Perikopen i Matteus evangeliet där eunuckerna nämns (Matteus 19:3–12) har längetolkats i termer av sexualmoral och könsroller. Medans den andra sammanhanget i Nyatestamentet, där en eunuch omämns (Apostlagärningarna 8) har analyserats utifrånintersektionella perspektiv, har sådana studier saknats angående Matteus 19:12. Versenförekommer inom ramen av polemik om äktenskap och skilsmässa mellan Jesus ochFariséer. Aspekter som etnicitet, klass och ekonomiska omständigheter omnämns inte här.Ändå är evangeliet skrivet i ien viss historisk social kontext där sådana aspekter hadeavgörande betydelse bland annat för frågor gällande äktenskap och skilsmässa. Denpolitiska kontexten var en period en allvarlig kris i det judiska folket – både vidförfattandet och under perioden då berättelsen som beskrivs utspelar sig – och det skerinom ett geografiskt område där omständigheten att vara eunuck hade specifika sociopolitiskasignifikanser med religiösa implikationer. I Romerska imperiets östra delförknippades eunuckism både med funktionshinder och särskilda politiska och kultiskaroller. I denna studie visar jag att dessa aspekter har betydande konsekvenser förtolkningen av Matt 19:12 och dess litterära kontext, eftersom benämningen eunuck här gesen eskatologisk betydelse. Studien använder sig av post-kolonial teoribildning.