umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Johansson Lönn, EvaORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7654-5582
Alternative names
Publications (6 of 6) Show all publications
Allard, C., Axelsson, P., Brännlund, I., Cocq, C., Hjortfors, L.-M., Jacobsson, L., . . . Össbo, Å. (2015). Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby. Dagens Nyheter
Open this publication in new window or tab >>Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
Show others...
2015 (Swedish)In: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.

Keywords
girjas, samer, rasbiologi, urfolk, diskriminering
National Category
History Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-111276 (URN)
Note

Publicerad: 2015-06-11

Available from: 2015-11-11 Created: 2015-11-11 Last updated: 2018-09-07Bibliographically approved
J:son Lönn, E. (2014). Varför ska dom få?: Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer på tre svenska nyhetssajter. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift (1), 41-49
Open this publication in new window or tab >>Varför ska dom få?: Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer på tre svenska nyhetssajter
2014 (Swedish)In: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, no 1, p. 41-49Article in journal, Editorial material (Refereed) Published
Abstract [en]

Due to increased racism many Swedish news sites have adopted new strategies to deal with offensive user comments, such as pre-moderation of comments and more strict moderation policies. Despite this many Sami still perceive that hostile comments about Sami continue to increase on news sites. In this article I discuss possible reasons to why racist comments slip by newspaper gatekeepers. Everyday racism, that is subtle forms of discrimination, often presented as neutral or common-sense facts or as collectively shared and therefore unchallenged racial stereotypes, is seen as one key factor. Others factors could be journalists’ lack of knowledge about Sami history and culture, newsrooms lack of time and resources, journalistic routines and/or reader comments commercial potential.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Föreningen Kulturella Perspektiv vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, 2014
Keywords
user comments, news, every day racism, sami, online journalism, Internet
National Category
Cultural Studies
Research subject
media and communication studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-86913 (URN)
Available from: 2014-03-13 Created: 2014-03-13 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
J:son Lönn, E. (2012). Alternativa röster. In: Simon Lindgren (Ed.), Nya medier och kommunikation: makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern (pp. 55-70). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Alternativa röster
2012 (Swedish)In: Nya medier och kommunikation: makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern / [ed] Simon Lindgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, p. 55-70Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

I detta kapitel diskuteras, med utgångspunkt i hur samer skildras i medierna, de sociala mediernas möjligheter att ge röst åt etniska minoriteter. Internationell forskning visar att etniska minoriteter och urfolk både är marginaliserade och stereotypt och rasistiskt framställda i traditionella medier (Cottle 2000; Meadows 2001; Downing & Husband 2005). I Sverige finns en etnisk minoritet som också är norra Europas enda urfolk, samer (Pietikäinen 2000). Studier av dagspressens rapportering om samer indikerar att samer marginaliseras, representeras som underordnade majoritetsbefolkningen och ensidigt skildras som bråkstakar eller som exotiska, jojkande renskötare i kolt (Johnsson 2004; Eide & Simonsen 2007; Ellefson 2007). Den ensidiga rapporteringen innebär att det inte ges utrymme åt det mångfald identiteter och kulturer som ryms inom det samiska samhället. Därmed rekonstruerar och förstärker medierna några av de stereotypa föreställningar som finns om samer i det svenska samhället (Jordbruksdepartementet 2004; Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 2008). I detta kapitel används representationer av samer som ett exempel för att belysa och diskutera en mycket bredare fråga, då det finns många likheter mellan hur samer och andra etniska minoriteter representeras i medierna.

Frågan är om de sociala medierna, som har potential att ge marginaliserade grupper tillträde till den offentliga arenan, kan lyckas där de traditionella medierna har misslyckats, med att skildra det samiska folket som ett heterogent folk? Ett nedslag på Twitter den 8 november 2011 visar att det den dagen förekommer flera hundra tweets, inlägg, som på något sätt är relaterade till den samiska kulturen. Flertalet inlägg är någon form av politiska uttalanden eller tips om exempelvis litteratur, kulturella och idrottsliga evenemang och länkar. Kvantiteten antyder att Twitter mycket väl skulle kunna ge en bredare och mer mångfacetterad bild av det samiska än traditionella medier gör eftersom det är en plattform där samer med exempelvis olika kön, ålder, sexuell läggning, politisk åskådning och geografisk hemvist kan mötas. Men granskar man inläggen närmare finner man att några få twittrare dominerar Twitterflödet. Frågan är: Kan de sociala medierna, trots detta, bidra till att skildra det samiska folket som ett heterogent folk? Förstärker eller motverkar representationerna de stereotypa föreställningar om det samiska som finns i traditionella medier? Vi återkommer till dessa frågor sist i detta kapitel.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012
Keywords
nya medier, sociala medier, bloggar, etnicitet, representation, Vi och Dom, gränsöverskridande identiteter, intersektionalitet, genus
National Category
Media and Communications
Research subject
media and communication studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-65848 (URN)978-91-40-68151-5 (ISBN)
Available from: 2013-02-12 Created: 2013-02-12 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
J:son Lönn, E. (2012). Tillämpning av urfolkskunskap i naturresursförvaltning: Lärdomar från samförvaltningen av småviltsjakt i Ammarnäs. In: May-Britt Öhman (Ed.), Mindings:Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land, Water-, Body-, and Lab-scapes, Uppsala University, October 10-12, 2012: . Paper presented at Mindings:Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land, Water-, Body-, and Lab-scapes, Uppsala University, October 10-12, 2012. Uppsala: Centre for Gender Research
Open this publication in new window or tab >>Tillämpning av urfolkskunskap i naturresursförvaltning: Lärdomar från samförvaltningen av småviltsjakt i Ammarnäs
2012 (Swedish)In: Mindings:Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land, Water-, Body-, and Lab-scapes, Uppsala University, October 10-12, 2012 / [ed] May-Britt Öhman, Uppsala: Centre for Gender Research , 2012Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [sv]

Hur kan vi bäst förvalta våra naturresurser? På senare tid har integreringen av urfolkskunskap lyfts fram som betydelsefull för framgångsrik naturresursförvaltning därför att den anses främja biologisk mångfald, hållbar utveckling och tillvaratagandet av urfolks rättigheter till land och vatten. Ett exempel på en lyckad sådan satsning är samförvaltningen av småviltsjakt i Ammarnäs, som inleddes som ett försöksprojekt 2006 och permanentades 2010.  Jag studerade verksamheten under ett år, 2011-2012. Nyckelaktörer i samförvaltningen intervjuades och en fältstudie genomfördes i Ammarnäs, augusti 2012.

Bakgrunden till samförvaltningen var att Sverige år 1993 öppnade upp småviltsjakten för allmänheten på statens mark ovan odlingsgränsen. Jakten orsakade stora störningar för renskötseln i Ammarnäs då antalet småviltjägare ökade drastiskt i området. För att skapa betesro för renarna fick en lokal grupp bestående av tre personer - en representant för jägarkåren och två representanter från Grans och Rans samebyar - det operativa ansvaret för förvaltningen. En grundförutsättning för att uppnå målet var att renskötarnas kunskaper togs tillvara, vilket också skedde.

Ammarnäs är idag indelat i 66 mindre jaktområden. Områdena har naturliga gränser, ritade av renskötarna utifrån deras kunskaper om landskapet och renarnas vandringsmönster. En vecka innan varje jaktsäsong flyger Ammarnäsgruppen över jaktområdena för att lokalisera renarna och bedöma vilka områden som ska fredas (stängas av) respektive öppnas beroende på hur renarna antas vandra.  Bedömningarna görs framförallt utifrån renskötarnas kunskaper om hur renarnas vandringsmönster påverkas av bland annat betestillgång och vind-, temperatur-, snö- och insektsförhållanden. Under jaktens två första veckor, som är de mest intensiva under hela jaktsäsongen, följer Ammarnäsgruppen noga renarnas förflyttningar i distriktet för att snabbt kunna öppna eller stänga områden allteftersom renarna flyttar sig.

Även om Ammarnäsprojektet kan beskrivas i termer av lyckad samförvaltning som tillvaratar urfolkskunskaper, finns det utvecklingsmöjligheter inom såväl samförvaltningen som förvaltningsforskningen.

Renskötarnas möjligheter att tillämpa urfolkskunskap i samförvaltningen begränsades av de regler myndigheter på olika nivåer hade fastställt. Forskare inom fältet ”common pool resources” diskuterar hur maktfördelning mellan olika nivåer påverkar tillämpningen av lokal kunskap, men få har ägnat sig åt relationen mellan makt och urfolkskunskap. Genom att i framtiden kombinera teorier om common pool resources med teorier om urfolkskunskap skulle forskningen kunna öppna upp för spännande utvecklingsmöjligheter.

Även genus och makt hänger ihop och bör därför alltid beaktas i naturresursforskning. Ammarnäsprojektet administrerades uteslutande av män. Frågan är vad som hade hänt om renskötande kvinnor hade involverats i förvaltningen? Hade det påverkat resursfördelningen och tillämpningen av urfolkskunskap? Tidigare forskning indikerar att könsfördelningen inom naturresursförvaltning påverkar den lokala makt- och resursfördelningen.

Slutligen hänger makt och kunskap intimt samman. I min studie präglades Länsstyrelsen, som satte ramarna för samförvaltningen, av en positivistisk kunskapssyn som innebar att naturvetenskapliga, mätbara, objektiva kunskaper främjades i förvaltningen. Synsättet kan kontrasteras mot en mer hermeneutisk kunskapssyn, som ligger närmare renskötarnas kunskaper, och som kännetecknas av att vara tolkande till sin natur och betona vikten av att förstå och att se helheter för att kunna göra så rimliga tolkningar av verkligheten som möjligt. Det kan till exempel handla om att förstå effekterna av småviltsjakten för renar, marker och rennäring över hela året och inte enbart under jaktsäsong, eller om att studera de kumulativa effekterna av exempelvis småviltsjakt, utbyggnad av vatten-, vindkraft och gruvnäring för renskötarnas kunskapstillämpning. Naturresursforskningen har således mycket att vinna både på att mer aktivt involvera urfolk i forskningen och på att komplettera naturvetenskapliga teorier och metoder med hermeneutiska, såsom narratologi och etnologi, inte minst därför att urfolkskunskap utmärks av att ofta vara holistisk, komplex och tyst kunskap som är svår att uttrycka med ord.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Centre for Gender Research, 2012
Keywords
traditionell kunskap, indigenous knowledge, naturresursförvaltning, samiska kultur, renskötare, lokal förvaltning, samförvaltning
National Category
Cultural Studies
Research subject
Ethnology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-65861 (URN)
Conference
Mindings:Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land, Water-, Body-, and Lab-scapes, Uppsala University, October 10-12, 2012
Available from: 2013-02-12 Created: 2013-02-12 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Johansson Lönn, E. (2012). Traditionell kunskap i samförvaltning av småviltsjakt i Vindelfjällen: möjligheter och hinder (1ed.). In: Peter Sköld & Krister Stoor (Ed.), Långa perspektiv: samisk forskning & traditionell kunskap (pp. 230-257). Umeå: Centrum för samisk forskning
Open this publication in new window or tab >>Traditionell kunskap i samförvaltning av småviltsjakt i Vindelfjällen: möjligheter och hinder
2012 (Swedish)In: Långa perspektiv: samisk forskning & traditionell kunskap / [ed] Peter Sköld & Krister Stoor, Umeå: Centrum för samisk forskning , 2012, 1, p. 230-257Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Hur ska vi bäst förvalta våra naturresurser? Forskningen på detta område ökar ständigt och på senare tid har integrering av traditionell kunskap[1] lyfts fram som betydelsefull för en lyckosam naturresursförvaltning, bland annat därför att den anses främja biologisk mångfald, en hållbar utveckling och tillvaratagandet av urfolks rättigheter till land och vatten (se t.ex. Berkes 2008; Tunón 2004, 2009).

Dock har flera forskare pekat på att det finns vissa problem med att integrera traditionell kunskap i naturresursförvaltning på grund av att det finns en maktasymmetri mellan samförvaltande organisationer som många gånger medför att traditionell kunskap undervärderas och underutnyttjas (se t.ex. Agrawal 2005; Bohensky & Maru 2011; Briggs 2005; Jentoft 1998; Spak 2005). Jag kommer i denna artikel att, utifrån ett konkret fall, diskutera några av de mekanismer som kan ligga bakom maktasymmetrin och visa på möjligheter för en ökad integrering av traditionell kunskap i naturresursförvaltning.

Artikeln tar avstamp i det lokala samförvaltningsprojekt inom småviltsjakten, som 2006 inleddes i Ammarnäs och som Nordin (2012) beskriver som en lyckad integrering av árbediehtu, samisk traditionell kunskap. Jag studerade, i en intervjuundersökning mellan hösten 2011 till våren 2012, hur nyckelaktörerna i samförvaltningen diskuterade och värderade olika typer av kunskap. Även om projektet av aktörerna beskrevs som lyckat upplever jag att det finns potential att i ännu högre utsträckning tillvarata traditionell kunskap i samförvaltningen. Sist i kapitlet presenteras några förslag till åtgärder inom såväl vetenskapen som naturresursförvaltningen som skulle kunna underlätta en ökad integrering av traditionell kunskap.

[1] Traditionell kunskap (TK) refererar här till komplexa kunskapssystem som urfolk under lång tid har ackumulerat och utvecklat i relation till sin naturliga miljö. TK inkluderar faktakunskaper, trossystem, normer och föreställningar om hur man lever och förhåller sig till den lokala kulturen och naturen, samt praktiska metoder och färdigheter. TK är holistisk och dynamisk i det att den ständigt utvecklas och anpassas till nya förhållanden och traderas från generation till generation genom berättelser eller genom att de unga iakttar, deltar i och själva prövar på de äldres aktiviteter. (se t.ex. Berkes 2009; Jernsletten 2009; Nordin-Jonsson 2010; Daes 1998; UNESCO & MOST 1994-2004). Jag använder här TK synonymt med urfolkskunskap.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Centrum för samisk forskning, 2012 Edition: 1
Series
Skrifter från Centrum för samisk forskning, ISSN 1651-5455 ; 17
Keywords
traditionell kunskap, indigenous knowledge, naturresursförvaltning, samisk kultur, lokalförvaltning, samförvaltning, urfolk
National Category
Cultural Studies
Research subject
Ethnology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-65840 (URN)978-91-7459-497-3 (ISBN)
Projects
Traditional knowledge in conservation policy – global concerns and local politics: The case of Sami management initiatives in Vindelfjällen nature reserve
Funder
Swedish Research Council Formas
Available from: 2013-02-12 Created: 2013-02-12 Last updated: 2018-09-10Bibliographically approved
J:son Lönn, E. (2005). Jobb(iga) nyheter: om dagstidningars bevakning av arbetsmiljöfrågor. (Doctoral dissertation). Umeå: Kultur och medier
Open this publication in new window or tab >>Jobb(iga) nyheter: om dagstidningars bevakning av arbetsmiljöfrågor
2005 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

In the beginning of this millennium the increasing level of work related illness was de-scribed, in the public debate, as one of the most serious and costly social problems of our times. An important question in the present study is whether or not the newspapers contributed to make their readers, the politicians and other social actors aware of this vast and growing problem.

Thus, the main purpose was to find out the extent of the news media coverage on occupational health/ill-health in Swedish newspapers in the end of the 1990s, and the ways in which the topic was framed. Furthermore the intent was to produce a better and deeper understanding of the factors influencing the coverage.

Theoretically the study draws on framing theory. Framing here refers to the process through which complex issues are reduced to journalistically manageable dimensions in the construction of news stories, resulting in a text, a news story that presents and high-lights some aspects and perspectives of the perceived reality but not others.

A combination of research methods was used - A content and frame analysis of six months of occupational health coverage in seven newspapers; an interview study with journalists and their scientific sources about the news production; a one week’s news-room study aimed at observing the everyday production of news; and finally, a short email survey directed to the editorial staff at the examined news papers, with the purpose to get some indication on how the coverage of occupational health was organised and prioritized at the different newspapers.

In the empirical analysis the newspapers´ picturing of occupational health/ill-health was compared with picture emerging from official statistics on occupational sickness and injury. In many respects a deviation was found between the two. Furthermore, simi-larities and differences in content between different newspapers, between different news sections and between news stories written by journalists of different sex, were examined.

A key finding is that the Swedish newspapers did not draw their readers’ attention to the extensive and growing problem at the places of work. A majority of the stories related to occupational health/ill-health were episodic, and treated the issues as isolated and random events rather than predictable and preventable problems, although there were also more thematic articles written during special circumstances. The results indicate that a primary cause of the topics low priority in the newspapers was that the coverage of occupational health/ill-health had not been integrated into the journalistic routines.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Kultur och medier, 2005. p. 316
Series
Medier & kommunikation, ISSN 1104-067X ; 8
Keywords
journalism, news coverage, newspapers, framing, news frames, occupa-tional health or ill-health, journalistic routines, categorization, source routines, news sources, scientists, science journalism, newsroom, news culture, “beat” news coverage, gender
National Category
Media and Communications
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-641 (URN)91-7305-974-9 (ISBN)
Public defence
2005-12-16, Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Petrus Leastadius väg 12, Umeå, 10:00
Opponent
Supervisors
Available from: 2005-11-18 Created: 2005-11-18 Last updated: 2018-06-09Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7654-5582

Search in DiVA

Show all publications