umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A one year follow-up of children and adolescents treated for ADHD in a clinical setting
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
2018 (English)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en vanlig utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning med risk för en negativ utveckling. Syftet med denna retrospektiva studie var att utvärdera utfallet av ett års behandling och analysera effekterna av ADHD-medicinering, psykoedukation för föräldrar, komorbiditet och andra potentiellt predicerande faktorer på ADHD-symtom och funktion. Metod: En konsekutiv kohort av 5-17 år gamla öppenvårdspatienter med ADHD, n = 289 (69% pojkar) fick symtombelastning och funktion skattade av föräldrar. Detta samlades in rutinmässigt innan nybesök och efter ett år med Brief Child Family Phone Interview (BCFPI). BCFPI-faktorer, kliniska och demografiska faktorer analyserades i multipla regressioner. Resultat: Patienter förbättrades i symtom (d = .45) och funktion (d = 0,62), 57,4% fick mediciner och 38,8% deltog i psykoedukation för föräldrar. Patienter med komorbid ångest, depression eller autism förbättrades inte i symtom i motsats till de med beteendestörningar. Symtom vid uppföljning predicerades negativt av behandling med medicinering (β = -.18) och positivt av familjekonflikter/ ångest (β = .18) och separationsångest (β = .123). Effektstorleken på symtom med medicinering var d = .65 mot utan d = .21. Funktionsnedsättningen vid uppföljningen predicerades positivt av totala psykiatriska symtom (β = .396), autismdiagnos (β = .129) samt negativt av ADHD-symtom vid baslinjen (β = -144) och psykoedukation för föräldrar (β = -132). Effektstorlek på funktion för psykoedukation för föräldrar var d = ,80 kontra utan d = .51. Slutsatser: Komorbiditet och familjekonflikter/ ångest måste utvärderas vid behandlingsplanering av ADHD. Medicin förbättrar ADHD symtom medan psykoedukation för föräldrar förbättrar funktionen.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 23
Keywords [en]
Child, adolescent, ADHD, BCFPI, stimulants, medication, psychoeducation, outcome
Keywords [sv]
Barn, ungdom, ADHD, BCFPI, stimulantia, medicinering, psykoedukation, utfall
National Category
Psychology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-148202OAI: oai:DiVA.org:umu-148202DiVA, id: diva2:1211104
External cooperation
BUP Halland
Subject / course
Examensarbete i psykologi
Educational program
Study Programme for University Diploma in Psychology
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-06-05 Created: 2018-05-30 Last updated: 2018-06-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, MajaKinberg, Emelie
By organisation
Department of Psychology
Psychology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 142 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf