Umeå universitets logga

Bakgrund: Avsaknaden av en tydlig definition för vad en normal förlossning är har med tiden gjort födandet mer medikaliserat och ses som en riskfylld händelse. När barnmorskor inte kan definiera vad som är normalt ges det mindre utrymme för egna bedömningar vilket också minskar deras självständighet.

Motiv: Barnmorskans kompetensområde är den normala förlossningen men det saknas en svensk definition. Oförutsägbarhet och individuell variation mellan förlossningsförlopp gör det svårt för barnmorskor att definiera normalitet, vilket bidrar till att handläggningarna påverkas av existerande riktlinjer som bygger på riskfaktorer.

Syfte: Att utforska nyblivna barnmorskors syn på begreppet normal förlossning och dess handläggning.

Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Åtta barnmorskor på förlossningskliniker från olika delar av Sverige intervjuades med semi-strukturerade intervjuer. Materialet analyserades därefter med tematisk analys.

Resultat: Analysen resulterade i två teman, Ett svårdefinierat begrepp där barnmorskorna beskrev svårigheter att definiera vad som utgör en normal förlossning, hur de definierade interventioner och vilka interventioner som kan ingå i det normala. I det andra temat När kulturen styr delade barnmorskorna hur strukturer och hierarkin i förlossningsvården påverkade synen på begreppet normal förlossning och hur dessa strukturer påverkade den nyblivna barnmorskans handläggning av normal förlossning. Barnmorskorna upplevde att de saknade utrymme att handlägga normala födslar på det sätt de ville och risktänket lämnade liten plats för tron på kvinnors förmåga att föda.

Konklusion: Nyblivna barnmorskor upplever att det finns en hierarkisk struktur mellan barnmorskor och andra professioner, även att risktänk dikterar handläggningen av normala förlossningar. Ytterligare forskning om hierarkiska strukturer i förlossningsvården behövs för fortsatt utveckling av ett mer kvinnocentrerat arbetssätt och för att fortsätta bevara det normala normalt.