Umeå universitets logga

Detta examensarbete undersöker riskfaktorer, rekryteringsprocessen samt de åtgärder som svenska myndigheter vidtar i samband med gängkriminalitet bland ungdomar. Problemområdet är av stor samhällsrelevans, särskilt med tanke på den pågående ökningen av våldsbrott och gängkriminalitet i Sverige. Under året 2024 har 240 skottlossningar inträffat i skrivande stund i Sverige, varav 39 av dem varit dödliga (Kvartal, 2024). Detta indikerar en allvarlig samhällsutmaning som kräver djupare förståelse och åtgärder för att förhindra vidare eskalering. Syftet med studien är att undersöka de olika riskfaktorer som bidrar till ungdomars rekrytering till kriminella nätverk i Sverige, samt att analysera de åtgärder som svenska myndigheter implementerar för att hantera denna problematik. De identifierade riskfaktorerna omfattar miljöfaktorer, skolfaktorer, familjefaktorer och individuella faktorer, som sammantaget belyser möjliga orsaker till varför ungdomar dras in i kriminella gäng. I studien belyses också rekryteringsprocessen för att öka förståelsen för hur och varför ungdomar rekryteras, samt vilka strategier de kriminella gängen använder i detta syfte. Vidare undersöks de åtgärder som myndigheterna vidtar för att erbjuda stöd och hjälp åt de utsatta ungdomar samt för att motverka spridningen av gängkriminalitet bland unga.

Studien har genomförts som en litteraturstudie i form av en scoping-review. Relevant litteratur, vetenskapliga artiklar samt annan sekundärdata har inhämtats och analyserats för att besvara studiens forskningsfrågor på ett så adekvat sätt som möjligt. Källmaterialet har samlats in via etablerade databaser såsom Diva Portal, Socindex och Google Scholar. En scoping-review innebär att man systematiskt samlar in och granskar befintlig forskning och data för att belysa ett forskningsområde, vilket gör denna metod särskilt lämpad för att ge en översikt över det aktuella kunskapsläget (Munn et al, 2018). I resultatdelen diskuteras och syntetiseras de identifierade riskfaktorerna, rekryteringsprocessen samt myndigheternas åtgärder. Riskfaktorerna delas in i fyra huvudkategorier: miljö, skola, familj och psykologiska faktorer, de diskuteras i relation till etablerade teorier om socialisering och gängkriminalitet. Rekryteringsprocessen belyses genom att undersöka de metoder och strategier som kriminella gäng använder för att rekrytera unga individer. Vidare behandlas de förebyggande åtgärder som svenska myndigheter, såsom socialtjänst, polis och skolor, vidtar för att stötta de unga och motverka rekrytering till gäng. Studien belyser att det finns en komplex samverkan mellan individuella, sociala och strukturella faktorer som påverkar ungdomars rekrytering till kriminella gäng. Rekryteringen är ofta en process som involverar både psykologiska och sociala faktorer där unga individer lockas av gängens löften om tillhörighet och ekonomisk vinning. Vidare framgår det att de åtgärder som svenska myndigheter vidtar är komplexa och varierande, men det finns behov av en mer sammanhållen och långsiktig strategi för att effektivt motverka gängrekrytering bland unga.