Det har inte skett någon förändring i antal byten av gymnasieprogram på tio år. Programbyten har en stor roll i hur elever upplever program och är en viktig pusselbit inte bara för eleverna själva utan även för studie- och yrkesvägledare föratt förstå hur övergången till gymnasiet upplevs av eleverna. Forskning visar på att det finns brister i forskning kring övergångar hos elever och även programbyten. Syftet med denna studie är att utveckla mer kunskap över programbyten i gymnasiet och se vilka faktorer och konsekvenser som det medför för eleverna. Med hjälp av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare belyses frågan om programbyten på gymnasiet med semistrukturerade intervjuer, transkribering och tematisk analys. Resultatet visar på att programbyten till stor del beror på personliga faktorer men grundar sig i för lite information, bristande vägledning i tidig ålder i skolan och avsaknaden av struktur av vägledning genom skolgången. Vidare visar resultaten även att studie- och yrkesvägledare har en stor involvering och påverkan på elever kopplat till positiva och negativa programbyten. Analysen visar att Careership och Bourdieus teorier båda har relevans för att förstå ämnet och att tidigare forskning visar liknande resultat som resultaten i denna studie, trots att de finns skillnader i studiernas huvudsakliga syfte. Slutligen diskuteras de mest centrala delarna i resultatet och tidigare forskning samt hur framtida forskning kan ha programbyten som en del i liknande forskning om andra ämnen för att stödja relevant forskning om elevers upplevelser av en viktig tidpunkt i deras liv.