Swedish)In: Resultatdialog 2013, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2013, p. 161-169Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Vad händer när personer med dyslexi blir universitetsstudenter? De allra flesta klarar studiemålen, men några har lägre studietakt. Det visar sig att studenter med dyslexi till stor del kan beskrivas som långsamma läsare. De hinner inte läsa allt som de borde läsa och de har svårigheter med att hinna anteckna och med att skriva tentor, rapporter och uppsatser.

De använder varierande hjälpmedel, både sådant stöd som universitetet ger och personliga metoder och strategier.

Bland universitetslärarna finns meningar om att studenter med dyslexi innebär merarbete och en viss oro över hur studenterna skall klara sig i sin framtida yrkesutövning efter examen. Positiva tecken är att flera relativt enkla detaljer i undervisningens upplägg som gynnar studenter med dyslexi också är värdefulla för samtliga studenter.

Abstract [sv]

Projektet Dyslexi, lärande och undervisning inom högre utbildning har tittat närmare på vad som händer när personer med dyslexi blir universitetsstudenter. Målet breddad rekrytering gör att vi kan förvänta oss en ökande andel sådana studenter. Det visar sig att studenter med dyslexi till stor del kan beskrivas som långsamma läsare. De hinner inte läsa allt som de borde läsa och de har svårigheter med att hinna anteckna och med att skriva tentor, rapporter och uppsatser. De använder varierande hjälpmedel, både sådant stöd som universitetet ger och personliga metoder och strategier. De allra flesta klarar studiemålen, men några har lägre studietakt. Bland universitetslärarna finns meningar om att studenter med dyslexi innebär merarbete och en viss oro över hur studenterna skall klara sig i sin framtida yrkesutövning efter examen. Positiva tecken är att flera relativt enkla detaljer i undervisningens upplägg som gynnar studenter med dyslexi också är positiva för samtliga studenter.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Vetenskapsrådet, 2013
Series
Vetenskapsrådets rapportserie, ISSN 1651-7350 ; 2013:4
Keywords
universitetsstudier, funktionshinder, dyslexi, studieresultat, kompensation, studiestrategier
National Category
Psychology
Research subject
Psychology; Education; educational work
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-83735 (URN)978-91-7307-232-8 (ISBN)
Projects
Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning
Funder
Swedish Research Council, 721-2008-5344
Available from: 2013-12-05 Created: 2013-12-05 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Damber, U., Samuelsson, S. & Taube, K. (2012). Differences between overachieving and underachieving classes in reading: Teacher, classroom and student characteristics. Journal of Early Childhood Literacy, 12(4), 339-366
Open this publication in new window or tab >>Differences between overachieving and underachieving classes in reading: Teacher, classroom and student characteristics
2012 (English)In: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, Vol. 12, no 4, p. 339-366Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The main purpose of this study was to examine the classroom, teacher and student factors distinguishing grade three classes performing at higher levels than expected, in relation to socioeconomic status (SES) and language factors, from classes performing below their potential with regard to the same factors. Data from a standardized reading comprehension test and student and teacher questionnaires covering teacher, classroom and student characteristics were collected. The participants were 1,092 grade three classes and their class teachers, from Stockholm, Sweden. By use of regression and a twin-matching procedure, one group of 94 underachieving classes and another group of 94 overachieving classes were formed for comparison. Data about extended voluntary reading, classroom climate, teacher experience and the use of authentic literature were seen to be the main four indicators discriminating between over- and underachieving classes beyond the impact of SES and language background.

Keywords
classroom climate, overachievement in reading, reading comprehension, teacher characteristics
National Category
Specific Languages Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-63616 (URN)10.1177/1468798411417376 (DOI)
Available from: 2013-01-08 Created: 2013-01-03 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Olofsson, Å., Ahl, A. & Taube, K. (2012). Learning and study strategies in university students with dyslexia: Implications for teaching. Paper presented at Cyprus International Conference on Educational Research CY-ICER, Cyprus, Feb 8-10, 2012. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 47, 1184-1193
Open this publication in new window or tab >>Learning and study strategies in university students with dyslexia: Implications for teaching
2012 (English)In: Procedia - Social and Behavioral Sciences, ISSN 1877-0428, E-ISSN 1877-0428, Vol. 47, p. 1184-1193Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study examined how dyslexia affects students' ability to benefit fromhigher education, the strategies that successful students with these problemsuse, and the support offered by the higher education institutions. Results frominterviews, self-reports and testing of 53 university students and 42 lecturersfrom 3 Swedish universities showed that students with dyslexia have problemswith a number of skills and academic tasks, e.g. note taking and expressingideas in writing. Many of the students described that their difficulties werelong-standing and had been experienced already in elementary school. Thestudents seemed to compensate via additional time for examinations, access todyslexia tutors and support by information technology. The results indicate thatthere are significant knowledge gaps in the educational institutions regardingstudents who have dyslexia.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2012
Keywords
Adult dyslexia, higher education, compensated dyslexics, learning strategies
National Category
Educational Sciences
Research subject
Education; Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-60554 (URN)10.1016/j.sbspro.2012.06.798 (DOI)
Conference
Cyprus International Conference on Educational Research CY-ICER, Cyprus, Feb 8-10, 2012
Projects
Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning.
Funder
Swedish Research Council, 721-2008-5344
Available from: 2012-10-16 Created: 2012-10-16 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Läsning, läsvanor och läsundersökningar
2012 (Swedish)Book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2012. p. 236
National Category
Languages and Literature Gender Studies Cultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-58219 (URN)978-91-44-05823-8 (ISBN)
Available from: 2012-08-27 Created: 2012-08-27 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Taube, K. & Fredriksson, U. (2012). Svenska elevers läsning (1ed.). In: Gustaf Skar & Michael Tenberg (Ed.), Svenskämnet i går, i dag, i morgon.: Svensklärarföreningens årsskrift 2012 (pp. 162-177). Stockholm: Svensklärarföreningen
Open this publication in new window or tab >>Svenska elevers läsning
2012 (Swedish)In: Svenskämnet i går, i dag, i morgon.: Svensklärarföreningens årsskrift 2012 / [ed] Gustaf Skar & Michael Tenberg, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2012, 1, p. 162-177Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Resultat från nationella och internationella undersökningar av elevers läsförståelse, läsattityder och läsvanor redovisas. Flickors och pojkars läsprestationer och läsvanor jämförs. Svenska elevers läsförmåga började försämras under den andra delen av 90-talet. Flickor är i jämförelse med pojkar genomsnittligt bättre läsare, läser mer och är mer positiva till att läsa. Generellt är svenska elever i dag mindre intresserade av läsning än tidigare. Nedgången i läsförmåga antas vara ett resultat av flera samverkande faktorer. Med stor sannolikhet antas följande faktorer ha haft betydelse därvidlag: förändrade läsvanor bland barn och ungdomar, minskad likvärdighet i svenska skola och ökad utbredning av individuellt arbete i skolan.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svensklärarföreningen, 2012 Edition: 1
Series
Svensklärarserien ; 235
Keywords
Svenska, läsförmåga, läsattityder, läsvanor, PIRLS, PISA
National Category
Languages and Literature
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-71376 (URN)978-91-27-42965-9 (ISBN)
Available from: 2013-05-27 Created: 2013-05-27 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Roe, A. & Taube, K. (2012). "To read or not to read - that is the question": Reading engagement and reading habits in a gender perspective (1ed.). In: Nils Egelund (Ed.), Northern Lights on PISA 2009 - focus on reading (pp. 1-221). Copenhagen: Nordic Council of Ministers
Open this publication in new window or tab >>"To read or not to read - that is the question": Reading engagement and reading habits in a gender perspective
2012 (English)In: Northern Lights on PISA 2009 - focus on reading / [ed] Nils Egelund, Copenhagen: Nordic Council of Ministers , 2012, 1, p. 1-221Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

The PISA 2009 student questionnaire posed several questions about reading habits and reading attitudes, and many of these questions were also represented in the student questionnaire in PISA 2000. Thus, we are able to study Nordic boys´ and girls´reading habits and engagement over time. Although there are some differences between the Nordic countries, the overall impression is that Nordic 15-year olds spent less time reading for enjoyment in 2009 than they did in 2000. However, they spent more time online in 2009 than they did in 2000. Gender differences favouring girls were great in 2000, both in terms of reading achievement and reading engagement, and this picture has not changed in 2009. Furthermore, the weakest readers read far less in their leisure time than the best readers. In all the Nordic countries and for both genders, reading engagement shows a higher correlation with reading scores than social background. Lastly, we relate our findings to current research and discuss the implications they may have for teachers and students.

Place, publisher, year, edition, pages
Copenhagen: Nordic Council of Ministers, 2012 Edition: 1
Series
TemaNord 2012 ; 501
Keywords
reading engagement reading achievement reading habits gender PISA
National Category
Pedagogy Pedagogical Work
Research subject
educational work
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-51720 (URN)978-92-893-2304-8 (ISBN)
Projects
PISA-projektet
Available from: 2012-02-01 Created: 2012-02-01 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Olofsson, Å., Ahl, A. & Taube, K. (2012). Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier. In: : . Paper presented at The “16th Nordic Reading Conference, Reykjavik, 13-14 June 2012.
Open this publication in new window or tab >>Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier
2012 (Swedish)Conference paper, Poster (with or without abstract) (Refereed)
Abstract [sv]

Många länder strävar efter ett breddat intag till universitetsstudier och att öka andelen ungdomar som går vidare till högskolestudier. Samtidigt som rekryteringen vidgas ökar antalet studenter med dyslexi i högre utbildning. Denna studie undersöker universitetsstudenter med dyslexi, hur deras studiesituation ser ut, samt de strategier som studenter med dessa problem använder.

Resultat av intervjuer, självrapporter och test från 52 studenter, huvudsakligen vid lärar- och sjuksköterskeutbildningar, visar att studenterna har tydliga svårigheter med snabb och effektiv ordavkodning men att de använder många olika kompensatoriska metoder för att klara sina studier. Studiemoment som upplevs som särskilt krävande är att göra föreläsningsanteckningar, akademiskt skrivande och att läsa engelsk kurslitteratur. Kompensation sker både med hjälp av stöd som ges av universitetet, som exempelvis förlängd tid vid skriftliga examinationer och användning av informationsteknologi, samt genom egna personliga strategier. Resultaten indikerar att det finns stora kunskapsgap hos institutionerna när det gäller studenter som har dyslexi.

National Category
Educational Sciences
Research subject
Psychology; Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-61510 (URN)
Conference
The “16th Nordic Reading Conference, Reykjavik, 13-14 June 2012
Funder
Swedish Research Council, 721-2008-5344
Available from: 2012-11-16 Created: 2012-11-16 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande (1ed.). Stockholm: Norstedts
Open this publication in new window or tab >>Barns tidiga skrivande
2011 (Swedish)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Norstedts, 2011. p. 157 Edition: 1
Keywords
Grundskolan, förskolan, skrivutveckling
National Category
Specific Languages
Research subject
educational work
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-43676 (URN)978-91-1-302299-4 (ISBN)
Available from: 2011-05-05 Created: 2011-05-05 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications