umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Winka, Katarina
Publications (10 of 16) Show all publications
Winka, K. & Ryegård, Å. (2013). Pedagogisk portfölj: för karriär och utveckling (1:1ed.). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Pedagogisk portfölj: för karriär och utveckling
2013 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling ger fakta, råd och inspiration till dem som vill dokumentera sina pedagogiska meriter i en högkvalitativ pedagogisk portfölj. Genom sitt innehåll är den också lämpad för dem som ska bedöma pedagogisk skicklighet med hjälp av denna dokumentation. Boken består av teoretiska beskrivningar, autentiska exempel och tips på hur pedagogisk skicklighet kan beskrivas, dokumenteras och bedömas. Författarna är utförliga kring alla de perspektiv som är nödvändiga i en portfölj, oavsett syfte och portföljmodell: lärarens pedagogiska ställningstaganden, lärarens redogörelse för sin pedagogiska verksamhet och andras värderingar av dessa. Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling vänder sig till högskolans lärare och andra som vill utveckla en pedagogisk portfölj, antingen för framtida karriärsteg eller för egen pedagogisk utveckling. Den vänder sig även till blivande eller erfarna pedagogiskt sakkunniga som vill ha stöd vid sina bedömningar. Boken är väl lämpad som kurslitteratur i portföljutbildningar.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2013. p. 160 Edition: 1:1
Keywords
teaching portfolio, academic merits, teaching, teacher, meritportfölj, portfolio, dokumentation, meriter, lärare, undervisning
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-79092 (URN)978-91-44-07740-6 (ISBN)
Available from: 2013-08-07 Created: 2013-08-07 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Winka, K., Andersson, P., Elisasson, B.-M. & Åström, E. (2013). Strategisk utveckling av Polisutbildningen. In: Erik Lindenius (Ed.), Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv. Paper presented at Den tionde universitetspedagogiska konferensen 1-2 mars 2011 (pp. 163-164). Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Strategisk utveckling av Polisutbildningen
2013 (Swedish)In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, p. 163-164Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2013
Series
Skriftserie från universitetspedagogiskt centrum, ISSN 1651-5692 ; 2013:1
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-76670 (URN)978-91-7459-571-0 (ISBN)
Conference
Den tionde universitetspedagogiska konferensen 1-2 mars 2011
Note

Annat ISSN angivet på omslag: 1650-4364

Available from: 2013-07-09 Created: 2013-07-09 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Bränberg, A. & Winka, K. (2013). Tänk vad vi är bra: pedagogiska portföljer ger ringar på vattnet. In: Erik Lindenius (Ed.), Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv. Paper presented at Den tionde universitetspedagogiska konferensen 1-2 mars 2011 (pp. 123-138). Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Tänk vad vi är bra: pedagogiska portföljer ger ringar på vattnet
2013 (Swedish)In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, p. 123-138Conference paper, Published paper (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2013
Series
Skriftserie från universitetspedagogiskt centrum, ISSN 1651-5692 ; 2013:1
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-76664 (URN)978-91-7459-571-0 (ISBN)
Conference
Den tionde universitetspedagogiska konferensen 1-2 mars 2011
Note

Annat ISSN angivet på omslag: 1650-4364

Available from: 2013-07-09 Created: 2013-07-09 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Olsson, T., Winka, K., Ryegård, Å., Oldsjö, F. & Apelgren, K. (2012). Assessment of teaching skills: experiences from a national course for prospective assessors of pedagogical qualifications. In: : . Paper presented at ISSOTL 2012, Milwaukee.
Open this publication in new window or tab >>Assessment of teaching skills: experiences from a national course for prospective assessors of pedagogical qualifications
Show others...
2012 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

Appointment and promotion of academic teachers in Sweden is regulated by the Higher Education Ordinance, together with local appointment rules at University level, and complementary instructions at Faculty level. Universities have local definitions of pedagogical qualifications and local assessment criteria. External experts are used more or less regularly in the assessment procedure but the routines, and therefore the prerequisites for assessment, vary considerably between universities.

Similar to most European universities the autonomy of Swedish universities has increased considerably during recent years. During the process of writing new local appointment rules, quality assurance of the procedure for assessing pedagogical qualifications has been much debated. The role of external experts, and how teacher appointment committees use expert assessments, has been debated in a report from Uppsala University (Ris, Hartman & Levander, 2011). Education of external experts, especially assessors of pedagogical qualifications, is highlighted as a priority.

We present a national course for assessors of pedagogical qualifications that has been given on two occasions at Uppsala University, with Umeå University as the course manager. The aim of the course is to enhance the potential to assess pedagogical qualifications at universities locally by offering support and education at a national level. Assessments by experts could potentially act as drivers for quality enhancement if they contain constructive developmental feedback. This aspect is a fundamental part of the course.

The course was developed as cooperation between universities that previously have collaborated in a major project about the Scholarship of Teaching and Learning in Swedish Higher Education (Ryegård, Apelgren & Olsson, 2010). During the course, corresponding to one week of full-time work, each participant assesses five teaching portfolios and writes two assessments. The course work is both performed on an individual basis, and carried out in groups. Experienced assessors serve as mentors during the entire process. It is important to point out that completion of the course does not mean any authorisation as a potential external expert. This is a process entirely governed by each individual university.

During the session we will discuss our experiences from local arenas and the national Swedish perspective, and also broaden our discussions, together with session participants, to an international level. Although local definitions and assessment criteria seem to differ a great deal, a common perspective based in the Scholarship of Teaching and Learning is evident.

Keywords
assessment, teaching skills, portfolio
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-79096 (URN)
Conference
ISSOTL 2012, Milwaukee
Available from: 2013-08-07 Created: 2013-08-07 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Winka, K., Olsson, T., Ryegård, Å., Oldsjö, F. & Apelgren, K. (2012). Bedömning av pedagogisk skicklighet: erfarenheter från en utbildning för pedagogiskt sakkunniga. In: Konferenskatalog: NU 2012: gränslöst lärande. Paper presented at NU2012: gränslöst lärande, Göteborg 17-19 oktober 2012 (pp. 120-120).
Open this publication in new window or tab >>Bedömning av pedagogisk skicklighet: erfarenheter från en utbildning för pedagogiskt sakkunniga
Show others...
2012 (Swedish)In: Konferenskatalog: NU 2012: gränslöst lärande, 2012, p. 120-120Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

En diskussion som uppkommit i kölvattnet av de nya anställningsordningar som tagits fram rör bedömning och kvalitetssäkring av pedagogisk skicklighet. De flesta lärosäten har nu lokala definitioner av pedagogisk skicklighet och egna rutiner för sakkunnigbedömning av denna. För de som anlitas som sakkunniga innebär alltså uppdraget olika saker beroende på vem som anlitat dem.

Sakkunnigrollen och hanteringen av sakkunnigutlåtanden har nyligen problematiseras i rapporten "Darr på ribban" (Ris, Hartman & Levander, 2011). Där lyfts bland annat vikten av utbildning kring dessa frågor fram. I denna föredragning presenteras en nationell kurs för pedagogiskt sakkunniga som hittills arrangerats två gånger. Syftet med kursen har varit att öka möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt genom att erbjuda stöd och utbildning till pedagogiskt sakkunniga nationellt.

I de flesta fall utses sakkunniga inte från det egna lärosätet, utan från andra. Det finns därmed inga incitament att arrangera lokala utbildningar för sakkunniga eftersom detta inte kommer det egna lärosätet till godo. Genom att utbilda nationellt ökar därmed möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt. Det finns även en utbredd uppfattning att pedagogisk sakkunnigbedömning är extra svår att göra och därför har namn på potentiella pedagogiskt sakkunniga efterfrågats av flera lärosäten. Kursen är ett steg i att involvera fler personer i bedömningsuppdragen och att öka kompetensen bland de som redan är bedömare. Sakkunnigutlåtanden har en potential att vara kvalitetsdrivande om de innehåller konstruktiv återkoppling på utvecklingsbara delar. Denna aspekt har varit en central del i kursen.

Sakkunnigkursen har genomförts som ett samarbete mellan 5-6 lärosäten som tidigare samarbetat i liknande frågor (Ryegård, Apelgren & Olsson, 2010). Detta innebär att den inte ägs av något enskilt lärosäte utan alla har bidragit med olika resurser. Under kurstiden, som motsvarar 1 veckas arbetstid, har varje deltagare bedömt fem pedagogiska meritportföljer och författat två pedagogiska utlåtanden var. Arbetet har skett både individuellt och i grupp med erfarna bedömare som mentorer för respektive grupp. Deltagande i kursen medför dock inte att man sedan är ”godkänd” som bedömare, varje person ansvarar själv för sina framtida prestationer som pedagogiskt sakkunnig.

En röst bland de 40 personer som påbörjat kursen sammanfattar behovet av detta stöd: "Den synliggör varför det [pedagogisk skicklighet] är en kunskap som kan bedömas, hur och varför och att det finns ett lärande för den som blir bedömd. ... Vi kan hjälpas åt att lyfta den pedagogiska skickligheten på våra lärosäten."

Ris, U., Hartman, T. & Levander, S. 2011. Darr på ribban? En uppföljning av 1999 års befordringsreform vid Uppsala universitet.  Uppsala Studies in Education, no 127.

Ryegård, Å., Apelgren, K. & Olsson, T. 2010. Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Uppsala universitet.

Keywords
högskolepedagogik, bedömning, pedagogisk skicklighet
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-79093 (URN)
Conference
NU2012: gränslöst lärande, Göteborg 17-19 oktober 2012
Available from: 2013-08-07 Created: 2013-08-07 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Winka, K. (2012). Komplexa situationer för en pedagogiskt sakkunnig. In: : . Paper presented at SwedNet årskonferens 2012, Malmö.
Open this publication in new window or tab >>Komplexa situationer för en pedagogiskt sakkunnig
2012 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Sakkunnigrollen och hanteringen av sakkunnigutlåtanden har nyligen problematiseras i rapporten "Darr på ribban" (Ris, Hartman & Levander, 2011). Där konstateras att sakkunniga inte ägnar samma omsorg åt de pedagogiska meriterna som åt de vetenskapliga och att utlåtandena har blivit allt kortare över den senaste tioårsperioden, trots att de sökandes beskrivningar av de pedagogiska meriterna förbättrats. Anledningarna till detta är flera, och tidsbrist samt en utbredd uppfattning att pedagogisk sakkunnigbedömning är extra svår att göra, anges som några orsaker. För de som anlitas som sakkunniga innebär ett sakkunniguppdrag olika saker beroende på vilket lärosäte som anlitat dem. Autonomireformen har främjat lokala definitioner av pedagogisk skicklighet och rutiner för sakkunnigbedömning. Sakkunnigutlåtanden har potential att fungera som kvalitetsdrivande återkoppling men denna aspekt lyfts sällan fram i lärosätenas instruktioner till sakkunniga. Utifrån dessa förutsättningar är det kanske inte så konstigt att sakkunniga inte alltid kunnat hantera de pedagogiska meriterna på ett likvärdigt sätt som de vetenskapliga och att utlåtandena varierat i både omfattning och kvalitet. I denna presentation kommer jag att utgå från ett antal komplexa situationer jag ställts inför som pedagogiskt sakkunnig, några korta exempel ges nedan. Ur dessa situationer väcks ett antal frågor som kommer att diskuteras tillsammans med deltagarna.

  • Var går gränsen mellan ”bristande dokumentation” och ”bristande skicklighet”?
  • Hur formuleras konstruktiv återkoppling?• Vilken bedömningsgrund väger tyngst?
  • Hur hantera dolda agendor?

Exempel 1. Bland 12 sökande till en utlyst professur vid lärosäte X uppfyllde en person de pedagogiska kompetenskraven, enligt en första preliminär granskning. De övriga sökande kunde antingen ej bedömas pga bristande dokumentation (7 st) eller uppfyllde endast några av de pedagogiska kompetenskraven (4 st). När de preliminära pedagogiska och vetenskapliga granskningarna vägdes samman av anställningskommittén identifierades en toppgrupp som kallades till intervju. Denna toppgrupp bestod av 3 personer från den ej bedömbara gruppen samt 2 personer som inte uppfyllde alla pedagogiska kompetenskrav. Motiveringarna till detta urval var mycket intressanta och visade på vilken komplex situation ett rekryteringsärende är, där institutionens framtida forskningsutveckling, undervisningsuppdragets olika delar samt jämställdhetsaspekter behöver beaktas.

Exempel 2. En lärare med lång undervisningserfarenhet i sitt ämne söker inplacering i ett lokalt karriärsystem baserat på pedagogiska meriter vid lärosäte Y. Dokumentationen är omfattande och består av en pedagogisk portfölj med välskriven pedagogisk grundsyn samt ett stort antal bilagor. Det som saknas är kopplingen mellan grundsynen och bilagorna, dvs reflektioner och beskrivningar kring hur grundsynen omsätts i praktiken. Två av tre sakkunniga rekommenderar en inplacering på nivå 2 (av 3) i karriärsystemet, med en motivering kring detta. I en förnyad ansökan skickar läraren in en ännu mer omfattande portfölj, där tilläggen består i ännu fler bilagor. Var de sakkunniga otydliga i sina motiveringar, eller har den sökande och sakkunniga tolkat lärosätets instruktioner olika?

Keywords
pedagogisk skicklighet, sakkunnig, bedömning
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-79097 (URN)
Conference
SwedNet årskonferens 2012, Malmö
Available from: 2013-08-07 Created: 2013-08-07 Last updated: 2018-06-08
Winka, K. & Fjellström, M. (2011). Strategiska satsningar på kvalificerad högre utbildning: Hög pedagogisk kompetens vid Umeå universitet. In: Att leda högre utbildning 14-15 nov 2011. Paper presented at Att leda högre utbildning. Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund
Open this publication in new window or tab >>Strategiska satsningar på kvalificerad högre utbildning: Hög pedagogisk kompetens vid Umeå universitet
2011 (Swedish)In: Att leda högre utbildning 14-15 nov 2011, Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund , 2011Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

With more students, less government resources and increasing demands for quality and efficiency control in academia, the need for educational leadership and change management is substantial. A fundamental part of an educational leadership is to create conditions for a creative and dynamic university culture. The Umeå University management has over the past 5 years allocated 7.3 million SEK to implement a number of projects in higher education. The premise is that high quality education requires high quality teachers. In this paper, we would like to highlight some approaches to educational leadership and quality enhancement at the university level.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund, 2011
Keywords
Pedagogiskt ledarskap, pedagogisk kompetens, högskolepedagogisk kvalitetsutveckling
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-51408 (URN)
Conference
Att leda högre utbildning
Available from: 2012-01-25 Created: 2012-01-20 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Winka, K. & Englund, C. (2010). Enhancing strategies for pedagogical development. In: ICED 2010 Proposals: . Paper presented at ICED 2010 (pp. 138-138).
Open this publication in new window or tab >>Enhancing strategies for pedagogical development
2010 (English)In: ICED 2010 Proposals, 2010, p. 138-138Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

We have recently finished two projects focusing on staff development and pedagogical innovations. The projects have had a major impact on the working culture of our unit, and also for the teaching staff directly involved in our teaching activities. However, when the project funding runs out, the emerging questions are ”are these initiatives sustainable or not?” and ”will the money invested in them yield long-term effects?”

 

The objectives of this seminar are to describe strategies for pedagogical development and the impact of short-term initiatives for pedagogical change. During the last three years, the Center for Teaching and Learning at Umeå University, Sweden, has run two projects focusing on staff development and pedagogical innovations. The overarching purpose of these projects was to provide support for teaching staff and management at all levels in the acquisition of the skills necessary for excellent teaching and the pedagogical implementation of ICT in education.

 

The projects have resulted in a well-developed and comprehensive range of training activities for staff in the form of courses, seminars and workshops on various aspects of teaching, for example the pedagogical use of ICT in education. To provide additional support, a Virtual Educational Resource (ViPER) has been established where university employees can obtain information and exchange experiences with colleagues concerning teaching and learning in higher education. The existing pedagogical action plan was evaluated and then revised to better fit the current university organization and the needs of teaching staff. A network of ICT coaches has been formed with the aim of creating a grass-roots ICT support to inspire, support and assist staff within their own institutions in planning, developing and implementing technology enhanced teaching and learning. Finally, work on strategic issues related to the value of excellence in teaching and environments for technology-enhanced education has identified the need for a clear vision and strategy for the implementation of these principles in higher education at Umeå University.

 

These projects have had a major impact on the working culture of our unit, and also for the teaching staff directly involved in our teaching activities. In our own unit, there has in the past been a tendency to separate the “pedagogical” from the “technical” support and professional development offered to the university’s teaching staff, with personnel working mainly within their own field of technology-enhanced learning or campus-based teaching. However, one of the direct effects of working with the two projects has been to integrate the two fields resulting in an increase in the pedagogical implementation of ICT in the courses offered by the unit and a corresponding increase and blending in the competences of the unit’s staff.

 

However, when the project funding runs out, the emerging questions are ”are these initiatives sustainable or not?” and ”will the money invested in them yield long-term effects?” We don’t have answers to these questions yet, but it is our hope that a discussion of these issues and any other questions raised during the seminar will provide a useful exchange of ideas and experiences. 

Keywords
Pedagogical development, higher education, project, funding
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-79095 (URN)
Conference
ICED 2010
Available from: 2013-08-07 Created: 2013-08-07 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Grysell, T. & Winka, K. (2010). Gestaltandets utmaningar: forumaktiviteter och lärande (1ed.). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Gestaltandets utmaningar: forumaktiviteter och lärande
2010 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Stela strukturer och förtryck kan visa sig exempelvis vid handledning, möten, seminarier och konferenser. Olika former av forumspel utvecklar medarbetares och studenters förmåga att uppmärksamma vad som pågår och deras kapacitet att agera i situationen. Deltagarna får i spelet möta verkliga dilemman och ges utrymme att med hjälp av lek och fantasi lösa dem.

Denna bok beskriver forumspel som pedagogisk metod i högskolan och som del av kompetensutveckling på olika arbetsplatser, till exempel skolor. Den ger bakgrunden till dramafomen och är en praktisk handbok om hur man går till väga. Här får du kunskapen som behövs för att bedriva forumspel i olika grupper. Författarna förmedlar övertygelsen: detta klarar du att arrangera och bedriva! På en webbplats finns ytterligare inspiration och hjälp till genomförande.

Gestaltandets utmaningar är en bok och webbplats för dig som student, högskolelärare, pedagogisk utvecklare, HR-ansvarig eller pedagogiskt verksam - med nyfikenhet på vad dramatisering kan göra för lärandet.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2010. p. 185 Edition: 1
Keywords
forumspel, lärande, gestaltning, teater
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-35391 (URN)978-91-44-05576-3 (ISBN)
Available from: 2010-08-17 Created: 2010-08-17 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Winka, K. (2010). Noll är bättre än minus. In: Program och abstracts från NU2010: . Paper presented at NU2010 (pp. 59-59).
Open this publication in new window or tab >>Noll är bättre än minus
2010 (Swedish)In: Program och abstracts från NU2010, 2010, p. 59-59Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

En väg att höja det pedagogiska meritvärdet är att lyfta fram undervisningsuppdraget så att det kan tillmätas högre vikt. Varför inte tänka tvärt om? Räkna bort undervisningstid vid ansökningar om forskningsanslag. Att ägna sig åt undervisning blir inte längre en last, utan undervisningsuppdraget kan genomföras utan att det skadar forskningskarriären.

Under lång tid har jag funderat över olika vägar att höja det pedagogiska meritvärdet inom akademin. Utgångsläget har varit att forskning har högst status medan undervisning i många fall betraktas som ett ”nödvändigt ont”. Inom landet har flera olika satsningar gjorts för att överbrygga eller utjämna den rådande statusskillnaden. Gemensamt är att de på olika sätt lyft fram undervisningsuppdraget och strävat efter att det ska tillmätas den vikt det förtjänar. Men, kan det finnas andra vägar?

För ett tag sedan deltog jag i en kurs för ”Kvinnor i forskarkarriären”. I pauserna diskuterades livligt kring den aktuella utlysningen av ”karriärbidrag” och ”excellensbidrag” för yngre forskare vid vårt lärosäte. Vid urvalet skulle antal publikationer och erhållna projektmedel (främst VR) användas för ranking av de sökande. Viktigt var även att ange antal år som gått sedan disputationen samt räkna bort barnledighet eller sjukdomstid från den totala tiden. Däremot fick inte aktiviteter som t ex omfattande undervisningsuppdrag räknas bort. Konsekvenserna av detta är att om man undervisat mycket, och inte hunnit producera så mycket forskningsresultat på den resterande forskningstiden, hamnar man efter i rankinglistorna. Indirekt bidrar detta till att vikta ned de som haft undervisning i sin tjänst. För att ge alla möjlighet att konkurrera på lika villkor bör rankingen göras utifrån de meriter som är relevanta (forskningsmeriter i detta fall) och skalas till den faktiska tid som man haft till forskning. Undervisningstiden borde alltså räknas bort eftersom undervisningsmeriterna inte bedöms. Att ägna sig åt undervisning blir då inte längre en last, utan undervisningsuppdraget kan genomföras utan att det skadar forskningskarriären. I praktiken innebär detta att det pedagogiska meritvärdet har höjts, från minus till noll. Den mest effektiva forskaren kan vara deltidsforskaren som producerar mer resultat i förhållande till den tid som finns tillgänglig. Genom att ranka denna forskare högt, och ge möjlighet till eventuellt mer forskningstid, kan ännu mer bra forskning göras! Detta resonemang bör enbart tillämpas i de sammanhang där det är forskningsmeriterna som utgör bedömningsmaterialet. Vid rekrytering och befordran gäller högskoleförordningen och den lokala anställningsordningen. Där anges att både vetenskaplig och pedagogisk skicklighet behövs och ska bedömas.

Keywords
meriter, undervisning, lärare
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-79098 (URN)
Conference
NU2010
Available from: 2013-08-07 Created: 2013-08-07 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications