umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den penningpolitiska fällan: En studie på de svenska hushållens ekonomi
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
2017 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

För att få bukt med lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 förde Sverige en expansiv penningpolitik. Även om Sverige tog sig ur krisen relativt smärtfritt följdes det av en period med deflation. Det ledde till att reporäntan 2015 för första gången sänktes under nollgränsen, och därmed tog den svenska penningpolitiken ett historiskt steg för att nå inflationsmålet. De låga räntorna har lett till att priserna på bostadsmarknaden har skenat iväg och de svenska hushållens skulder har ökat avsevärt där den genomsnittliga skuldkvoten är uppe i 343 procent. Från de penningpolitiska protokollen uttrycker Riksbanken en stor oro för denna utveckling och föreslår riktade åtgärder i bostads-, och skattepolitiken. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av penningpolitiska åtgärder samt utvecklingen av bostadspriserna har haft på de svenska hushållen skulder.

Genom en VAR-modell, Granger-orsakssamband, Impulse-response test och stresstester har denna studie kunnat påvisa och kartlägga vad som händer med de svenska hushållens skulder vid en eventuell räntehöjning. Resultaten visar att en räntechock mellan 3–5 procent minskar framtida skuldsättning, och ekonomin anpassar sig till jämvikt efter 5–8 perioder vilket representerar 15–24 månader. Den ger därmed ett starkt stöd för penningpolitikens kausalitet. Resultaten visar dessutom att det finns hushåll med låg disponibel inkomst som lever under existensminimum idag, och vid en räntehöjning överstiger några hushåll sitt existensminimum med nästan 50 procent.

Studiens teoretiska del ger en förklaring om penningpolitikens jobb och dess flöde till hushåll och företag. Den tar även upp tidigare forskning som har undersökt marknadsbeteende hos hushåll. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2017.
Nyckelord [sv]
Hushållens skulder, penningpolitik, Transmissionsmekanismen, Prospect theory, skuldkvot
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-138437OAI: oai:DiVA.org:umu-138437DiVA, id: diva2:1135075
Tillgänglig från: 2017-08-22 Skapad: 2017-08-22

Open Access i DiVA

fulltext(1874 kB)323 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1874 kBChecksumma SHA-512
8ce29a0f5df058c3476482f8ea62ca3a2558fad4d888f6943af6a9c6354442a328986ea4c4402c64fe1a30cc3a5ef448851c8f8293928cc9c4f770f9f789640d
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Nationalekonomi
Nationalekonomi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 323 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1532 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf