Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 12) Show all publications
Elekes, Z., Tóth, G. & Eriksson, R. (2024). Regional resilience and the network structure of inter-industry labour flows. Regional studies
Open this publication in new window or tab >>Regional resilience and the network structure of inter-industry labour flows
2024 (English)In: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

This paper explores how the network structure of local inter-industry labour flows relates to regional economic resilience across 72 local labour markets in Sweden. Drawing on recent advancements in network science, we stress test these networks against the sequential elimination of their nodes, finding substantial heterogeneity in network robustness across regions. Regression analysis with least absolute shrinkage and selection operator (LASSO) in the context of the 2008 financial crisis indicates that labour flow network robustness is a prominent structural predictor of employment change during crisis. These findings elaborate on how variation in the self-organisation of regional economies as complex systems makes for more or less resilient regions.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2024
Keywords
local capability base, inter-industry labour flows, skill-relatedness, network robustness, regional economic resilience, regional employment
National Category
Economic Geography Human Geography Economics and Business
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-226186 (URN)10.1080/00343404.2024.2355993 (DOI)001242847700001 ()2-s2.0-85195449037 (Scopus ID)
Projects
Regions in Change: Unpacking the Economic Resilience of Swedish Labour Market Regions with Respect to Different Groups of Workers
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2020-00312
Available from: 2024-06-13 Created: 2024-06-13 Last updated: 2024-06-19
Elekes, Z., Baranowska-Rataj, A. & Eriksson, R. (2023). Regional diversification and labour market upgrading: local access to skill-related high-income jobs helps workers escaping low-wage employment. Cambridge Journal of Regions, Economy and Society, 16(3), 417-430
Open this publication in new window or tab >>Regional diversification and labour market upgrading: local access to skill-related high-income jobs helps workers escaping low-wage employment
2023 (English)In: Cambridge Journal of Regions, Economy and Society, ISSN 1752-1378, E-ISSN 1752-1386, Vol. 16, no 3, p. 417-430Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article investigates how the evolution of local labour market structure enables or constrains workers as regards escaping low-wage jobs. Drawing on the network-based approach of evolutionary economic geography, we employ a detailed individual-level panel dataset to construct skill-relatedness networks for 72 functional labour market regions in Sweden. Subsequent fixed-effect panel regressions indicate that increasing density of skill-related high-income jobs within a region is conducive to low-wage workers moving to better-paid jobs, hence facilitating labour market upgrading through diversification. While metropolitan regions offer a premium for this relationship, it also holds for smaller regions, and across various worker characteristics.

Place, publisher, year, edition, pages
Oxford: Oxford University Press, 2023
Keywords
skill-relatedness network, local labour market, low-wage workers, diversification and structural change, relatedness density
National Category
Social and Economic Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-213220 (URN)10.1093/cjres/rsad016 (DOI)001043334100001 ()2-s2.0-85177835599 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2017-02385Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2020-00312Swedish Research Council
Available from: 2023-08-23 Created: 2023-08-23 Last updated: 2023-12-14Bibliographically approved
Baranowska-Rataj, A., Elekes, Z. & Eriksson, R. (2022). Escaping from low-wage employment: the role of co-worker networks. Research in Social Stratification and Mobility, 83, Article ID 100747.
Open this publication in new window or tab >>Escaping from low-wage employment: the role of co-worker networks
2022 (English)In: Research in Social Stratification and Mobility, ISSN 0276-5624, E-ISSN 1878-5654, Vol. 83, article id 100747Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Low-wage jobs are often regarded as dead-ends in the labour market careers of young people. Previous research focused on disentangling to what degree the association between a low-wage job at the start of working life and limited chances of transitioning to better-paid employment is causal or spurious. Less attention has been paid to the channels that may facilitate the upward wage mobility of low-wage workers. We focus on such mechanisms, and we scrutinize the impact of social ties to higher-educated co-workers. Due to knowledge spillovers, job referrals, as well as firm-level productivity gains, having higher-educated co-workers may improve an individual's chances of transitioning to a better-paid job. We use linked employer-employee data from longitudinal Swedish registers and panel data models that incorporate measures of low-wage workers' social ties to higher-educated co-workers. Our results confirm that having social ties to higher-educated co-workers increases individual chances of transitioning to better-paid employment.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2022
Keywords
co-worker networks, employer-employee data, low-wage, wage mobility
National Category
Economic Geography Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-186677 (URN)10.1016/j.rssm.2022.100747 (DOI)000973428600001 ()2-s2.0-85143547395 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2017-02385
Note

Originally included in thesis in manuscript form. 

Available from: 2021-08-17 Created: 2021-08-17 Last updated: 2023-09-05Bibliographically approved
Tóth, G., Elekes, Z., Whittle, A., Lee, C. & Kogler, D. F. (2022). Technology network structure conditions the economic resilience of regions. Economic Geography, 98(4), 355-378
Open this publication in new window or tab >>Technology network structure conditions the economic resilience of regions
Show others...
2022 (English)In: Economic Geography, ISSN 0013-0095, E-ISSN 1944-8287, Vol. 98, no 4, p. 355-378Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article assesses the network robustness of the technological capability base of 269 European metropolitan areas against the potential elimination of some of their capabilities. By doing so, it provides systematic evidence on how network robustness conditioned the economic resilience of these regions in the context of the 2008 economic crisis. The analysis concerns calls in the relevant literature for more in-depth analysis on the link between regional economic network structures and the resilience of regions to economic shocks. By adopting a network science approach that is novel to economic geographic inquiry, the objective is to stress test the technological resilience of regions by utilizing information on the coclassification of CPC (Cooperative Patent Classification) classes listed on European Patent Office patent documents. We find that European metropolitan areas show heterogeneous levels of technology network robustness. Further findings from regression analysis indicate that metropolitan regions with a more robust technological knowledge network structure exhibit higher levels of resilience with respect to changes in employment rates. This finding is robust to various random and targeted elimination strategies concerning the most frequently combined technological capabilities. Regions with high levels of employment in industry but with a vulnerable technological capacity base are particularly challenged by this aspect of regional economic resilience.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2022
Keywords
regional economic resilience, network robustness, metropolitan regions, technology space
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-193358 (URN)10.1080/00130095.2022.2035715 (DOI)000768682900001 ()2-s2.0-85126449436 (Scopus ID)
Funder
EU, Horizon 2020, 715631
Note

This article has been corrected with minor changes. These changes do not impact the academic content of the article.

Available from: 2022-03-28 Created: 2022-03-28 Last updated: 2022-12-13Bibliographically approved
Elekes, Z. & Eriksson, R. (2021). Analys av specialiseringar och diversifieringsmöjligheter i Kvarkenområdet (Västernorrland, Västerbotten och Österbotten). Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Analys av specialiseringar och diversifieringsmöjligheter i Kvarkenområdet (Västernorrland, Västerbotten och Österbotten)
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat ”Kvarkenregionens” (Västernorrlands, Västerbottens och Österbottens) näringslivsstruktur gemensamt och var för sig, och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner relativt övriga riket har lågt inbäddade specialiseringar. Även komplexiteten är relativt låg även om Österbotten (om placerat i Sverige) har en hög komplexitet på sina specialiseringar vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt unika och inte återfinns i så många andra regioner.  

Nuvarande specialiseringar speglar också i hög grad regionernas diversifieringspotential. De tre regionerna har gemensamt ett diversifierat näringsliv men studerat var för sig är det tydligt att både Västernorrland och Österbotten har en mer utpräglad industriell bas samt associerade tekniska konsultverksamheter medan Västerbotten starkt präglas av högre utbildning.  Utifrån hur näringslivsstrukturen förändrats de senaste tio åren har tendensen i framför allt Västernorrland och Österbotten varit att mer inbäddade sektorer har vuxit relativt mycket medan mindre inbäddade verksamheter fastas ut. Västerbotten går dock mot denna generella trend då relativt många inbäddade och komplexa aktiviteter fasats ut. Detta präglar i sin tur framtida diversifieringsmöjligheter då Österbotten och Västernorrland har högre ”naturlig” potential för nya specialiseringar inom tillverkning men också anläggning medan Västerbotten har stor potential inom utbildningsrelaterade verksamheter där avancerade jobb inom samhällsvetenskap och humaniora framstår särskilt tydligt. Dock finns det tydliga variationer där Västernorrlands tydliga närvaro av finans och försäkringsverksamheter skapar potential för fondförvaltning samtidigt som Österbotten har många industriella vänner till huvudkontor och motorfordon. Det senare delas med Västerbotten vars närvaro av karosstillverkning och tillverkning av skogsmaskiner också ger en hög potential för tillverkning av motorfordon. Vi har också kunnat visa att dessa datadrivna diversifieringskandidater i olika grad gynnas av samordning eller att låta olika regioner utveckla sina egna specialiseringar. I all enkelhet visar resultaten att samordningsvinster skulle kunna finnas få inbäddningen generellt ökar om vi skulle se på denna region som en gemensam ”Kvarkenregion”.

Som nämndes ovan är detta nödvändigtvis inte eftersträvansvärda diversifieringsvägar då det kan skilja sig från både politiska ambitioner och regional identitet. Dock speglar det de nuvarande förutsättningarna att få till stånd en framtida regional förnyelse. Regionerna kan exempelvis fundera på att istället fokusera på verksamheter i någon av de andra delarna av respektive smart specialiseringsmatris och inte enbart på kraftigt inbäddade och komplexitetshöjande verksamheter. Till exempel den övre vänstra delen med mer komplexa verksamheter som återfinns i få andra regioner men som också skiljer sig från regionens nuvarande struktur. Den typen av långväga diversifiering (s.k., ”unrelated diversification”) kan visserligen öppna upp nya tillväxtvägar i regionerna, men det utgör också längre avsteg från den befintliga näringslivsstrukturen vilket kan kräva mer resurser att koordinera och planera. Framförallt kan det i mindre och glesare regioner med relativt låg inflyttning vara svårt att rekrytera personal till den typen av verksamheter då det inte är i linje med de kompetenser som befintlig arbetskraft i regionerna redan har. Då måste tydliga kompetenshöjande insatser genomföras för att framgångsrikt få till stånd en mer långväga diversifiering. Det kan då behöva ta längre tid samtidigt som överbryggande sektorer kan behöva etableras (se Elekes & Eriksson 2019b för detaljerade system för Västernorrlands styrkeområden). Givet att få av de redan nu existerande specialiseringarna i respektive region återfinns i den övre vänstra delen så ter det sig ännu svårare. Det är också en högre sannolikhet att lågt inbäddade specialiseringar på den vänstra halvan av matrisen över tid försvagas på grund av dålig match med den regionala kompetensstrukturen och svårighet med kompetensförsörjning (se Neffke m.fl 2011; Elekes & Eriksson 2019a). Då är generellt verksamheter på matrisens högra sida mer i linje med regionens befintliga struktur. Ett annat, kanske mer säkert alternativ, är att istället strikt fokusera på den horisontella dimensionen av matrisen och försöka stimulera tillväxt i kraftigt inbäddade men kanske inte nödvändigtvis så komplexa verksamheter. Som vi sett under den senaste tioårsperioden har detta hög sannolikhet att vara framgångsrikt men kan också konservera redan befintliga regionala styrkor och identiteter. Det kan riskera bidra till en ökad regional divergens om mer komplexa verksamheter koncentreras i storstadsregioner och mer generiska i övriga regioner.   

Den initiala kartläggning som genomförts i denna rapport behöver så klart kompletteras med välavvägda regionala näringslivsstrategier utifrån mer kvalitativ och kontextuell information för att stödja båda etablerandet av nya verksamheter som kompletterar nuvarande näringsliv och stötta växande sektorer att kunna bli mer inbäddade i regionen. Det innebär att det kanske inte alltid är en given nyckelindustri, eller styrkeområde, där fokus ska ligga, utan istället att försöka bygga upp relaterade sektorer för att öka inbäddningen och stärka hela det industriella systemet. Elekes & Eriksson (2019b) visar exempelvis att en given regions styrkeområden har olika tillväxtförutsättningar vilket också ger vid handen att olika former av interventioner kan vara nödvändiga för att utveckla olika delar av näringslivet beroende på inbäddningen av fokusområden. När det gäller gemensamma möjligheter till samordning eller förstärkning av regional specialisering vore det också önskvärt att istället för att utgå från existerande strukturer kunna ta hänsyn till faktiska mål. Var ser respektive region möjligheter, var skulle samordning vara relevant och i vilka fall ska nuvarande regionala styrkor fortsätta utvecklas regionalt och inte vara gränsöverskridande?  

Den definition av relaterade verksamheter som använts i denna rapport bygger på resurser inneboende i den regionala arbetskraften i form av kompetenser och erfarenheter och hur dessa kan användas i nya kombinationer. Det speglar alltså kompetensförsörjningspotentialen i den framtida näringslivsutvecklingen. Dock finns det så klart andra relationer som också är av betydelse. Exempelvis kan interaktioner mellan företag främjas för att nya företag ska kunna bli mer socialt inbäddade i regionen men också information om regionala köp/säljrelationer skulle kunna komplettera dessa analyser. 

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2021. p. 38
Series
CERUM rapport, ISSN 0282-0277 ; 2021:69
Keywords
Skill-relatedness, diversifiering, relaterad densitet, Kvarken, specialisering
National Category
Economic Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-185795 (URN)978-91-7855-613-7 (ISBN)
Available from: 2021-07-06 Created: 2021-07-06 Last updated: 2022-11-16Bibliographically approved
Tóth, G., Juhász, S., Elekes, Z. & Lengyel, B. (2021). Repeated collaboration of inventors across European regions. European Planning Studies, 29(12), 2252-2272
Open this publication in new window or tab >>Repeated collaboration of inventors across European regions
2021 (English)In: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 29, no 12, p. 2252-2272Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper explores the spatial patterns and underlying determinants of repeated inventor collaboration across European NUTS 3 regions. It is found that only a small fraction of co-inventor linkages across regions are repeated, while community detection reveals that these collaborations are clustered in geographical space more intensively compared with collaboration in general. Additional results from gravity modelling indicate that links in the inter-regional co-inventor network emerge mainly through the triadic collaboration of regions, while geographical proximity becomes the most influential factor for repeating co-inventor ties. In addition to that, the combination of technological similarity and shared third partner regions offer a premium for the likelihood of repeating a collaboration, but only when geographical proximity is present as an enabler. Hence, repeated inter-regional co-inventor collaborations are more likely to revert to spatial clustering, contributing to the fragmentation of the European Research Area.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2021
Keywords
co-inventor network, Collaborative knowledge production, European Research Area, gravity model, inter-regional collaboration, repeated collaboration
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-183017 (URN)10.1080/09654313.2021.1914555 (DOI)000640628400001 ()2-s2.0-85104463373 (Scopus ID)
Available from: 2021-05-12 Created: 2021-05-12 Last updated: 2022-01-11Bibliographically approved
Elekes, Z. & Eriksson, R. (2021). Smarta diversifieringsmöjligheter i Värmland, Dalarna och Gävleborg. Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Smarta diversifieringsmöjligheter i Värmland, Dalarna och Gävleborg
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs näringslivsstruktur och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner utgörs av tydliga och relativt övriga riket väldigt koherenta kunskapskluster där Dalarna sticker ut som en region med en tydligt sammansatt kompetensstruktur (bara Stockholm har i genomsnitt högre grad av inbäddade specialiseringar). Dock är komplexiteten i alla dessa tre regioner, framförallt i Dalarna och Gävleborg, relativt låg vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt generiska och återfinns i många andra regioner.  Detta speglar också regionernas diversifieringspotential. Regionerna delar till stor del befintliga specialiseringar, och därmed också potentiella diversifieringsmöjligheter. Det är i huvudsak byggverksamheter, tillverkning av konstfiber och betong som utgör diversifieringsmöjligheter utifrån existerande strukturer. Några tydliga undantag är tekniskt konsultverksamhet och arkitekter samt arkiv i Dalarna och teknisk analys i Värmland som alla är något mer kunskapsintensiva verksamheter som också delar kompetenser med många av de redan befintliga specialiseringarna i regionerna.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå universitet, 2021. p. 26
Series
CERUM rapport, ISSN 0282-0277 ; 68
National Category
Economic Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-182603 (URN)978-91-7855-560-4 (ISBN)
Available from: 2021-04-26 Created: 2021-04-26 Last updated: 2021-06-02Bibliographically approved
Elekes, Z. & Lengyel, B. (2020). Related trade variety, foreign-domestic spillovers and regional employment in Hungary. Acta Oeconomica, 70(4), 551-570
Open this publication in new window or tab >>Related trade variety, foreign-domestic spillovers and regional employment in Hungary
2020 (English)In: Acta Oeconomica, ISSN 0001-6373, E-ISSN 1588-2659, Vol. 70, no 4, p. 551-570Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper investigates the role of extra-regional capabilities in regional economic development in a Central and Eastern European context. This is done by analysing the association between the related variety of manufacturing import and export of domestic- and foreign-owned firms on the one hand, and regional employment in manufacturing export on the other. By means of a panel regression framework applied to the Hungarian microregions between 2000 and 2011, we find that domestic firms, in particular, benefit from the related variety of export activities in the regions, while import related to existing export activities is beneficial amongst both foreign and domestic firms. Furthermore, bridging the technological gap between foreign companies and the host economy requires stronger technological relatedness, unless domestic firms have experience in importing.

Place, publisher, year, edition, pages
Akadémiai Kiadó, 2020
Keywords
related variety, international trade, MNEs, host economy, regional growth
National Category
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-178346 (URN)10.1556/032.2020.00036 (DOI)000600348900005 ()2-s2.0-85099015944 (Scopus ID)
Available from: 2021-01-11 Created: 2021-01-11 Last updated: 2023-03-23Bibliographically approved
Kano, I. S., Lengyel, B., Elekes, Z. & Lengyel, I. (2019). Agglomeration, foreign firms and firm exit in regions under transition: the increasing importance of related variety in Hungary. European Planning Studies, 27(11), 2099-2122
Open this publication in new window or tab >>Agglomeration, foreign firms and firm exit in regions under transition: the increasing importance of related variety in Hungary
2019 (English)In: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 27, no 11, p. 2099-2122Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Related variety of economic activities is widely recognized to induce regional development; however, it is not clear how this mechanism takes place in regions that go through major structural and institutional transformation. Furthermore, foreign direct investment (FDI) is typically a major source of structural change in these areas; and we still need a better understanding on how foreign-owned (foreign) firms affect the dynamics of domestic-owned (domestic) companies. For these reasons we analyse firm-level exit in Hungarian city regions between 1996 and 2011, over the late post-socialist transition in manufacturing industries, focusing on the difference between foreign and domestic firms. Introducing ownership into the related variety calculation, we estimate the probability of firm exit with the region-level related variety calculated separately for foreign and domestic firms. Our results suggest that related variety of foreign firms decreases the probability of domestic firm exit earlier during the economic transition compared to the related variety of domestic firms. This finding supports the idea that FDI plays a formative role in regions under transition, and shows that domestic firms benefit from being in agglomerations where foreign firms are technologically related to each other.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
Keywords
Agglomeration economies, related variety, firm exit, foreign-owned firms, dual economy, transition
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-161476 (URN)10.1080/09654313.2019.1606897 (DOI)000471473500001 ()2-s2.0-85064641184 (Scopus ID)
Available from: 2019-07-09 Created: 2019-07-09 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved
Elekes, Z. & Eriksson, R. (2019). Västernorrlands styrkeområden: Detaljstudie av de funktionella arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Sundsvall.
Open this publication in new window or tab >>Västernorrlands styrkeområden: Detaljstudie av de funktionella arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Sundsvall
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Alla lokala arbetsmarknader i Västernorrland har jämfört med Sverige i övrigt tydliga specialiseringar inom offentligt finansierad service (skola, vård och omsorg samt till viss del offentlig service och tjänster i alla arbetsmarknader förutom Örnsköldsvik). Två andra gemensamma karaktärsdrag är koncentrationer i skogsnäringarna även om det finns viss variation i vilka skogsnäringar respektive region är specialiserad inom (tex massa och papper i Kramfors, Örnsköldsvik och Sundsvall, sågning/hyvling i Kramfors och drivning och skogsskötsel i framförallt Sollefteå). Utöver detta delar alla av regionens lokala arbetsmarknader en tydlig profil kring maskinindustriell tillverkning. Här bör det noteras att dessa tydliga regionala specialiseringar också är märkbart könsuppdelade då de offentligt finansierade verksamheterna (framförallt vård och omsorg) domineras av kvinnor medan tillverkningsindustri och skogsnäringarna i högre utsträckning domineras av män. Denna könsfördelning är också sammankopplad med skillnader i inkomstnivåer då de mer kvinnodominerande verksamheterna har avsevärt lägre lönenivåer än de mansdominerande tillverkningssektorerna.

Utöver dessa gemensamma karaktärsdrag finns också tydliga lokala specialiseringar som inom mer funktionella gränser kanske bättre speglar regionens näringsliv än vad den övergripande regionala strukturen gör. Örnsköldsvik är föga förvånande relativt specialiserad inom fordonstillverkning och teknisk konsultverksamhet, men har inte lika tydlig närvaro av exempelvis offentlig förvaltning, finans och försäkring eller IKT. Sollefteå å andra sidan har inte lika tydliga specialiseringar och det är framförallt offentligt finansierade verksamheter som dominerar liksom besöksnäringar, transport samt kraftförsörjning. I Kramfors och framförallt i Sundsvall återfinns de tydligaste koncentrationerna av finans och försäkring. I Kramfors återfinns också tydliga koncentrationer av offentliga tjänster samt sågning/hyvling och tillverkning av kablar och maskiner liksom besöksnäringar. Sundsvall speglar å andra sidan en mer servicebetonad del av näringslivet där förutom ett tydligt kompetensknippe kring finans och försäkring återfinns specialiseringar inom IKT och media, teknisk konsultverksamhet, detaljhandel och offentlig förvaltning.

Den övergripande slutsatsen vi kan dra av detta fokus på de funktionella arbetsmarknaderna är att en generell regional utvecklingsstrategi för hela regionen också måste ta hänsyn till de lokala variationerna då respektive arbetsmarknad består av olika kompetensresurser och därmed också har olika förutsättningar för framtida specialiseringar. Utöver skogsnäringarna återfinns inte någon av regionens identifierade styrkeområden i alla fyra av regionens arbetsmarknader. Istället är det mer lokala specialiseringar som karaktäriserar sammansättningen av regionens näringsliv. Det innebär i princip två olika vägar för framtida regionala utvecklingsstrategier. Antingen kan dessa skillnader bejakas och utveckla respektive delarbetsmarknad utifrån vad som finns där idag då det kan gynna hela regionens utveckling, eller verka för att regionens styrkeområden bättre ska representeras i hela regionen. För en mer hållbar utveckling som bygger på befintliga lokala resurser bör dessa lokala särdrag bejakas då det underlättar bildandet av nya framtida specialiseringar (Elekes & Eriksson 2019a). Det är också främst inom den funktionella arbetsmarknaden där den lokala kompetensstrukturen reproduceras genom att det möjliggör jobbyten utan att nödvändigtvis behöva byta bostadsort.

Slutligen bör framtida strategier tydligt verka för att öka mångfalden inom respektive del av arbetsmarknaden. En tydlig utmaning ligger i att exempelvis öka andelen kvinnor i de mer tillverkningsorienterade specialiseringarna. Framtida studier bör därför särskilt betona hur strukturomvandlingen (skapandet av nya och försvinnandet av gamla specialiseringar) påverkar män respektive kvinnor. Ytterligare studier på yrkesstrukturers förändring kan också tydligare fånga förändrade kompetensbehov inom sektorer, huruvida det påverkar könsfördelningen i näringslivet, och om det skiljer sig mellan de lokala arbetsmarknaderna

Publisher
p. 23
Series
CERUM rapport, ISSN 0282-0277 ; 53
National Category
Economic Geography Human Geography
Research subject
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-163531 (URN)978-91-7855-135-4 (ISBN)
Funder
Swedish Agency for Economic and Regional Growth
Available from: 2019-09-24 Created: 2019-09-24 Last updated: 2019-09-30Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-7437-5791

Search in DiVA

Show all publications