Marknadssynsättet breder ut sig i stora delar av samhället idag i takt med att offentliga verksamheter privatiseras och bolagiseras. Detta synsätt, hävdas det här, har även nått universitets- och högskolevärlden, vilket visar sig i bland annat ökade utgifter för annonsering. Oavsett om marknadssynsättets intåg på universitetsarenan beror på resursfördelningssystemet, ökat antal högskolor, eller internationalisering, får det konsekvenser för hur studenter och lärare ses och definieras av både sig själva och av andra aktörer. Till exempel ärvs tankar från marknadssynsättet kring studenter som kunder av utbildning (marknadsorienteringssynsättet) eller studenter som produkter (produktorienteringssynsättet) som skall erbjudas på en (arbets)marknad. Dessa olika synsätt får i sin tur konsekvenser för hur relationen fungerar mellan studenter och lärare i vardagen på universitetet. Bland annat blir studenter i och med dessa synsätt, bedömare av utbildningskvalitet, utbildning blir en handelsvara och kursutbuden justeras efter tillfälliga studentpreferenser istället för av långsiktiga lärandemål. Syftet med detta papper är att diskutera marknadssynsättet utifrån marknadsorienterings- och produktorienteringssynsätten samt de konsekvenser det får för synen på, och relationen mellan universitetslärare och studenter. Därutöver syftar pappret till att ställa detta synsätt mot ett medproducentsynsätt samt diskutera vad ett sådant skulle kunna innebära, samt komma med förslag på hur det skulle kunna utvecklas.