Umeå University's logo

Under de senaste åren har den stressrelaterade ohälsan, däribland utmattningsproblematik, ökat i Sverige. Utmattning påverkar stora delar av den drabbades liv och uppfattat stigma om utmattning har bland annat visat sig vara relaterat till i vilken utsträckning en person söker vård. Den här studiens syfte var därför att undersöka hur uppfattat stigma om utmattning ser ut bland allmänheten i Sverige, samt om det finns skillnader i uppfattat stigma mellan olika demografiska grupper. Syftet var också att undersöka om det finns ett samband mellan uppfattat stigma om utmattning och grad av självskattad utmattning samt inställning till att söka vård. För att undersöka detta användes självrapportinstrumenten Burnout Stigma Inventory (BSI) och Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) samt några bakgrundsfrågor i form av en webbenkät. Av de 247 deltagarna var majoriteten högutbildade kvinnor. Envägs variansanalys, oberoende t-test och Pearsons korrelation användes för att beräkna resultaten. Resultaten visade att deltagarna i genomsnitt hade en relativt låg grad av uppfattat stigma om utmattning. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattat stigma mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen, där den yngsta trodde att allmänheten hade mer stigmatiserande föreställningar om utmattning än den äldsta. Grad av utmattning och inställning till att söka vård hade inget signifikant samband med uppfattat stigma om utmattning. Förhoppningsvis kan denna studie ses som en språngbräda för framtida forskning, där en mer heterogen grupp samt fler undersökta dimensioner av stigma bör inkluderas.

During the last few years, stress-related diseases, including burnout, have increased in Sweden. Burnout has several negative effects on those afflicted and perceived stigma of burnout have been related to help-seeking attitudes and behaviors. The aim of this study was therefore to examine the perceived stigma of burnout in Sweden and to explore whether there are differences in perceived stigma between demographic groups. The aim was also to examine whether there are relationships between perceived stigma of burnout and level of self reported burnout, and attitude towards help-seeking. To examine this, the self-report instruments Burnout Stigma Inventory (BSI) and Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) were used in a web survey, including some background questions. Out of the 247 participants, the majority were highly educated women. One-way analysis of variance, independent t-test and Pearson’s correlation was used to calculate the results. The results showed that the participants had a relatively low degree of perceived stigma of burnout. There was a significant difference in perceived stigma between the youngest and the oldest age group, where the youngest group believed that the public had more stigmatizing perceptions about burnout than the oldest group. Level of self rated burnout and attitude towards help-seeking had no significant correlation with perceived stigma of burnout. The findings from the present study can guide future research, which we recommend should include a more heterogeneous sample as well as to examine other aspects of stigma, too.