Umeå University's logo

Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda på grund av deras politiska uppdrag är ett allvarligt problem, både för den individ som utsätts och för det demokratiska systemet. Artikeln undersöker vilket ansvar som åvilar olikaaktörer att ge förtroendevalda skydd mot brottsutsatthet och stöd när brott har begåtts. En analys av det rättsliga ramverket visar att förtroendevalda om-fattas av generella regler för brottsoffer, men att aktörernas ansvar för olika kategorier av politiker skiljer sig åt, och att det mer omfattande förebyggande arbete som arbetsmiljölagstiftningen tar sikte på, inte gäller denna grupp. Författarna efterlyser en översyn av det rättsliga ramverket i syfte att åstadkomma likvärdigt skydd och stöd för alla förtroendevalda. 

Som en del i uppmärksammandet av Umeås 400-årsjubileum arrangerade juridiska institutionen, tillsammans med Umeå kammarmusikförening, den 31 maj 2022 en rättshistorisk afton på hovrätten.  Fanny Holm från juridiska institutionen var en av initiativtagarna och berättar här tillsammans med sin kollega Görel Granström vad som hände när man väckte liv i en rättegång från år 1676 där pigan Karin anklagades för häxeri.

Så många som 40 000 personer tros ha rest från andra länder för att ansluta sig till IS i Syrien och Irak. Många av dessa s.k. terroristresenärer hålls idag internerade i det kurdiska självstyrets läger i Syrien och bland dem finns män, kvinnor och barn från Sverige. Situationen i lägren väcker en rad folkrättsliga frågor. Artikeln belyser den svenska regeringens agerande utifrån de folkrättsliga ramarna för frihetsberövande, straffrättsligt ansvarsutkrävande och repatriering av medborgare. Den visar att den svenska hanteringen av lägren präglats av ambivalens, och diskuterar om detta kan förklaras utifrån de folkrättsliga normernas vaghet och motstridighet, sambandet med internationell terrorism och den aktuella inrikespolitiska debatten

Consideration of victims and how best to acknowledge their rights and position in the criminal prosecution process has become an intrinsic part of the drafting and negotiation of new international criminal law instruments. In studies of states’ implementation of international victims’ rights, Sweden often places at the top of the class. This article challenges the concept of successful implementation of human rights norms by critically analysing the conformity of Swedish law with international legal obligations towards victims of crime. It further contributes to existing literature describing the factors that may facilitate or obstruct such implementation, and demonstrates that Sweden’s position as a model of successful implementation is more the result of the historical position given to victims of crime in the country than of its commitment to live up to its international obligations. The article also raises doubt as to the Swedish government’s commitment to assuring that Swedish national law upholds its present conformity with international law norms, protecting victims into the future.

Accountability for serious human rights violations and atrocity crimes has established itself at the top of the international community’s legal agenda, not least to serve justice to the victims of the crimes. Efforts to refer the atrocities in Syria to the permanent International Criminal Court have been in vain, highlighting the need for third states exercising extra-territorial jurisdiction. Sweden has answered the call to investigate the crimes, and the strong position afforded to victims of crime in the Swedish criminal justice system suggests that it is well-suited to provide them the justice they are entitled to. This article draws on the experiences gained in the seven trials to date in which victims have participated, to assess the extent to which international legal obligations towards the victims are implemented and were accessible to the victims. Through analysis of legal documents and interviews, the author demonstrates that, while the Swedish system has been fulfilling a wide range of international legal obligations towards victims of crime, the remoteness in time and place, the large number of victims involved and other specifics of the investigations and trials, challenge several central aspects of the Swedish system, such as the right to information, support and reparation.