umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Fjellström, Mona
Alternative names
Publications (10 of 27) Show all publications
Pettersson, A. F., Laksov, K. B. & Fjellström, M. (2015). Physiotherapists' stories about professional development. Physiotherapy Theory and Practice, 31(6), 396-402
Open this publication in new window or tab >>Physiotherapists' stories about professional development
2015 (English)In: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 31, no 6, p. 396-402Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Introduction: A professional career may extend over a period of 40 years. Although learning is a feature of professional competence, little is known about learning and development after professional entry education. Methods: Narrative inquiry was used to understand how physiotherapists learned and developed over time, and stories from a purposeful sample of 12 physiotherapists were collected. Stories were thematically analyzed with regard to key elements related to learning and development, and common themes were identified across stories. Findings: Four themes emerged from the analysis where physiotherapists learned and developed in working life: (1) facing challenges; (2) contrasting perspectives; (3) drawing on hundreds of educators; and' (4) building on personal experience. Conclusion: Non-formal ways of learning in working life may help physiotherapists learn and develop confidence, communication strategies and different approaches to treatment. Besides reflection on personal experience and patient encounters, learning and development may be promoted and supported by taking on challenges and changing settings.

Keywords
Learning, narrative inquiry, physiotherapy, professional development
National Category
Learning
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-108154 (URN)10.3109/09593985.2015.1024804 (DOI)000359181800004 ()26196698 (PubMedID)
Available from: 2015-09-18 Created: 2015-09-04 Last updated: 2018-11-28Bibliographically approved
Fjellström, M. (2013). Developing education – in a innovative dialogue with stakeholders. In: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013: European Conference on Educational Research 2013. Paper presented at ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013, Istanbul (pp. 152-153).
Open this publication in new window or tab >>Developing education – in a innovative dialogue with stakeholders
2013 (English)In: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013: European Conference on Educational Research 2013, 2013, p. 152-153Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

The purpose of this paper is to point out what could be lost in a culture of higher education (HE) development characterised by a quality discourse (Fjellström, 2007; Segerholm, 2012). In a long term case study of a locally initiated participative stakeholder evaluation (supporting a curriculum change) three research questions has been explored. [1] What are the participants’ experiences of participation? [2] How does the evaluation strategy enable participation in the developmental work and [3] what are the benefits of the participation?

Keywords
curriculum development, higher education, evaluation, participation, deliberation
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-94631 (URN)
Conference
ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013, Istanbul
Available from: 2014-10-14 Created: 2014-10-14 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Fjellström, M. (2013). Involving stakeholders in higher education change: Experiences of participation and moments of deliberation.
Open this publication in new window or tab >>Involving stakeholders in higher education change: Experiences of participation and moments of deliberation
2013 (English)Manuscript (preprint) (Other academic)
Keywords
evaluation, higher education, participation, deliberation, educational change
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-68691 (URN)
Note

Submitted

Available from: 2013-04-23 Created: 2013-04-23 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Pettersson, A., Bolander Laksov, K. & Fjellström, M. (2013). Portfolio: Ett verktyg för lärande och synliggörande av kompetens. Fysioterapi (02), 32-37
Open this publication in new window or tab >>Portfolio: Ett verktyg för lärande och synliggörande av kompetens
2013 (Swedish)In: Fysioterapi, ISSN 1653-5804, no 02, p. 32-37Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Begreppet portfolio kan ha olika innebörder och användas för olika syften. I vissa sammanhang innebär det en systematisk beskrivning av en persons samlade professionella kompetens. I andra sammanhang innebär det ett verktyg för lärande och utveckling. En sådan portfolio kan benämnas lärande portfolio eller pedagogisk portfolio. I den här kunskapsöversikten förklaras och diskuteras portfolio som verktyg för att främja lärande och synliggöra kompetens i en hälso- och sjukvårdskontext. En portfolio som används för lärande i en professionell kontext bygger på erfarenhetsbaserat lärande samt på principer om hur vuxna lär. Stor vikt läggs på reflektion kopplat till gjorda erfarenheter. Studier och utvärderingar har visat att portfolioanvändning främjar kopplingen mellan teori och praktik och att det också bidragit till ökad självkännedom och bättre självförtroende samt utvecklat användarens kapacitet att lära. Användarens tillgång till vägledning och stöd har stor betydelse för att portfolion ska kännas meningsfull och användbar.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sjukgymnastförbundet, 2013
Keywords
Portfolio, Lärande, Kompetens
National Category
Physiotherapy
Research subject
Physiotherapy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-67482 (URN)
Available from: 2013-03-20 Created: 2013-03-20 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Fjellström, M. (2013). Utvärdering för utveckling av utbildning: Med sikte på delaktighet och deliberation. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering för utveckling av utbildning: Med sikte på delaktighet och deliberation
2013 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The overall aim of this thesis is to explore how evaluation can support higher education development. The thesis addresses the current use of evaluation machines (Dahler-Larsen, 2012b) in relation to the distinctive features of higher education development. Evaluation and educational change are discussed from a social constructivist perspective. Key concepts are: evaluation as a context sensitive process with the purpose of understanding and assessing the value of education (Elliott & Kushner, 2007), participation (Whitmore, 1998) and deliberation (Gutman & Thompson, 2004). The thesis rests on a collection of four articles, three of them based on data originating from a longitudinal case study. This case study explores a participative stakeholder evaluation that was employed as a strategy to support the development of an undergraduate medical programme at a Swedish university. Empirical data were gathered through a literature review, interviews with ten stakeholders, logbook notes from the evaluation and development process and lastly evaluations conducted of the study programme.

By highlighting the complexity of educational work and the expectations of the medical profession, the evaluation strategy studied contributed to the creation of a qualified and nuanced development process. It also illuminated an evaluation process that is more associated with learning than with quality enhancement. The practice-near and language sensitive process supported the creation of a community of practice promoting dialogue, critical enquiry, educational conversations and enlightenment. The commitment to cooperation, dialogue and enlightenment was, however, constantly threatened by a higher education culture that is increasingly characterized by productivity and efficiency.

The analysis suggests that the complex context of higher education calls for more varied evaluation strategies characterized by holistic perspectives, enlightenment and local ownership. Evaluations that provide answers to crucial questions are a prerequisite for change in higher education. Giving teachers responsibility for the process should develop both their ability to conduct educational evaluations, to work with educational development and ultimately facilitate definitions of educational quality specific to education.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2013. p. 89
Series
Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, ISSN 0281-6768 ; 105
Keywords
deliberation, evaluation, higher education, participation, stakeholders
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-68702 (URN)978-91-7459-573-4 (ISBN)
Public defence
2013-05-17, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå Universitet, Umeå, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2013-04-26 Created: 2013-04-23 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Fjellström, M. & Oldsjö, F. (2012). Benchmarking – för dialog, lärande och kvalitetsutveckling. Paper presented at Swednet årskonferens "Oppositionella gemenskaper" 2012 i Malmö.
Open this publication in new window or tab >>Benchmarking – för dialog, lärande och kvalitetsutveckling
2012 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

2006 tillsatte Swednet en arbetsgrupp, Ackrediteringsgruppen, som skulle utveckla en modell för ackreditering av högskolepedagogiska enheter. Två år senare fortsatte arbetet inom ramen för projektet Arbetsgruppen för kvalitetsutveckling. Fokus i projektet försköts från ackreditering till kvalitetsutveckling. Målet var att under perioden 2008 till 2011 utforma samt pröva kriterier och arbetsformer för intern kvalitetsutveckling med peer review enligt en critical friend-modell samt utveckla förslag på kriterier för extern kvalitetsgranskning av Högskoleverket (HSV) eller motsvarande. Projektet avrapporterades våren 2010 och med en viss fördröjning har målet nu uppnåtts.

Den benchmarkingmodell som nu testats presenterades av Denise Chalmers, University of Western Australia, vid ICED-konferensen i Barcelona 2010. Modellen syftar till att ge ett verktyg för enheterna, dess chefer och universitetsledningar att analysera hur väl enheterna bidrar till verksamhetens olika strategiska behov. I samband med konferensen kom föreståndarna vid de högskolepedagogiska enheterna vid Stockholms, Umeå och Uppsala universitet överens om att anpassa och testa modellen i Sverige.  De tre enheterna är jämförbara vad avser budget, organisation och verksamhet och lämpar sig väl för benchmarking.

Modellen beskriver åtta övergripande verksamhetsområden (domains). Varje område beskrivs genom kriterier (good practice descriptors) på lärosätesnivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Enhetens verksamhet bedöms utifrån en femgradig skala inom varje område och nivå. Analysen omfattar en beskrivning av nuvarande verksamhet och ska stödjas av olika typer av underlag. Modellen utgår från ett utvecklings- snarare än ett granskningsperspektiv. Varje enhet ska själv – genom interna diskussioner och genom dialog med verksamhetsföreträdare och ledning vid lärosätet – ta ställning till vilka verksamhetsområden som ska vara föremål för benchmarking. Därefter sker en självvärdering, som inbegriper dokumentinsamling samt inhämtning av underlag från olika intressenter. När självvärderingen är genomförd och dokumenterad är nästa steg en peer review med samverkande partners.

Denise Chalmers medverkade i uppstarten av processen i samband med ett besök i Sverige i juni 2011. Vid detta tillfälle beslutade medarbetare från Stockholms (SU), Umeå (UmU) och Uppsala universitet (UU) gemensamt vilka områden som skulle ingå i granskningen. Under hösten 2011 avbröt UU sin medverkan i projektet på grund av föreståndarbyte, och SU har på grund av hög arbetsbelastning inte kunnat fullfölja sin självvärdering. Detta innebär att UmU slutfört sin självvärderingsrapport först, utan input från något annat lärosäte, och att det genomförts en extern granskning av Björn Stensaker, Oslo universitet, före peer review. SU skall granska och kommentera UmU självvärdering under försommaren 2012.

Den största poängen med benchmarking är att lära tillsammans genom att granska sin egen verksamhet och under konstruktiva former spegla sin verksamhet mot utvalda andra. På grund av att två verksamheter inte kunnat fullfölja processen har vi gått miste om den speglande dimensionen i processen. Det vi däremot uppnått är en ordentlig genomgång av vår egen verksamhet och våra egna ”bilder” av vad som är viktigt i verksamheten, hur vi arbetar med den, hur den uppfattas av våra intressenter samt vad vi behöver arbeta vidare med. Under arbetets gång har vi upptäckt både styrkor och svagheter i vår egen verksamhet och i modellen vi använt. Vi har dessutom fått värdefulla synpunkter från Björn Stensaker och inväntar med förväntan responsen från SU.

Det är vår förhoppning att fler enheter i Sverige är intresserade av att genomföra en benchmarking enligt denna modell och att vi skall kunna medverka som benchmarkingpartner till någon annan enhet.

Keywords
Benchmarking, Högskolepedagogiska enheter, dialog, lärande
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-61692 (URN)
Conference
Swednet årskonferens "Oppositionella gemenskaper" 2012 i Malmö
Available from: 2012-11-22 Created: 2012-11-22 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Chalmers, D. & Fjellström, M. (2012). Benchmarking Performance of Academic Development Units: Local adaptation with Global Opportunities.. In: Sudaporn Luksaneeyanawin, Boonsri Ongpipatanakul Suchada Suthummaraksa, Sakolkarn Insai (Ed.), 9th ICED Conference 2012: Across the Globe Higher Education Learning and Teaching 23-25 July 2012 Bangkok, Thailand. Paper presented at 9th ICED Conference 2012 (pp. 217). Bangkok: Chulalongkorn University Printing House
Open this publication in new window or tab >>Benchmarking Performance of Academic Development Units: Local adaptation with Global Opportunities.
2012 (English)In: 9th ICED Conference 2012: Across the Globe Higher Education Learning and Teaching 23-25 July 2012 Bangkok, Thailand / [ed] Sudaporn Luksaneeyanawin, Boonsri Ongpipatanakul Suchada Suthummaraksa, Sakolkarn Insai, Bangkok: Chulalongkorn University Printing House , 2012, p. 217-Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

The Council of Australian Directors of Academic Development (CADAD) has developed and endorsed national performance benchmarks for academic development units.  These have been developed around eight key domains of academic development practice. These are

  1. Strategy, policy and governance
  2. Quality of learning and teaching
  3. Scholarship of teaching and learning
  4. Professional development
  5. Credit-bearing programs in higher education
  6. Curriculum development
  7. Engagement
  8. Academic Development Unit Effectiveness

 

Each domain is further described by sub-domains - each described by an overview, good practice descriptions at three levels of practice; and advice about sources of data. They are designed for an academic development unit to carry out an initial self-assessment, followed by a process of external comparison with other university partners. Templates and codes of practice for benchmarking have been developed to support the self-review and benchmarking activities. In recognition that the mission and core business of academic development units varies, as does their level of maturity of the unit, the guidelines to benchmarking encourages each unit to select only the domains and subdomains relevant to the unit.

 

The performance benchmarks have been used in Australia and Sweden to carry out self-reviews and benchmarking with other university partners. In Australia, all universities have endorsed the benchmarks and several have carried out self-reviews, followed by benchmarking meetings with a self-selected university partner.  In Sweden, two universities (Umeå and Stockholm) have used the CADAD benchmarks to guide their self-review, benchmarking discussions and have sought further complementary and advice from an external peer reviewer.

 

This symposium briefly presents the performance benchmarks for the eight dimensions and accompanying resources. The experience of each of the three presenters from Australian and Swedish universities in trialling the benchmarks will then be presented. The symposium concludes with a discussion with the presenters and the delegates on the extent that the Australian benchmarking model and domains are relevant in an international context.

Place, publisher, year, edition, pages
Bangkok: Chulalongkorn University Printing House, 2012
Keywords
academic development centres, performance benchmarks, dimensions of academic development, international benchmarking
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-61693 (URN)978-616-91301-0-9 (ISBN)
Conference
9th ICED Conference 2012
Available from: 2012-11-22 Created: 2012-11-22 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Fjellström, M., Naredi, S., Sawert, B. & Johnson, O. (2012). En bro mellan högre utbildning och profession: Utbildning för kliniska handledare i läkarutbildning. In: Nu 2012 Göteborg 17-19 oktober 2012: Gränslöst lärande. Paper presented at Nu 2012 Göteborg 17-19 oktober 2012 (pp. 131-132). Göteborg
Open this publication in new window or tab >>En bro mellan högre utbildning och profession: Utbildning för kliniska handledare i läkarutbildning
2012 (Swedish)In: Nu 2012 Göteborg 17-19 oktober 2012: Gränslöst lärande, Göteborg, 2012, p. 131-132Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

I samband med att läkarutbildningen vid Umeå universitet skulle regionaliseras togs beslut om att samtliga kliniska handledare, varav flertalet är landstingsanställda läkare, i regionen (Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland) skulle erbjudas handledarutbildning. Utbildningen skulle stärka kopplingen mellan de högskoleförlagda och de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen samt stödja en handledarroll starkt utmanad av sjukvårdens verksamhetskrav.  Läkarutbildningen har utökats kraftigt de senaste femton åren samtidigt som kraven ökat på produktivitet inom hälso- och sjukvården. Resultatet har blivit många studenter ute i klinisk verksamhet med kliniska handledare som ofta varken har en tydlig rolldefinition som handledare, aktuell kunskap om vilka mål som skall uppnås eller redskap för hur handledning skall genomföras i en splittrad och tidspressad vardag. För studenterna har problemen yttrat sig i form av brist på tid med, eller avsaknad av, handledare och sämre möjligheter att fullfölja praktiska utbildningsmoment (Läkartidningen, 2008:38; MSF Handledningsenkät 2011). Socialstyrelsen har också uppmärksammat behovet av handledarutbildning genom att ställa krav på handledarutbildning för handledare i specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare (SOSFS 2008:17, 3 kap).

Fokus för handledarutbildningen blev att utveckla de kliniska handledarnas kunskaper om och förmåga att handleda i kliniska situationer samt att stimulera ett reflekterande och prövande förhållningssätt till studenternas lärande och den egna handledarrollen. Teman som ingår är: Mål och regelverk för läkarprogrammet, planering av klinisk handledning, att stödja ett reflekterat och handlingsinriktat lärande, att handleda, samtal, feedback och bedömning samt den professionella handledaren. Utbildningen, som genomförs som ett samarbete mellan universitetet och de fyra landstingen, omfattar tre dagar med ett eget arbete som genomförs av deltagarna mellan kursdag 2 och 3. Sedan 2009 har 177 kliniska handledare utbildats. Utvärderingar genomförda i samband med kursens genomförande har visat att de kliniska handledarna genomgående är mycket positiva till utbildningen. Det som särskilt lyfts fram är möjligheten till egen reflektion, praktisk problemlösning tillsammans med andra handledare samt en starkare koppling till utbildningsuppdraget genom den ökade kunskapen om lärande och högskolans regelverk.

Under den period som handledarutbildningen genomförts har intresset väckts för att handledarutbildning för kliniska handledare skall genomföras i två steg. Ett inledande steg fokuserat på grundläggande handledarkunskap och handledning inom läkarprogrammet som skulle genomföras under läkares specialiseringstjänstgöring. Dessutom ett senare steg, riktat till färdiga specialistkompetenta läkare, som fokuserar på den mer långsiktiga och individnära handledning som genomförs under specialisttjänstgöringen. Idag för läkarprogrammet vid Umeå universitet samtal med två landsting i regionen om möjligheten att bedriva den grundläggande handledarutbildningen.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: , 2012
Keywords
Klinisk handledning; Handledarutbildning; Läkarutbildning
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-66303 (URN)
Conference
Nu 2012 Göteborg 17-19 oktober 2012
Available from: 2013-02-18 Created: 2013-02-18 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Winka, K. & Fjellström, M. (2011). Strategiska satsningar på kvalificerad högre utbildning: Hög pedagogisk kompetens vid Umeå universitet. In: Att leda högre utbildning 14-15 nov 2011. Paper presented at Att leda högre utbildning. Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund
Open this publication in new window or tab >>Strategiska satsningar på kvalificerad högre utbildning: Hög pedagogisk kompetens vid Umeå universitet
2011 (Swedish)In: Att leda högre utbildning 14-15 nov 2011, Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund , 2011Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

With more students, less government resources and increasing demands for quality and efficiency control in academia, the need for educational leadership and change management is substantial. A fundamental part of an educational leadership is to create conditions for a creative and dynamic university culture. The Umeå University management has over the past 5 years allocated 7.3 million SEK to implement a number of projects in higher education. The premise is that high quality education requires high quality teachers. In this paper, we would like to highlight some approaches to educational leadership and quality enhancement at the university level.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund, 2011
Keywords
Pedagogiskt ledarskap, pedagogisk kompetens, högskolepedagogisk kvalitetsutveckling
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-51408 (URN)
Conference
Att leda högre utbildning
Available from: 2012-01-25 Created: 2012-01-20 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Fjellström, M. & Kirchhoff, M. (2010). Academic development from Floor to Ceiling: mission impossible?. In: ICED Conference 2010: Enhancing Strategies for Global Quality Learning in HIgher Education. Paper presented at International Conference for Educational Development. Barcelona
Open this publication in new window or tab >>Academic development from Floor to Ceiling: mission impossible?
2010 (English)In: ICED Conference 2010: Enhancing Strategies for Global Quality Learning in HIgher Education, Barcelona, 2010Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

Filtering our joint experience of more than 20 years of academic development (AD) in HE through recent quality assurance processes, we will discuss how academic developers, hired in an era of individual perspective on AD, can tackle the demands raised in today’s context of organisational and strategic AD. What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational change?

 

Our presentation is aimed at people who are responsible for initiating, running and supporting teaching and learning in higher education at their own institutions or within higher education in general. The purpose of the contribution is to:

  • raise questions concerning prerequisites for strategic academic development,
  • to discuss the views of higher education institutions on how this can be carried out and
  • the role of academic development units (or their equivalent) in this.

Together we represent more than twenty years of experience in working with academic development in higher education, Magnus with experience from both a large university (Stockholm) and a small college of arts (Stockholm Academy of Dramatic Arts), Mona with experience from Umeå University. Together and independently we have also been involved in different national development contexts and have experience from international development projects.

We were both employed in the past century (!) because we were considered to be “good” teachers with the primary task of being “wise colleagues”. We worked at the level of the individual and in small groups. That picture of academic development units still lives on despite the fact that reality is drastically different today. Now teaching and learning for higher education is a requirement for teachers and doctoral students who teach, the Bologna Process has stirred up the pedagogical workday at the same time as quality assurance and assessments have become catchwords of the day. Today we are involved in activities such as: building up a system for the recognition of pedagogical qualifications that encompasses all of the institutions of higher learning, courses that give pedagogical qualifications, tailor-made consultancy work, production of teaching material, research, development of learning platforms, development of educational action plans etc. These tasks demand that we are more than just “wise colleagues” (Fjellström, Mårtensson & Roxå, 2008). The future we see before us with increased competition, increased demands on performativity and a stringent financial reality will probably also increase the demands on those working with (strategic) academic development (Blackmore, 2009; Di Challis m fl, 2009; Gosling, 2009). The question is how are the institutions of higher learning going to tackle this continuing challenge?

We want to problematise a situation where academic development units, often placed peripherally in the university organisation and with an imbalance between responsibility  and authority, are more and more involved in processes that are labelled quality assurance or quality development (see Havnes & Stensaker, 2006). What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational development? During the presentation we will raise a number of questions that can be commented on directly by people responsible for development to take back to their own institutions of higher learning for continued work.

Place, publisher, year, edition, pages
Barcelona: , 2010
Keywords
Academic development, Enhancing strategies, Quality discourse, Educational change
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-34403 (URN)
Conference
International Conference for Educational Development
Available from: 2010-05-31 Created: 2010-05-31 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications