Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A Transnational Study of Criticality in the History Learning Environment
Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
2016 (Engelska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)Alternativ titel
Kritiska perspektiv i historieklassrummet : en transnationell studie (Svenska)
Abstract [en]

This study examines conceptions of criticality and its instruction in the History learning environ- ment in Sweden, Russia, and Australia as evidenced in one sample upper secondary class in each country. To achieve this, data were collected at macro, micro and meso levels. At the macro level, elements of curriculum theory were used to analyse the policy framework provided to develop students’ criticality in the upper secondary History classroom and to identify the conceptions of criticality as manifested in the policy documents. At the micro level, a content-based, thematic analysis was used to examine how the teachers and student focus groups conceptualise criticality and the ways of its teaching and learning. At the meso level, the conceptions of criticality and its instruction modes identified in the policy documents and interviews were used to analyse the class- room data collected in the selected classes.

The combined findings from the three levels of analysis provide a transnational account of criticality and its instruction. They suggest that criticality is conceptualised as a generic skill of questioning at the overarching curriculum level, whereas it is reconceptualised as a discipline- specific skill at the subject level. Discipline-specific conceptions include criticality as source criti- cism, as meaning making from historical evidence, as questioning historical narratives, and as educating for citizenship. The findings indicate that the visionary criticality objectives of the curricula might be obstructed at other policy levels and by the interviewees’ conceptions of criticality as well as the classroom practicalities.

Based on the transnational findings, it is proposed that harmonisation between the curriculum contents and time allocation might contribute to the promotion of narrative diversity. As argued in the study, narrative diversity is a prerequisite for criticality as questioning historical narratives. To nurture this form of criticality, the policy makers might consider a shift of attention towards the lower stages of schooling that could equip upper secondary students with necessary background knowledge. Further, harmonisation between the teaching objectives and learning outcomes of basic History courses might help avoid excluding certain groups of students from receiving criticality instruction on unclear grounds. This might ensure the equity of education with regard to criticality instruction for all upper secondary students, as required in the national curricula in Sweden, Russia and Australia. 

Abstract [sv]

Bakgrund

Att kunna vara kritisk är ett förväntat studieresultat i ämnet historia på gymnasienivå i Sverige, Ryssland och Australien. Genom att lära sig om sitt lands och världens historia i klassrummet skapar elever en nationell identitet. På historielektioner förväntas elever vara kritiska men vad det innebär kan skilja sig åt i olika utbildningskontexter. Denna avhandling syftar därför till att undersöka hur undervisning i att vara kritisk sker på historielektioner i tre gymnasieklasser: en klass i norra Sverige, en i nordvästra Ryssland och en i sydöstra Australien. Mina språkkunskaper och kontakter i länderna har möjliggjort insamling av data som annars sällan jämförs.

Metoder

Undersökningen är en småskalig primärstudie med fokus på enskilda aspekter inom utbildningssystemet (Ember & Ember, 2001). Den har genomförts inom de ramar för komparativa utbildningsvetenskapliga studier som föreslagits av Phillips (2006). Med utgångspunkt i den anpassade ontologiska modellen av lärmiljön (Bhaskar, 1978; Brown, 2008) och de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan (Lindensjö & Lundgren, 2014) har jag samlat in data från makro-, mikrooch mesonivå i varje land. På makronivå analyseras de nationella styrdokument som reglerar historieundervisningen på gymnasiet i Sverige, Ryssland och Australien – den avsedda läroplanen. Eftersom gymnasieutbildningen i Australien främst styrs av delstaterna analyseras även styrdokumenten för den aktuella delstaten Victoria. Dessutom tas hänsyn till en rad andra utbildningspolitiska dokument med relevans för studien, såsom kommentarer till läroplaner och kursplaner från de undersökta länderna. Analysen syftar till att identifiera skrivningar som explicit refererar till kritiska perspektiv och tolka statusen av dessa skrivningar i ett utbildningspolitiskt sammanhang. Vidare identifierar jag några ramfaktorer för historieundervisningen i allmänhet, och för undervisning i att vara kritisk i synnerhet. På mikronivå genomförde jag semi-strukturerade intervjuer med lärare och deras elever i varje utbildningskontext. Intervjuguiden testades i en pilotundersökning med lärare och en fokusgrupp med elever som läste ett högskoleförberedande program i norra Sverige. I huvudstudien intervjuade jag tre lärare, en från varje land, och 16 av deras elever. Fyra elevintervjuer genomfördes, där tre elevintervjuer skedde i fokusgrupp och en individuellt. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, och utvalda delar översattes till engelska. Alla deltagande skolor har gott rykte och ligger i medelstora städer i respektive land. Lärarna i studien är behöriga i historia och har mer än 20 års undervisningserfarenhet. Eleverna var vid studiens genomförande i snitt 17 år gamla. De svenska eleverna gick ett yrkesprogram och läste den obligatoriska kursen Historia 1a1. Eleverna i Ryssland och i Australien gick de program som ger allmän behörighet till studier på högskolenivå. De ryska eleverna läste en obligatorisk historiekurs på basnivå, medan de australiensiska eleverna läste en valbar kurs i Australiens historia. Insamlad intervjudata analyserades innehållsligt. Analysen syftar till att urskilja lärares och elevers uppfattningar om vad det innebär att vara kritisk samt deras erfarenheter och upplevelser av undervisningen i att vara kritisk, något som kan sägas ingå i den erfarna och upplevda läroplanen. På mesonivå observerades 17 historielektioner. Under observationen använde jag två till fyra inspelningsapparater beroende på undervisningsmoment. Inspelningarna kompletterades med fältanteckningar enligt en observationsmall (se Appendix 20). Därefter transkriberades den största delen av inspelningarna och utvalda delar översattes till engelska. Analysen syftar till att undersöka hur undervisningen i att vara kritisk, den genomförda läroplanen, förhöll sig till den avsedda läroplanen samt den erfarna och upplevda läroplanen.

Resultat

Studiens resultat tyder på att det finns olika formuleringar av vad det innebär att vara kritisk beroende på vilken nivå i styrdokumenten som undersöks. På läroplansnivå uttrycks det som en generisk förmåga att kunna ifrågasätta samt att kunna föra ett resonemang genom att styrka sina påståenden och dra rimligaslutsatser. På kursplanenivå för ämnet historia uttrycks det som en ämnesspecifik förmåga att kunna kritiskt granska källor och att kunna skapa mening utifrån historiska källor. Styrdokumentanalysen identifierar följande potentiella ramfaktorer för undervisning i att vara kritisk i historieklassrummet: den kunskapsorienterade läroplanen i Ryssland, nationella prov i historia i Ryssland och Australien, kursens svårighetsgrad och avsatt lärarledd tid i Sverige och Ryssland. Intervjuanalysen visar på att lärarna och eleverna betonar vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt i skolan och i vardagslivet. Inom ämnet historia uttrycks det, i samtliga länder, som en förmåga att kunna ifrågasätta 167 historiska narrativ. Dessutom förknippas det kritiska förhållningssättet med medborglig bildning i Sverige och Ryssland. Analysen av klassrumsdata tyder på att lärarna undervisar i att vara kritisk på i huvudsak tre sätt. Den svenska läraren fokuserar på att fostra elever till medborgare som delar specifika värderingar, vilket syftar till att undvika upprepade tragedier som förintelsen och försäkra sig om att elever gör ”goda” val i framtiden. Den ryska läraren, som eftersträvar narrativ mångfald i historieklassrummet, ser till att det åtminstone förekommer intra-narrativ mångfald med hänsyn till ramfaktorerna. Den australiensiska läraren undervisar sina elever i att skapa mening utifrån multimodala källor och försöker bidra till narrativ mångfald. Dock kontrollerar läraren vilka alternativa narrativ som får utrymme i klassrummet. Rysk och australiensisk klassrumsdata visar prov på att motstridiga historiska narrativ kan existera i undervisningsdiskursen, medan svensk data visar på ett enda historiskt narrativ under datainsamlingsperioden.

Slutsatser

Studiens resultat tyder på att läroplanernas ambitiösa förväntade studieresultat för kritiskt förhållningssätt kan påverkas av formuleringar i kursplaner, av lärares och elevers uppfattningar om vad det innebär att vara kritisk samt av andra skolrelaterade omständigheter. För att bidra till elevers möjligheter att ifrågasätta historiska narrativ skulle man kunna fokusera på att förse elever med nödvändiga bakgrundskunskaper i lägre årskurser. Ett ytterligare utvecklingsområde skulle kunna vara att balansera historiekursers omfattning i förhållande till avsatt tid. Slutligen bör förväntade studieresultat för kritiskt förhållningssätt stämma överens med de instruktioner lärarna får om måluppfyllelse även i kursplaner för ”enklare” historiekurser. Detta skulle kunna leda till en mer likvärdig undervisning i att vara kritisk för alla elevgrupper, vi

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå University , 2016. , s. 230
Serie
Umeå Studies in Language and Literature ; 33
Nyckelord [en]
criticality, transnational, curriculum theory, policy, upper secondary, history, learning environment, comparative
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk Didaktik
Forskningsämne
språkdidaktik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-127656ISBN: 978-91-7601-586-5 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:umu-127656DiVA, id: diva2:1047079
Disputation
2016-12-12, Hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå University, Umeå, 10:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2016-11-21 Skapad: 2016-11-16 Senast uppdaterad: 2018-06-09Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(5490 kB)1440 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 5490 kBChecksumma SHA-512
8b442d21f5485bb34a056701ac050f250c6b55d54ea949c71e195a48ea227f51082e72cee32768801d1ffc764160c463f0c6071ed62df4e99c1e6ad02d0bc1a0
Typ fulltextMimetyp application/pdf
spikblad(64 kB)55 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT02.pdfFilstorlek 64 kBChecksumma SHA-512
f9f14d20dc64ac19e621839165276f9feb9ab853ec21b4be817bd3955e1e593df45fc43bb6679c1dda6995238ae2f4f14b67a15da1e0848e2a340ccd32cdad28
Typ spikbladMimetyp application/pdf
omslag(959 kB)48 nedladdningar
Filinformation
Filnamn COVER01.pdfFilstorlek 959 kBChecksumma SHA-512
089a85b88474bcb7c98edb4b2d7bcfb787eac66e8722a5779a1ac9b8811b03d38cf0a6e08970f176bff20d5406e929bbcbdf11290e2f64c49110aae1cc88b684
Typ coverMimetyp application/pdf

Person

Ivanov, Sergej

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Ivanov, Sergej
Av organisationen
Institutionen för språkstudier
Studier av enskilda språkDidaktik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1495 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 1447 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf