Umeå universitets logga

 I svensk matematikundervisning ska eleverna utveckla sex matematiska förmågor. Undervisningen utgår i stor utsträckning från läroboken gällande innehåll och arbetsformer. Ett exempel på det är att eleverna arbetar majoriteten av lektionstiden med lärobokens uppgifter som är nivåindelade. Syftet med denna studie var att utöka kunskapen om vilka möjligheter varje uppgiftsnivå i matematikläroböcker i kurs 1 på gymnasiet, ger elever att utveckla alla sex matematiska förmågor. För att uppfylla syftet analyserades en läroboksserie med hjälp av ett analysverktyg utformat utifrån styrdokument och kompetensramverk. Resultatet visade att procedurförmåga och begreppsförmåga var de dominerande förmågorna på alla uppgiftsnivåer och att övriga förmågor förekom i mindre utsträckning. En skillnad som framkom mellan uppgiftsnivåerna var att andelen utvecklingsmöjligheter av problemlösningsförmåga var högre på uppgiftsnivå c än på övriga uppgiftsnivåer. Studiens slutsats är att möjligheterna att utveckla samtliga sex matematiska förmågor var begränsade i läroböckerna, oavsett uppgiftsnivå.