umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sodium supply influences plasma sodium concentration and the risks of hyper- and hyponatremia in extremely preterm infants
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.ORCID-id: 0000-0002-4649-0653
Uppsala universitet.
Uppsala universitet.
Visa övriga samt affilieringar
2017 (Engelska)Ingår i: Pediatric Research, ISSN 0031-3998, E-ISSN 1530-0447, Vol. 81, s. 455-460Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background: Hyper- and hyponatremia occur frequently in extremely preterm infants. Our purpose was to investigate plasma sodium (P-Na) concentrations, the incidence of hyper and hyponatremia, and the impact of possible predisposing factors in extremely preterm infants.

Methods: In this observational study, we analyzed data from the EXtremely PREterm (< 27 wk.) infants in Sweden Study (EXPRESS, n = 707). Detailed nutritional, laboratory, and weight data were collected retrospectively from patient records.

Results: Mean ± SD P-Na increased from 135.5 ± 3.0 at birth to 144.3 ± 6.1 mmol/l at a postnatal age of 3 d and decreased thereafter. Fifty percent of infants had hypernatremia (P-Na >145 mmol/l) during the first week of life while 79% displayed hyponatremia (P-Na < 135 mmol/l) during week 2. Initially, the main sodium sources were blood products and saline injections/infusions, gradually shifting to parenteral and enteral nutrition towards the end of the first week. The major determinant of P-Na and the risks of hyper- and hyponatremia was sodium supply. Fluid volume provision was associated with postnatal weight change but not with P-Na.

Conclusion: The supply of sodium, rather than fluid volume, is the major factor determining P-Na concentrations and the risks of hyper- and hyponatremia.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Nature Publishing Group, 2017. Vol. 81, s. 455-460
Nationell ämneskategori
Pediatrik
Forskningsämne
pediatrik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-128245DOI: 10.1038/pr.2016.264ISI: 000396297000016OAI: oai:DiVA.org:umu-128245DiVA, id: diva2:1051014
Tillgänglig från: 2016-11-30 Skapad: 2016-11-30 Senast uppdaterad: 2019-11-04Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. The impact of nutrition on growth, biomarkers, and health outcomes in preterm infants
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The impact of nutrition on growth, biomarkers, and health outcomes in preterm infants
2019 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Introduction: Nutrients play a crucial role for growth and brain development after preterm birth. Meeting the nutritional needs of preterm infants is challenging. Particularly, the most immature infants have a high risk of malnutrition and poor growth during hospital care. To meet recommended energy and nutrient intakes during early postnatal life, a concentrated parenteral nutrition (PN) regimen was implemented in clinical use in 2012 at the neonatal intensive care unit at Umeå University Hospital (Umeå, Sweden). However, electrolyte homeostasis is labile after preterm birth and infants require an electrolyte supply that corresponds to their energy and protein intakes to avoid electrolyte disturbances. Although sodium imbalances such as hyper- and hyponatremia are common in the most immature preterm infants, there is limited knowledge to what extent these imbalances are affected by fluid volume and sodium supply. Furthermore, it is unclear whether the early high sodium concentrations lead to any adverse effects, including intraventricular hemorrhage, or simply reflect immediate adaptive processes after preterm birth.

Aim: This thesis investigates the impact of nutrition on growth, nutritional biomarkers, and health outcomes in preterm infants born with a birth weight below 1500 g.

Methods: We used data from two study populations. First, we collected data for all very low birth weight infants (< 1500 g) born between 2010 and 2013 and treated at Umeå University Hospital (Umeå, Sweden; n = 134). Second, we used data from the EXtremly PREterm infants in Sweden Study (EXPRESS). We included all infants born before 27 gestational weeks in Sweden between 2004 and 2007 who survived the first 24 h (n = 602). Data collection for both study populations included a) intakes of all parenteral and enteral nutritional products and other fluids during the first 28 postnatal days, b) all anthropometric measurements during hospital stay, c) perinatal data, and d) neonatal morbidity.

Results: The concentrated PN regimen improved early energy and macronutrient intakes in very low birth weight infants. Furthermore, weight and length growth from postnatal week two to a postmenstrual age of 36 weeks improved in very low birth weight infants who received the concentrated PN regimen compared with infants who received the previous original PN regimen (Paper I). Increased parenteral energy and protein intakes provided by the concentrated PN regimen, did not induce a higher occurrence of electrolyte imbalances as electrolytes were supplied according to the current recommendations (Paper II). In the EXPRESS cohort, the majority of extremely preterm infants had hypernatremia during the first and hyponatremia during the second postnatal week. Gestational age and supply of sodium, rather than fluid volume, were the major factors determining the risks of hyper- and hyponatremia (Paper III). High total supply of sodium was significantly correlated with severe intraventricular hemorrhage if mostly mediated by blood product transfusions (Paper IV).

Conclusions: Our results suggest that in very immature preterm infants a concentrated PN regimen improves early nutrient intakes and postnatal growth without causing electrolyte disturbances. Hyper- and hyponatremia are common and the supply of sodium is a major predictor. The impact of sodium on severe intraventricular hemorrhage needs further investigation.

Abstract [sv]

Introduktion: Att möta energi- och näringsbehovet hos barn som föds för tidigt är utmanande, framförallt för de allra minsta barnen som på grund av omogenhet har hög risk för undernäring och dålig tillväxt. Med syfte att möta det rekommenderade energi- och näringsbehovet direkt efter födelsen hos för tidigt födda barn implementerades därför en koncentrerad parenteral näringslösning (PN) på den neonatala intensivvårdsavdelningen vid Umeå universitetssjukhus i februari 2012. Även elektrolytobalans är vanligt hos för tidigt födda barn. För att undvika denna obalans behöver för tidigt födda barn en elektrolytförsörjning som motsvarar energi- och proteinintaget. Både högt och lågt natrium (hyper- och hyponatremi) är vanliga tillstånd hos de mest omogna barnen men det finns begränsad kunskap i vilken utsträckning dessa obalanser påverkas av vätskevolym och natriumintag. Vidare är det oklart om höga natriumkoncentrationer leder till negativa konsekvenser, som exempelvis intraventrikulär blödning, eller om natriumobalanser enbart återspeglar en omedelbar anpassning efter för tidig födelse.

Syfte: Denna avhandling undersöker energi- och näringsintag och dess samband med tillväxt, näringsrelaterade biomarkörer och hälsoutfall hos för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1500 gram.

Metoder: Två studiepopulationer användes. Alla barn som föddes med en födelsevikt under 1500 gram mellan 2010 och 2013, vårdade på Umeå universitetssjukhus utgjorde den ena studiepopulationen (n = 134). Den andra studiepopulationen utgjordes av data från Extremely PREterm infants in Sweden Study (EXPRESS) där alla barn födda före 27 graviditetsveckor mellan 2004 och 2007 ingick. Från EXPRESS inkluderades barn som överlevde de första 24 timmarna (n = 602). Datainsamlingen för båda studiepopulationerna inkluderade a) intag av alla parenterala och enterala näringsprodukter samt andra vätskor under de första 28 levnadsdagarna, b) alla antropometriska mätningar under sjukhusvistelsen, c) perinatal data och d) neonatal sjuklighet.

Resultat: Koncentrerad PN förbättrade det tidiga energi- och makronutrientintaget hos barn med en födelsevikt under 1500 gram. Vikt- och längdtillväxten förbättrades från andra levnadsveckan till 36 veckor postmenstrual ålder hos barn som fick koncentrerad PN jämfört med barn som fick ursprunglig PN (Delarbete I). Det ökade parenterala energi- och proteinintaget var inte associerat med högre förekomst av elektrolytobalanser eftersom elektrolyter gavs enligt aktuella rekommendationer (Delarbete II). I EXPRESS kohorten hade majoriteten av barnen hypernatremi under den första levnadsveckan och hyponatremi under den andra levnadsveckan. Ålder vid födelse och natriumtillförsel, snarare än vätskevolym, var faktorer som bidrog till hyper- och hyponatremi (Delarbete III). Hög total natriumtillförsel var associerat med svår intraventrikulär blödning men detta samband var främst medierat av natrium från transfusioner av blodprodukter (Delarbete IV).

Slutsatser: En koncentrerad PN förbättrar tidigt energi- och näringsintag samt tillväxt hos för tidigt födda barn utan att orsaka elektrolytobalans. Hyper- och hyponatremi är vanligt och tillförseln av natrium är en viktig faktor. Samband mellan högt natriumintag och svår intraventrikulär blödning behöver ytterligare undersökas.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2019. s. 50
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 2055
Nyckelord
Preterm infant, parenteral nutrition, energy intake, nutrient intakes, postnatal growth, electrolyte imbalances, sodium supply, hypernatremia, intraventricular hemorrhage
Nationell ämneskategori
Pediatrik Näringslära
Forskningsämne
pediatrik; näringslära
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-164834 (URN)978-91-7855-093-7 (ISBN)
Disputation
2019-11-29, Stora hörsalen, målpunkt P, byggnad 5B, plan 6, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, 09:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2019-11-08 Skapad: 2019-11-04 Senast uppdaterad: 2019-11-06Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(165 kB)66 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 165 kBChecksumma SHA-512
38d565d3cb9affb671e0976675130957df1785b55e08bc0d8403cde0d91836c31f81a3874bf547b8817b926fba6c63056f18cd04400b416abbfdc497e8d70463
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltext

Personposter BETA

Späth, CorneliaStoltz Sjöström, ElisabethDomellöf, Magnus

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Späth, CorneliaStoltz Sjöström, ElisabethDomellöf, Magnus
Av organisationen
PediatrikInstitutionen för kostvetenskap
I samma tidskrift
Pediatric Research
Pediatrik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 66 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 268 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf