Umeå University's logo

Bakgrund: I samband med ökad konsumtion av och forskning kring artificiellt sötade drycker har nya nationella kostråd formats. Forskning om kroppens reaktion till artificiella sötningsmedel handlar främst om insulinrespons i munnen och tunntarmen, men smakmässiga ändringar är även ett område som är relevant vid framställning av nya kostråd.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan konsumtion av artificiellt sötade eller sockersötade drycker och tröskelvärde för sötma.

Metod: För att uppnå syftet utfördes ett experiment där deltagare genomförde ett smakprov med olika lösningar av sockervatten. Deltagarna ombedes att peka ut vilken av lösningarna som smakade sött, och koncentrationen av de korrekt utpekade lösningarna användes för att räkna ut deltagarnas tröskelvärde. Tröskelvärdet är den lägsta koncentrationen (mM) som individen kunde identifiera som sötma. Stickprovet bestod av sju deltagare och experimentet utfördes på Umeå Universitets campus. Utöver det uträknade tröskelvärdet angavs en uppskattning om intag av artificiellt sötade drycker och en om intag av sockersötade drycker, som gav ett totalt veckointag i volym (ml).

Resultat: En sambandsanalys visade ett negativt samband (r=-0,541) mellan det uppskattade intaget av artificiellt sötade drycker och tröskelvärde för sötma, medan sambandet mellan uppskattat intag av sockersötade drycker och tröskelvärde för sötma var positivt (r=0,426). Inget av sambanden var dock signifikant (p=0,209 respektive p=0,341).

Slutsats: Det negativa sambandet mellan artificiellt sötade drycker och tröskelvärde för sötma, samt det positiva sambandet mellan sockersötade drycker och tröskelvärde för sötma, visar på två motsatta riktningar. Eftersom stickprovet är litet försvagas resultatens reliabilitet och för att kunna dra slutsatser på populationsnivå krävs studier med större stickprovsstorlek.