Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Lundberg, Sofia, ProfessorORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6094-9099
Publications (10 of 69) Show all publications
Garbuzanova, N. & Lundberg, S. (2024). Colloquium (1ed.). In: Annalisa Castelli; Gustavo Piga; Tünde Tátrai (Ed.), The economics and law of public procurement: new global scenarios (pp. 97-121). London; New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>Colloquium
2024 (English)In: The economics and law of public procurement: new global scenarios / [ed] Annalisa Castelli; Gustavo Piga; Tünde Tátrai, London; New York: Routledge, 2024, 1, p. 97-121Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

The international scientific consensus (NASA, 2019) is that the Earth's climate has significantly warmed since the late 1800s and is still warming, predominantly due to greenhouse gas emissions produced from human activity such as burning of fossil fuels like coal and oil (Lynas, Houlton, & Perry, 2021). The impact of climate change on the planet, wildlife and humans is devastating. To name a few from a long list of actual and predicted consequences: temperatures and sea levels rise, leading to extreme weather (such as rainfalls, heatwaves and droughts) affecting the social, economic and health conditions of everyone (European Commission, 2024).

Place, publisher, year, edition, pages
London; New York: Routledge, 2024 Edition: 1
Series
Routledge Studies in Public Economics and Finance
Keywords
Public procurement, Green public procurement, sustainable public procurement, climate change, climate policy
National Category
Economics
Research subject
Economics; climate change; Law; public law
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-231517 (URN)10.4324/9781032631721-7 (DOI)2-s2.0-85208728938 (Scopus ID)9781032631721 (ISBN)9781032631691 (ISBN)9781040266298 (ISBN)9781040266311 (ISBN)
Note

 Chapter in: Part II: Climate change in public procurement

Available from: 2024-11-07 Created: 2024-11-07 Last updated: 2025-01-15Bibliographically approved
Drake, S., Lundberg, J. & Lundberg, S. (2024). Market response to environmental policy via public procurement: an empirical analysis of bids and prices. Journal of Environmental Management, 365, Article ID 121547.
Open this publication in new window or tab >>Market response to environmental policy via public procurement: an empirical analysis of bids and prices
2024 (English)In: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 365, article id 121547Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper studies the effect of Green Public Procurement (GPP) on competition, bids, and winning bids under two different regulation periods where the latter include more explicitly expressed GPP ambitions. Based on detailed data from Swedish internal cleaning service procurements, our results imply that environmental considerations might not influence the bids as required for GPP to be considered an effective environmental policy instrument. Over time, lower degree of competition and increased bids are found. This phenomenon can be attributed, at least in part, to regulatory influences, signifying an escalating complexity in the process of submitting bids.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2024
Keywords
Auction, Bidding, Circular economy, Environmental policy, GMM, Public contracts, Public procurement, Purchasing, Offentlig upphandling, grön upphandling, miljöhänsyn, miljökrav, hållbar upphandling
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-227512 (URN)10.1016/j.jenvman.2024.121547 (DOI)001261920100001 ()2-s2.0-85196960043 (Scopus ID)
Funder
Swedish Competition AuthoritySwedish Research Council
Available from: 2024-06-28 Created: 2024-06-28 Last updated: 2025-04-24Bibliographically approved
Lundberg, S., Arve, M., Bergman, M. & Henriksson, L. (2024). Sätt betyg på leverantörerna! Ökad effektivitet med ratingsystem i offentlig upphandling. SNS förlag
Open this publication in new window or tab >>Sätt betyg på leverantörerna! Ökad effektivitet med ratingsystem i offentlig upphandling
2024 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

När det offentliga är konsument utgör i normalfallet inte tidigareprestationer, oavsett om de är dåliga eller bra, del av grund förkontraktstilldelning. Här presenteras hur ratingsystem, liknande desom finns på privata marknader, kan utformas och användas i offentligupphandling. Därigenom ökar förutsättningarna för bättre matchningmellan vad som efterfrågas och vad som levereras. En annan möjligkonsekvens är att det blir mindre intressant för oseriösa leverantöreroch de som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet, att delta i offentligupphandling. Analysen visar att det inte finns några betydande rättsligahinder för ett sådant system. 

Place, publisher, year, edition, pages
SNS förlag, 2024. p. 26
Series
SNS Analys, ISSN 2001-9742 ; 103
Keywords
Offentlig upphandling, ratingsystem, ryktesmekanism, kvalitet, betygssystem
National Category
Law Economics
Research subject
Economics; Law
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-225556 (URN)
Funder
The Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation
Available from: 2024-06-03 Created: 2024-06-03 Last updated: 2024-06-04Bibliographically approved
Lundberg, S. & Lindström, H. (2022). Att upphandla med miljöhänsyn: när, hur och varför?. Stockholm: Konkurrensverket
Open this publication in new window or tab >>Att upphandla med miljöhänsyn: när, hur och varför?
2022 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Den offentliga sektorn i Sverige upphandlar årligen varor, tjänster och entreprenader för drygt 800 miljarder kronor, vilket utgör nästan en femtedel av Sveriges BNP (Upphandlingsmyndigheten, 2021a). Omfattningen av den offentliga sektorns inköp gör att det finns en utbredd uppfattning om att miljöhänsyn inom offentlig upphandling kan vara ett verkningsfullt och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel (Europeiska kommissionen, 2008). De politiska ambitionerna kring miljöhänsyn i offentlig upphandling har tilltagit under de senaste 20 åren och syns bland annat i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan (Prop. 2019:20/65), i Sveriges upphandlingsstrategi (Regeringskansliet, 2016), samt i flertalet EU-initiativ, såsom gemensamma miljökriterier (Europeiska kommissionen, 2008), samt EU:s Gröna Giv (Europeiska kommissionen, 2020a).

Nuvarande regelverk anger i 4 kap. 3 § LOU att upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Även om vissa regelskärpningar som ska göra det mer tvingande att ta miljöhänsyn eventuellt är på gång, är det i hög grad upp till upphandlande myndighet att bedöma när, varför och hur den ska beakta miljöhänsyn.

Syftet med denna rapport är att, med utgångspunkt i nationalekonomisk forskning, beskriva och analysera miljöhänsyn i offentlig upphandling och de förutsättningar under vilka det kan vara ett ändamålsenligt och effektivt miljöpolitiskt styrmedel. Rapporten riktar sig till en bred målgrupp som inkluderar, men är inte begränsad till, politiker, beslutsfattare och upphandlande tjänstemän. Rapporten utgår huvudsakligen från ett samhällsekonomiskt perspektiv, men berör även verksamhetsmässiga aspekter. Mer specifikt adresseras följande:de kriterier mot vilka ett miljöpolitiskt styrmedel kan utvärderas,marknadsmässiga förutsättningar för att miljöhänsyn inom offentlig upphandling ska påverka det avsedda miljöproblemet, samtupphandlingssidans förutsättningar för att ta miljöhänsyn i offentlig upphandling.De kriterier som anges inom samhällsekonomisk forskning för att utvärdera miljöpolitiska styrmedel utgörs huvudsakligen av måleffektivitet och kostnadseffektivitet, samt styrmedlets flexibilitet och fördelningspolitiska potential (Hanley med flera, 2007). Ett annat viktigt kriterium utgörs av styrmedlets transparens vad gäller planering, genomförande och uppföljning (Bennear och Stavins, 2007). Då det kommer till miljöhänsyn i offentlig upphandling är det viktigt att hålla isär styrmedlets effekt och dess samhällsekonomiska effektivitet. Utifrån befintlig forskning på området är miljöhänsyn i offentlig upphandling i första hand att betrakta som ett administrativt styrmedel. Det kan därmed inte ses som kostnadseffektivt, med mindre att upphandlande myndigheter inhämtar information om och ställer leverantörsspecifika krav inom ramen för upphandlingen. Eftersom det står leverantörer fritt att delta i upphandlingar, och därmed göra de eventuella miljöanpassningar som krävs, är styrmedlet inte heller att betrakta som måleffektivt.

Trots att miljöhänsyn i offentlig upphandling inte kan ses som mål- eller kostnadseffektivt kan de offentliga inköpen ändå ha effekt på en bransch, eller bidra till att politiska målsättningar nås. Miljöhänsyn i offentlig upphandling kan då motiveras utifrån kriterier som flexibilitet eller rättvisa. Dels kan styrmedlet erbjuda flexibilitet vad gäller hantering av exempelvis lokala miljöproblem som är svåra att adressera via nationella skattesatser och gränsvärden. Dessutom finns det möjlighet att fördela ansvar och kostnader för miljöarbetet genom att upphandlande myndigheter har olika riktlinjer för att ta miljöhänsyn, utifrån exempelvis finansiella förutsättningar.

Oavsett om en upphandlande myndighet väljer att implementera miljöhänsyn utifrån kriterier om rättvisa eller flexibilitet (eller något annat kriterium) är det viktigt att bedöma dess potential till effekt. Tidigare forskning visar att den offentliga upphandlingens förutsättningar att bidra till avsedd effekt på miljön beror på hur den specifika marknaden ser ut. Det handlar bland annat om marknadens utseende vad gäller offentlig sektors köpkraft, privata konsumenters priskänslighet, befintlig miljöprestanda bland potentiella leverantörer, samt leverantörers villighet att ställa om till en mer miljöanpassad produktion. Alltför tuffa miljökrav i förhållande till marknadsmakt och befintlig miljöprestanda riskerar att påverka konkurrensgraden så att deltagande leverantörer begränsas till de som redan gjort omställningen. Rapporten betonar vikten av att upphandlande myndigheter för en kontinuerlig dialog med den aktuella marknadens aktörer avseende dessa faktorer för att kunna utforma en så ändamålsenlig och effektiv upphandling som möjligt.

Implementering av miljöhänsyn i offentlig upphandling behöver präglas av transparens. Det handlar dels om att redogöra för kopplingen mellan mål och medel, det vill säga, mellan det miljöproblem som ska adresseras och den miljöhänsyn som anges i den specifika upphandlingen. Upphandlarsidan bör även vara transparent vad gäller uppskattade och faktiska kostnader förenat med att ta miljöhänsyn, för att kunna göra avvägningar mellan nyttor och kostnader, samt jämföra med andra relevanta styrmedel. Även upphandlingsdokumenten behöver vara transparenta i termer av krav och kriterier, utvärderingsmodell och uppföljning relaterat till miljöhänsyn, i syfte att ge potentiella leverantörer förutsättningar att lämna konkurrenskraftiga anbud.

Utan att gå in på alla detaljer inom upphandlingsdesign visar rapporten att beslutet om att ta miljöhänsyn berör samtliga faser av upphandlingen. Förberedelsefasen bör innehålla en kartläggning av miljöproblemet och dess koppling till upphandlingsföremålet, samt dialog med marknaden. Under framför allt genomförandefasen anpassas upphandlingens utformning i relation till marknadens föreliggande miljöprestanda och målen med miljöhänsynen. Rapporten betonar betydelsen av krav och kriterier i kombination med tilldelningsgrund och utvärderingsmodell, liksom kontraktsvillkor som kan hantera osäkerhet om kostnader och kvalitet. I realiseringsfasen bör övervakning och uppföljning ske, både med avseende på kvalitet och med avseende på indikatorer kopplade till verksamhetsmässiga och samhällsmässiga mål med miljöhänsynen.

En upphandlande myndighet som står i begrepp att implementera miljöhänsyn behöver även fundera över den egna verksamhetens förutsättningar för detta. Offentlig upphandling är, till stor del, en decentraliserad uppgift som utförs av tjänstemän med varierande förutsättningar att bedriva miljöarbete. Svensk och internationell forskning visar att det i huvudsak är ekonomiska, kompetensmässiga och politiska faktorer som påverkar om och hur upphandlande myndigheter beaktar miljöhänsyn (Cheng med flera, 2018; Lindström med flera, 2022; Michelsen och de Boer, 2009).

Rapporten avslutas med en illustration av hur miljöhänsyn inom offentlig upphandling kan se ut för en specifik marknad genom att presentera resultat från empiriska studier av svenska kommuners ekologiska livsmedelsupphandling mellan 2003–2016. Resultaten av dessa studier visar på stor skillnad i andel ekologiska livsmedelsinköp mellan kommuner, och att denna andel påverkas av politiska, ekonomiska och, i viss utsträckning, kompetensmässiga faktorer (Lindström med flera, 2022). En studie som gjorts av Lindström med flera (2020) på effekter av offentlig sektors ekologiska livsmedelsupphandling visar på vikten av att offentlig sektor har erforderlig köpkraft för att miljöhänsynen ska få avsedd effekt, i det här fallet på svensk ekologisk jordbruksmark.

Sammantaget visar rapporten på potentialen med miljöhänsyn i offentlig upphandling, men också på dess komplexitet. I slutdiskussionen sammanfattas de viktigaste frågorna i ett konkret medskick, vilket kan användas som en checklista för upphandlande myndigheter som står i begrepp att implementera miljöhänsyn i offentlig upphandling. Författarna ser även att det föreligger ett behov av mer forskning om när och hur miljöhänsyn i offentlig upphandling bör användas i syfte att vara ett ändamålsenligt och effektivt styrmedel. Denna forskning kan med fördel anta en jämförande ansats och utgå ifrån såväl ekonomiska som juridiska och miljömässiga aspekter.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Konkurrensverket, 2022. p. 82
Series
Uppdragsforskningsrapport ; 2022:5
Keywords
upphandling, ekologiska livsmedel, ekologiskt jordbruk, miljöpolitik, energi, energipolitik, budgivning, grön offentlig upphandling, hållbar utveckling, miljöhänsyn
National Category
Economics
Research subject
sustainable development; sustainability; Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-195033 (URN)
Funder
Swedish Competition Authority
Available from: 2022-05-20 Created: 2022-05-20 Last updated: 2022-05-23Bibliographically approved
Lindström, H., Lundberg, S. & Marklund, P.-O. (2022). Green Public Procurement: An empirical analysis of the uptake of organic food policy. Journal of Purchasing and Supply Management, 28(3), Article ID 100752.
Open this publication in new window or tab >>Green Public Procurement: An empirical analysis of the uptake of organic food policy
2022 (Swedish)In: Journal of Purchasing and Supply Management, ISSN 1478-4092, E-ISSN 1873-6505, Vol. 28, no 3, article id 100752Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper analyses the uptake of a voluntary green public procurement policy in Sweden. The policy, decided in 2006, stated a national goal for the public sector to increase its share of organic food purchases to 25% by 2010. The overall purpose was to increase organic farming. Municipalities, which are highly independent authorities with self-determination, were encouraged to formulate own political goals. Based on survey data on organic food purchases for the period 2003–2016, supplemented with data on municipality characteristics, we analyse the determinants of the local uptake of the national policy, accounting for potential selection bias. The main finding is that local political goals are set and that these have in turn, a significant and positive effect on the share of organic food purchases. This suggests that there is an uptake of the voluntary policy. Also, we find that the increase in expenditures per capita devoted to organic food is quite substantial following the adoption of a local policy.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2022
Keywords
Green Public Procurement, organic food policy, selection bias
National Category
Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-188175 (URN)10.1016/j.pursup.2022.100752 (DOI)000815788500004 ()2-s2.0-85126518759 (Scopus ID)
Note

Manuskriptet tidigare publicerat i serien: Umeå Economic Studies, Nr 997. 

Originally included in thesis in manuscript form.

Available from: 2021-10-04 Created: 2021-10-04 Last updated: 2022-12-29Bibliographically approved
Lundberg, S., Arve, M., Bergman, M. & Henriksson, L. (2022). Konjunkturrådets rapport 2022: Offentlig upphandling – i gränslandet mellan ekonomi och juridik. Stockholm: SNS förlag
Open this publication in new window or tab >>Konjunkturrådets rapport 2022: Offentlig upphandling – i gränslandet mellan ekonomi och juridik
2022 (Swedish)Report (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: SNS förlag, 2022. p. 177
Keywords
offentlig upphandling, inköp, kontrakt, miljö, winner's curse, auktioner, budgivning
National Category
Social Sciences Economics Law (excluding Law and Society)
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-191662 (URN)978-91-88637-73-4 (ISBN)
Available from: 2022-01-20 Created: 2022-01-20 Last updated: 2024-01-18Bibliographically approved
Abord-Hugon Nonet, G., Aggestam Pontoppidan, C., Dale Ditlev-Simonsen, C., Hermes, J., Lankoski, L., Lundberg, S., . . . Sundemo, M. (2021). PRME Nordic Chapter (1ed.). In: Mette Morsing (Ed.), Responsible management education: the PRME global movement (pp. 182-197). London: Routledge
Open this publication in new window or tab >>PRME Nordic Chapter
Show others...
2021 (English)In: Responsible management education: the PRME global movement / [ed] Mette Morsing, London: Routledge, 2021, 1, p. 182-197Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
London: Routledge, 2021 Edition: 1
National Category
Business Administration Economics Educational Sciences
Research subject
sustainable development; educational leadership
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-190650 (URN)10.4324/9781003186311-17 (DOI)978-1-032-03027-2 (ISBN)978-1-032-03029-6 (ISBN)978-1-003-18631-1 (ISBN)
Available from: 2021-12-20 Created: 2021-12-20 Last updated: 2025-02-18Bibliographically approved
Lundberg, J. & Lundberg, S. (2020). Att utvärdera mot pris och kvalitet - Om utvärderingsmodeller, delaktighet & tillgänglighet: En rapport skriven på uppdrag av Myndigheten för delaktighet. Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Att utvärdera mot pris och kvalitet - Om utvärderingsmodeller, delaktighet & tillgänglighet: En rapport skriven på uppdrag av Myndigheten för delaktighet
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå University, 2020. p. 51
Series
Umeå economic studies, ISSN 0348-1018 ; 976
Keywords
Anbudsutvärdering, Offentlig upphandling, Kravställning, Utvärderingsmodell, Poängvägning
National Category
Social Sciences Economics
Research subject
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-179097 (URN)978-91-7855-474-4 (ISBN)
Available from: 2021-01-25 Created: 2021-01-25 Last updated: 2021-01-26Bibliographically approved
Finnveden, G., Friman, E., Mogren, A., Palmer, H., Sund, P., Carstedt, G., . . . Svärd, L. (2020). Evaluation of integration of sustainable development in higher education in Sweden. International Journal of Sustainability in Higher Education, 21(4), 685-698
Open this publication in new window or tab >>Evaluation of integration of sustainable development in higher education in Sweden
Show others...
2020 (English)In: International Journal of Sustainability in Higher Education, ISSN 1467-6370, E-ISSN 1758-6739, Vol. 21, no 4, p. 685-698Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Purpose: Since 2006, higher education institutions (HEIs) in Sweden, should according to the Higher Education Act, promote sustainable development (SD). In 2016, the Swedish Government asked the Swedish higher education authority to evaluate how this study is proceeding. The authority chose to focus on education. This paper aims to produce a report on this evaluation.

Design/methodology/approach: All 47 HEIs in Sweden were asked to write a self-evaluation report based on certain evaluation criteria. A panel was appointed consisting of academics and representatives for students and working life. The panel wrote an evaluation of each HEI, a report on general findings and recommendations, and gave an overall judgement of each HEI in two classes as follows: the HEI has well-developed processes for integration of SD in education or the HEI needs to develop their processes.

Findings: Overall, a mixed picture developed. Most HEIs could give examples of programmes or courses where SD was integrated. However, less than half of the HEIs had overarching goals for integration of SD in education or had a systematic follow-up of these goals. Even fewer worked specifically with pedagogy and didactics, teaching and learning methods and environments, sustainability competences or other characters of education for SD. Overall, only 12 out of 47 got a higher judgement.

Originality/value: This is a unique study in which all HEIs in a country are evaluated. This provides unique possibilities for identifying success factors and barriers. The importance of the leadership of the HEIs became clear.

Place, publisher, year, edition, pages
Emerald Group Publishing Limited, 2020
Keywords
Sustainable development, Education for sustainable development, Higher education institutions, Agenda 2030, Educational evaluation
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-170811 (URN)10.1108/IJSHE-09-2019-0287 (DOI)000529178100001 ()2-s2.0-85084223338 (Scopus ID)
Available from: 2020-05-26 Created: 2020-05-26 Last updated: 2025-02-18Bibliographically approved
Lindström, H., Lundberg, S. & Marklund, P.-O. (2020). How Green Public Procurement can drive conversion of farmland: An empirical analysis of an organic food policy. Ecological Economics, 172, Article ID 106622.
Open this publication in new window or tab >>How Green Public Procurement can drive conversion of farmland: An empirical analysis of an organic food policy
2020 (English)In: Ecological Economics, ISSN 0921-8009, E-ISSN 1873-6106, Vol. 172, article id 106622Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper studies a Green Public Procurement (GPP) policy decided by the Swedish government in 2006, stating objectives related to organic farming. The policy aims to increase the public sector's organic food purchases, in order to incentivise Swedish farmers to convert to organic practices, thereby contributing to national environmental quality objectives. We analyse the effect of organic food procurement on organic agricultural land, using panel data from 2003 to 2016 including information on municipalities' organic food purchases, land use, and direct subsidies aimed at organic production. Based on different specifications and mainly FGLS estimations, we conclude that the 2006 organic food policy is associated with a significant positive impact on organic agricultural land. A significant effect of direct agricultural policy in the form of subsidies is also found.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2020
Keywords
Agricultural policy, Environmental policy analysis, Organic food policy, Organic farming, Green public procurement
National Category
Economics Environmental Sciences
Research subject
sustainable development; Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-168867 (URN)10.1016/j.ecolecon.2020.106622 (DOI)000525320300006 ()2-s2.0-85081261465 (Scopus ID)
Projects
Ekologisk livsmedelskonsumtion i offentlig och privat sektor: Ger politiken önskat eko?
Funder
Swedish Competition Authority
Available from: 2020-03-12 Created: 2020-03-12 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6094-9099

Search in DiVA

Show all publications