1972 tillkännagav regeringen stolt att staten skulle göra en stor satsning och ge industristöd till det anrika konfektionsföretaget Algot Johansson AB (Algots) för att etablera textilindustri på tre orter i Västerbotten genom ett dotterbolag kallat Algots Nord. Det var på många sätt ett ovanligt initiativ.
Det är ett av de genom tiderna största lokaliseringsstöden som staten gett till ett privat industriföretag och en av få satsningar i svensk industripolitik som riktat in sig på kvinnlig sysselsättning. Här skulle tusen jobb skapas i en region där den kvinnliga arbetslösheten var hög och arbetstillfällena få.
Fallet Algots Nord kan ses som en symbol för en politisk era där beslutsfattarna hade höga ambitioner och gott självförtroende, men där dessa ambitioner på kort tid resulterade i stora förluster, många förlorade jobb och en härva av konflikter.