Umeå universitets logga

Bakgrund: Demenssjukdom är den fjärde största folksjukdomen i Sverige. I dagsläget finns ingen botande behandling. Smärta är ett frekvent problem som är vanligast bland äldre och därmed även vanligt bland personer med demenssjukdom. Om självskattning inte är möjligt krävs andra tillvägagångssätt för identifiering och bedömning av smärta. 

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att identifiera och bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. 

Metod: En litteraturstudie baserad på elva kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Analys utfördes baserat på Fribergs femstegsmodell. 

Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. De tre huvudkategorierna som framkom var; att identifiera och bedöma smärta genom olika tillvägagångssätt, att relationen är en resurs vid identifiering och bedömning av smärta, att stöta på utmaningar vid identifiering och bedömning av smärta. 

Konklusion: Att identifiera och bedöma smärta hos personer med demenssjukdom är en svår uppgift och innefattar användning av verktyg, observation och skapande av relationer. Brist på verbal kommunikation beskrevs som det största hindret för att identifiera och bedöma smärta. Ytterligare forskning behövs för att kunna identifiera och bedöma smärta hos personer med demenssjukdom på likvärdigt sätt och vidare främja jämlik vård.

Background: Dementia is the fourth largest national disease in Sweden. Currently, there is no curative treatment. Pain is a frequent problem that is most common among the elderly and thus also common among people with dementia. If self-assessment is not possible, other approaches to the identification and assessment of pain are required.

Aim: The aim of the study was to describe the experiences of healthcare professionals in identifying and assessing pain in people with dementia. 

Methods: A literature study based on eleven qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and PubMed. Analysis was performed based on Friberg’s five-step model. 

Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The three main categories are; identifying and assessing pain through different approaches, the relationship is a resource in identifying and assessing pain, encountering challenges inidentifying and assessing pain. 

Conclusion: Identifying and assessing pain in people with dementia is a challenging task, and involves the use of tools, observation, and the creation of relationships. Lack of verbal communication was described as the biggest barrier to identifying and assessing pain. Further research is required to be able to identify and assess pain in an equivalent way and further promote equal care.