umu.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A one year follow-up of children and adolescents treated for ADHD in a clinical setting
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
2018 (engelsk)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
Abstract [sv]

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en vanlig utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning med risk för en negativ utveckling. Syftet med denna retrospektiva studie var att utvärdera utfallet av ett års behandling och analysera effekterna av ADHD-medicinering, psykoedukation för föräldrar, komorbiditet och andra potentiellt predicerande faktorer på ADHD-symtom och funktion. Metod: En konsekutiv kohort av 5-17 år gamla öppenvårdspatienter med ADHD, n = 289 (69% pojkar) fick symtombelastning och funktion skattade av föräldrar. Detta samlades in rutinmässigt innan nybesök och efter ett år med Brief Child Family Phone Interview (BCFPI). BCFPI-faktorer, kliniska och demografiska faktorer analyserades i multipla regressioner. Resultat: Patienter förbättrades i symtom (d = .45) och funktion (d = 0,62), 57,4% fick mediciner och 38,8% deltog i psykoedukation för föräldrar. Patienter med komorbid ångest, depression eller autism förbättrades inte i symtom i motsats till de med beteendestörningar. Symtom vid uppföljning predicerades negativt av behandling med medicinering (β = -.18) och positivt av familjekonflikter/ ångest (β = .18) och separationsångest (β = .123). Effektstorleken på symtom med medicinering var d = .65 mot utan d = .21. Funktionsnedsättningen vid uppföljningen predicerades positivt av totala psykiatriska symtom (β = .396), autismdiagnos (β = .129) samt negativt av ADHD-symtom vid baslinjen (β = -144) och psykoedukation för föräldrar (β = -132). Effektstorlek på funktion för psykoedukation för föräldrar var d = ,80 kontra utan d = .51. Slutsatser: Komorbiditet och familjekonflikter/ ångest måste utvärderas vid behandlingsplanering av ADHD. Medicin förbättrar ADHD symtom medan psykoedukation för föräldrar förbättrar funktionen.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2018. , s. 23
Emneord [en]
Child, adolescent, ADHD, BCFPI, stimulants, medication, psychoeducation, outcome
Emneord [sv]
Barn, ungdom, ADHD, BCFPI, stimulantia, medicinering, psykoedukation, utfall
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-148202OAI: oai:DiVA.org:umu-148202DiVA, id: diva2:1211104
Eksternt samarbeid
BUP Halland
Fag / kurs
Examensarbete i psykologi
Utdanningsprogram
Study Programme for University Diploma in Psychology
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2018-06-05 Laget: 2018-05-30 Sist oppdatert: 2018-06-05bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Andersson, MajaKinberg, Emelie
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 142 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf