umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A one year follow-up of children and adolescents treated for ADHD in a clinical setting
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
2018 (Engelska)Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en vanlig utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning med risk för en negativ utveckling. Syftet med denna retrospektiva studie var att utvärdera utfallet av ett års behandling och analysera effekterna av ADHD-medicinering, psykoedukation för föräldrar, komorbiditet och andra potentiellt predicerande faktorer på ADHD-symtom och funktion. Metod: En konsekutiv kohort av 5-17 år gamla öppenvårdspatienter med ADHD, n = 289 (69% pojkar) fick symtombelastning och funktion skattade av föräldrar. Detta samlades in rutinmässigt innan nybesök och efter ett år med Brief Child Family Phone Interview (BCFPI). BCFPI-faktorer, kliniska och demografiska faktorer analyserades i multipla regressioner. Resultat: Patienter förbättrades i symtom (d = .45) och funktion (d = 0,62), 57,4% fick mediciner och 38,8% deltog i psykoedukation för föräldrar. Patienter med komorbid ångest, depression eller autism förbättrades inte i symtom i motsats till de med beteendestörningar. Symtom vid uppföljning predicerades negativt av behandling med medicinering (β = -.18) och positivt av familjekonflikter/ ångest (β = .18) och separationsångest (β = .123). Effektstorleken på symtom med medicinering var d = .65 mot utan d = .21. Funktionsnedsättningen vid uppföljningen predicerades positivt av totala psykiatriska symtom (β = .396), autismdiagnos (β = .129) samt negativt av ADHD-symtom vid baslinjen (β = -144) och psykoedukation för föräldrar (β = -132). Effektstorlek på funktion för psykoedukation för föräldrar var d = ,80 kontra utan d = .51. Slutsatser: Komorbiditet och familjekonflikter/ ångest måste utvärderas vid behandlingsplanering av ADHD. Medicin förbättrar ADHD symtom medan psykoedukation för föräldrar förbättrar funktionen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2018. , s. 23
Nyckelord [en]
Child, adolescent, ADHD, BCFPI, stimulants, medication, psychoeducation, outcome
Nyckelord [sv]
Barn, ungdom, ADHD, BCFPI, stimulantia, medicinering, psykoedukation, utfall
Nationell ämneskategori
Psykologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-148202OAI: oai:DiVA.org:umu-148202DiVA, id: diva2:1211104
Externt samarbete
BUP Halland
Ämne / kurs
Examensarbete i psykologi
Utbildningsprogram
Psykologprogrammet
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2018-06-05 Skapad: 2018-05-30 Senast uppdaterad: 2018-06-05Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Andersson, MajaKinberg, Emelie
Av organisationen
Institutionen för psykologi
Psykologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 142 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf