Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur samarbetet går till mellan förskollärare och specialpedagog samt hur förskollärare nyttjar specialpedagogers kompetens. Studiens frågeställningar fokuserar på förskollärarens samarbete med specialpedagoger, vilka möjligheter respektive svårigheter som kan uppstå i samarbetet och det arbetet som sker med barn i behov av särskilt stöd. De teoretiska perspektiven vi valde att utgå ifrån är det relationella och kategoriska perspektivet. Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det framkom i resultatet att förskollärare har liknande syn på specialpedagogers roll i förskolan samt att de anser det viktigt att de är lättillgängliga. Det framkom även att specialpedagogen givit många råd och verktyg till förskollärarna att använda i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De verktyg och råd som förskollärarna givits har även kunnat användas i hela barngruppen. Studiens slutsats är att specialpedagogen har en betydelsefull roll i förskolan för att alla barns behov ska tillgodoses men att rektorn har det yttersta ansvaret för att möjliggöra samarbete mellan förskollärare och specialpedagog.