Könsdysforivården för barn- och unga har varit en stor debattpunkt i media under de senaste åren. Bland annat forskare, föreningar och privatpersoner har engagerat sig. Ett perspektiv som saknats i debatten är hur personer som aktivt arbetar med könsdysfori uppfattar debatten. Därför undersöker denna kandidatuppsats hur yrkesverksamma inom specialistpsykatrin för barn-och unga upplevt och påverkats av samtidens mediala könsdysforidebatt. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Det insamlade datamaterialet bearbetades med hjälp av den socio-ekologiska modellen. Vidare analyserades materialet genom riktad kvalitativ innehållsanalys.
Studiens resultat belyser att det finns både positiva och negativa aspekter med den mediala debatten, men att den mestadels varit negativ. De yrkesverksamma betonar att det anses vara positivt att media lyfter situationer där vården gjort fel. Det som anses vara negativt är att media målar upp en ensidig och negativ bild av könsdysforivården som inte överensstämmer med verkligheten. Det framkommer att det saknas ett helhetsperspektiv kring hur vården går till, vilket blir problematiskt då vårdsökande i allt större utsträckning är rädda för att söka hjälp. Mediedebatten beskrivs ha varit en bidragande faktor till förändrade arbetssätt för yrkesverksamma. Bland annat genom nya riktlinjer och att personal i större utsträckning behöver förklara och lugna vårdsökande och föräldrar. Allmänhetens bild av könsdysforivården har också påverkats och blivit alltmer negativ och det påverkar hur yrkesverksamma blir bemötta. Yrkesverksamma förklarar den extra påfrestningen som problematisk. Det framgår att många som deltar i debatten inte förstår komplexiteten i vårdsystemet eller vet hur vården egentligen går till.