umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Pettersson-Strömbäck, Anita
Alternative names
Publications (10 of 18) Show all publications
Holm, J., Edström, Ö., Mannelqvist, R. & Pettersson-Strömbäck, A. (2019). Arbetsgivaren och den organisatoriska arbetsmiljön: Arbetsbelastning, juridiskt ansvar och upplevda problem. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 25(1), 49-67
Open this publication in new window or tab >>Arbetsgivaren och den organisatoriska arbetsmiljön: Arbetsbelastning, juridiskt ansvar och upplevda problem
2019 (Swedish)In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, no 1, p. 49-67Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Arbetsgivares juridiska ansvar för arbetsmiljö och ett hållbart arbete återfinns i en mängd olika bestämmelser av varierande karaktär, samt i domar och beslut från Arbetsmiljöverket, vilket inte underlättar vare sig överskådlighet och förståelse av regelverkets innebörd. Avsikten är att i den här artikeln dels analysera arbetsgivares juridiska ansvar för arbetstagares arbetsbelastning inom arbetsmiljörätten, dels undersöka hur problem med arbetsbelastning upplevs samt om, och i så fall hur, dessa problem hanteras inom såväl manligt och kvinnligt dominerade arbetsplatser som inom privat och offentlig verksamhet.

Keywords
arbetsmiljö, arbetsmiljölag, arbetsplatsundersökning, rättspraxis
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-163403 (URN)
Available from: 2019-09-18 Created: 2019-09-18 Last updated: 2019-09-23Bibliographically approved
Nordin, M. & Pettersson-Strömbäck, A. (2018). Projekt Norräng 2.0 Arbetsmiljö i skolan efter införande av klassmentorer: Delrapport I: Resultat från baslinjemätning, ettårsuppföljning och fokusgruppsintervjuer.. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Projekt Norräng 2.0 Arbetsmiljö i skolan efter införande av klassmentorer: Delrapport I: Resultat från baslinjemätning, ettårsuppföljning och fokusgruppsintervjuer.
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2018. p. 41
National Category
Applied Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-159486 (URN)
Available from: 2019-05-28 Created: 2019-05-28 Last updated: 2019-06-12Bibliographically approved
Pettersson-Strömbäck, A., Bodin Danielsson, C., Nordin, M., Öhrn, M., Harder, M., Olsson, T., . . . Slunga-Järvholm, L. (2018). Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun: Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun: Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen.

I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun.

De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning.

Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kontor. Det var inte heller någon skillnad över tid i jämförelse med de som flyttat till cellkontor. Datorstödet upplevdes mycket positivt av de som flyttade till AB-kontoret och de blev något mer nöjda än de som flyttade till cellkontor. Det fanns i AB-kontoret inte någon säker skillnad i upplevelse av samarbete mellan olika arbetsgrupper eller inom hela organisationen vid 18 månader efter flytt jämfört med utgångsläget och inte heller någon säker skillnad över tid jämfört med cellkontoret. De som flyttade till AB-kontor rapporterade efter flytten en ökad störning av ljud och besvär av bristande avskildhet. Man upplevde i genomsnitt en lägre produktivitet i AB-kontoret efter flytt och det fanns en skillnad mellan de två kontorstyperna över tid.

Cheferna var generellt nöjda med att arbeta i AB-kontor och de upplevde inte någon minskad produktivitet vid övergång till AB-kontor. I genomsnitt blev det emellertid en minskad nöjdhet med kontorets utformning i gruppen som flyttade till AB-kontor. Nöjdheten med AB-kontoret varierade beroende på yrke och typ av arbetsuppgifter. De som hade mycket enskilt och koncentrationskrävande datorarbete upplevde mindre nöjdhet efter flytt och angav att de helst ville arbeta i cellkontor om de fick välja. De som arbetade mycket i grupp, behövde vara idérika och ofta diskuterade med kollegor föredrog att arbeta i AB-kontor. Bland dem som helst ville arbeta i cellkontor fanns det en ökad förekomst av problem med stress, långvarig utmattning och psykiska besvär.

Det framkom ökade problem med koncentrationen hos de som flyttade till AB-kontor. Det fanns däremot inga säkra skillnader över tid mellan grupperna vad gäller skattning av allmän hälsa och förekomst av andra typer av besvär.

Redan före flytten hade båda grupperna tillgång till höj- och sänkbara bord och det var vanligt att arbeta stående under en rätt stor del av arbetsdagen. Efter flytten ökade tiden i gående och antal steg något i AB-kontoret jämfört med cellkontoret. I AB-kontoret fanns tillgång till gå-band, men dessa användes endast av ett fåtal anställda. Den centralt belägna öppna trappan var omtyckt och användes mycket.

Sammanfattningsvis visar studien att nöjdhet, preferens och produktivitet i AB-kontor varierar mycket beroende på vilka arbetsuppgifter man har. AB-kontoret fungerar särskilt bra för personer med ledningsuppdrag. För att AB-kontoret ska kunna fungera bra även för personer med funktionsnedsättning måste det finnas system för att fånga upp individuella problem och möjliggöra anpassningar vid behov. Detta gäller särskilt vid psykiska besvär och kognitiva svårigheter. Det är angeläget att det i AB-kontoret finns tillgång till stödytor och resurser i tillräcklig omfattning för alla de olika arbetsuppgifter som ska utföras.

En viktig erfarenhet i projektet är betydelsen av att kunna beskriva den kontext som förändringen sker i. Genom att göra en processutvärdering har det funnits möjlighet att på ett adekvat sätt tolka och förstå de effekter som framkom vid övergång till AB-kontor.

Framgångsfaktorer vid övergång till AB-kontor är noggrann kartläggning och analys före flytt, samverkan, delaktighet, överenskomna regler och förhållningssätt, och övergripande rutiner som inkluderar hela kontoret för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2018. p. 65
Series
Yrkes- och miljömedicin rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2018:2
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-148549 (URN)
Available from: 2018-06-08 Created: 2018-06-08 Last updated: 2018-09-19Bibliographically approved
Pettersson-Strömbäck, A. (2016). Gender transition in the Swedish mining industry: challenges and opportunities. International Journal of Circumpolar Health, 75, 17-17, Article ID 33200.
Open this publication in new window or tab >>Gender transition in the Swedish mining industry: challenges and opportunities
2016 (English)In: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 75, p. 17-17, article id 33200Article in journal, Meeting abstract (Refereed) Published
National Category
Gender Studies Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-134308 (URN)10.3402/ijch.v75.33200 (DOI)000396153800049 ()
Available from: 2017-05-04 Created: 2017-05-04 Last updated: 2018-09-06Bibliographically approved
Pettersson-Strömbäck, A., Nordin, M. & Slunga-Järvholm, L. (2016). Managers and coworkes perceptions of activity based work: a sub study of the aktikon project. Paper presented at 14th International Congress of Behavioral Medicine (ICBM), Melbourne, Australia, December 7-10, 2016. International Journal of Behavioral Medicine, 23, S149-S149
Open this publication in new window or tab >>Managers and coworkes perceptions of activity based work: a sub study of the aktikon project
2016 (English)In: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 23, p. S149-S149Article in journal, Meeting abstract (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2016
National Category
Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-129741 (URN)000388943400468 ()
Conference
14th International Congress of Behavioral Medicine (ICBM), Melbourne, Australia, December 7-10, 2016
Note

Supplement: 1

Meeting Abstract: O468

Available from: 2017-01-10 Created: 2017-01-09 Last updated: 2018-06-09Bibliographically approved
Eriksson, J., Wahlström, J., Nordin, M., Hofverberg, M. & Pettersson-Strömbäck, A. (2014). Längre arbetsliv: om samverkan mellan företagshälsovård och personalavdelningar inom norrländska kommuner och landsting.
Open this publication in new window or tab >>Längre arbetsliv: om samverkan mellan företagshälsovård och personalavdelningar inom norrländska kommuner och landsting
Show others...
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 18
Series
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2014:3
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-95562 (URN)
Available from: 2014-10-31 Created: 2014-10-31 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Pettersson-Strömbäck, A. (2014). Psychosocial factors: an exposure difficult to measure. Barents Newsletter on Occupational Health and Safety, 17(2), 38-40
Open this publication in new window or tab >>Psychosocial factors: an exposure difficult to measure
2014 (English)In: Barents Newsletter on Occupational Health and Safety, ISSN 1458-5952, Vol. 17, no 2, p. 38-40p. 38-40Article in journal (Other academic) Published
Publisher
p. 38-40
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-97976 (URN)
Available from: 2015-01-12 Created: 2015-01-12 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Pettersson-Strömbäck, A., Meister, K. & Mossberg Sonnek, K. (2012). Hur individen uppfattar negativaeffekter av klimatförändringarna: Resultat från en enkätstudie.
Open this publication in new window or tab >>Hur individen uppfattar negativaeffekter av klimatförändringarna: Resultat från en enkätstudie
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 87
Series
FOI-R-3488--SE, ISSN 1650-1942
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-60466 (URN)
Projects
Climatool
Available from: 2012-10-19 Created: 2012-10-15 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Andersson, L., Forsberg, B., Oudin Åström, D., Pettersson-Strömbäck, A. & Åström, C. (2012). Med värme ihågkommen. Umeå: Umeå Universitet
Open this publication in new window or tab >>Med värme ihågkommen
Show others...
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med detta projekt har varit att med hjälp av en intervjustudie och kunskapsgenomgång redovisahur utomhusmiljö, gemensamhetslokaler och bostäder kan utformas för att minska risken för att äldreoch personer med nedsatt funktionsförmåga blir medtagna eller dör i förtid under värmeböljor. Måletär att öka medvetenheten och intresset för anpassning av miljö och byggnader hos personer ansvarigaför samhällsplanering, bostadsbestånd, trygghets-, vård- och omsorgsboenden.

Städer är normalt varmare och mindre blåsiga än det omgivande landskapet. Städernas ”varmareklimat” beror främst på den större värmelagring som kan ske i byggnader, gator, trottoarer mm,begränsat med vegetation som kan skugga och avge fukt samt aktiviteter som trafik och eldning vilketgenererar värme. Under värmeböljor ökar dödligheten mer i städer. Att leva ensam, vara sängbundenoch bo på översta våningen har visats vara riskfaktorer.

Åtgärderna för att minska stadens värmeö och värmeböljornas effekter på människor brukar iblanddelas in i ”mjuka åtgärder” (information, varningssystem för värmeböljor, insatser för känsligagrupper), ”gröna åtgärder” (göra staden till en grönare miljö) och ”tekniska åtgärder” (skuggandekonstruktioner, modifiering av väggar, kylning/luftkonditionering inomhus etc.), vilka kompletterarvarandra. I vissa länder, bl. a. England, ska äldreboenden ha ett samlingsrum som kan hållas svaltäven under värmeböljor, men det är oklart vilken juridisk status som bestämmelserna har.

Intervjustudien syftade till att belysa hur problemen uppfattas av personal inom äldreomsorgen iSverige. Som datainsamlingsmetod genomfördes 20 semistrukturerade intervjuer medomvårdnadspersonal i Botkyrka kommun under oktober 2011. Urvalet baserades påtillgänglighetsprincipen. Innehållsanalyser gjordes på transkriberad intervjudata och kategorier ochunderkategorier skapades utifrån återkommande teman som återfanns i texten. Slutsatserna frånstudien pekar på att de utbildnings- och informationsinsatser angående värmeböljors effekter påkänsliga grupper som riktas till personal inom äldreomsorgen borde intensifieras, samt attpersonalens kunskap om verksamheten och vårdtagarnas behov borde tas tillvara redan iplaneringsstadiet för äldreboenden.

Abstract [en]

The purpose of this project has been to use an interview study and literature survey to show how the outdoor environment, public facilities and housing can be designed to reduce the risk for elderly and persons with disabilities to die prematurely during heat waves. The goal is to raise awareness and interest in the adaptation of the environment and buildings of the persons responsible for planning, housing stock, social service, health care and homes for elderly.

Cities are generally warmer and less windy than the surrounding landscape. The urban "warmer climate" is mainly due to the greater heat storage that can be found in buildings, streets, sidewalks, etc., limited vegetation that can shade and release moisture and activities such as traffic and domestic heating, which generate heat. During heat waves the increase in mortality is larger in cities. To live alone, be confined to bed and stay on the top floor has been shown to be additional risk factors.

Measures to reduce the city's urban heat island and effects on humans are sometimes divided into "soft measures" (information, warning systems for heat waves, interventions for vulnerable groups), "green actions" (make the city a greener environment) and “technical measures” (shaded structures, changes of the walls, refrigeration /air conditioning indoors, etc.), which all are complementary. In some countries, the care homes for elderly should have a common room that can be kept cool even during heat waves.

The aim of the interview study was to describe how personnel in the elderly care experience these problems in Sweden. The data collection method was 20 semi structured interviews with elderly care

Sid 3 (49)

personnel in Botkyrka municipality during October 2011. Content analysis was performed on the transcribed interview data and categories and subcategories were created on repeated themes in the text. The conclusions suggest intensified education for and information to personnel in the elderly care sector and that already in the planning of new homes for elderly the personnel's knowledge and experience of the needs among the elderly should be taken into account. 

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå Universitet, 2012. p. 49
Series
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2012:4
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-98517 (URN)
Note

Denna rapport är slutrapporten från projektet Med värme ihågkommen, vilket har bedrivits vid enheten för Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, inom programmet Bo bra på äldre dar (HI dnr 2011/0117).  

Available from: 2015-01-23 Created: 2015-01-23 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Liljedahl, B., Pettersson-Strömbäck, A., Prochazka, H., Martinsson, E., Martinsson, E. & Waleij, A. (2011). Soldaters riskuppfattning i internationella insatser: pilotstudie FS20.
Open this publication in new window or tab >>Soldaters riskuppfattning i internationella insatser: pilotstudie FS20
Show others...
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 28
Series
FOI Memo 3827
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-98895 (URN)
Projects
Hälsorisker vid internationella insatser
Note

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), uppdragsnummer: A4037 

Available from: 2015-01-28 Created: 2015-01-28 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications