Ledarskap har i ett internationellt perspektiv studerats över tid men hittills vet vi ganska lite hur det svenska forskningslandskapet ser ut. Svensk ledarskapsforskninghar anekdotiskt konstaterats vara svag samtidigt som Sverige, med en arbetsmarknad präglad av samförstånd och korta beslutsvägar, utgör en intressant kontext för ledarskapsstudier. En delaspekt av forskning om ledarskap är hur fenomenet studerats i avhandlingar. Givet dessa konstateranden syftar följande forskningsöversikt till analysera doktorsavhandlingar om ledarskap skrivna 2003–2014. Specifikt besvaras fyra frågor: 1) Vilka ämnen och institutioner studerar ledarskap? 2) Vad studeras i avhandlingar om ledarskap? 3) Hur har ledarskap studerats? 4) Vilka kunskapsbidrag kan identifieras i de analyserade avhandlingarna? Totalt analyserades 70 avhandlingar i studien och valet att analysera avhandlingar motiveras av att doktorsavhandlingar kan spegla lokal praxis och trender i kunskapsbildning inom akademin. Resultatet visar på att ledarskap som forskningsfält är fragmenterat mellan olika ämnen och forskningsbedrivande institutioner, att kvalitativa metoder var vanligare än kvantitativa samt att förvånansvärt lite av forskningen relaterar till, eller tar avstamp ifrån, andra svenska eller skandinaviska forskargruppers arbeten. I artikeln diskuteras avslutningsvis hur bristande kommunikation mellan forskningsmiljöer kan hänga ihop med att ledarskap i många av destuderade avhandlingarna studerats instrumentellt som en delmängd av andra ämnesområden.