Umeå University's logo

Background

Colorectal cancer (CRC) – i.e., cancer in the colon or rectum – is one of the most common cancers both globally and in Sweden. The risk for CRC is mainly related to age, heredity, and life-style risk factors. Previous studies have also demonstrated that individuals with lower socioeconomic status (SES), living alone, or far from care facilities may have a higher risk for CRC or a worse outcome.  In contrast to life-style or sociodemographic-associated risks, an inherited risk for CRC is difficult to modify. However, colonoscopic surveillance programs can be help prevent CRC in families with a known hereditary risk.

The Northern Health Care Region (northern Sweden) is the most sparsely populated region in Sweden, and travel distances to care can be long. The population in Northern Sweden is on average older and has lower SES compared with the rest of the country. The impact of these sociodemographic differences on CRC in northern Sweden is not well known. 

Aim

This thesis analyses CRC in a northern Sweden setting with regards to incidence, survival, and associated sociodemographic risk factors, including prevention for individuals with increased hereditary risk.

Methods

Papers I and II, cohort studies from the Risk North database, link individual data from health care registers to other sociodemographic registers. In Paper I, the incidence, mortality, and survival for all CRC cases in northern Sweden were compared with the rest of Sweden for the period 2007-2013. Uni- and multivariable Cox regression analysis were used to assess the impact of sociodemographic factors and tumour stage on survival by calculating hazard ratios (HR). In Paper II, we analysed any association between travel time to care and CRC survival in northern Sweden during 2007-2013 using the same type of Cox regression analysis. 

Papers III and IV are based on a cohort of individuals with a family history of CRC, prospectively recorded from 1995 to 2012 in the colonoscopic surveillance register at the Cancer Prevention Clinic at Umeå University Hospital. In Paper III, we evaluated the cancer preventive effect of the performed colonoscopic surveillance. Observed cases of CRC were compared to a cohort estimate of cases without surveillance. Compliance with surveillance and colonoscopic quality was also analysed. In Paper IV, we examined the cost-effectiveness of the colonoscopic surveillance program in Paper III. A cost-utility analysis with a societal perspective was used and the stability of the results was tested in a sensitivity analysis.

Results

The age-adjusted incidence in colon cancer was 12.7% lower in northern compared to southern Sweden or 35.9/100 000 vs. 41.1/100 000 person years (p < 0.01). For rectal cancer, the incidence was 10.5% lower in the north (17.6 vs. 19.7 p <0.01). In subgroup analysis, the largest difference in incidence between northern and southern Sweden was found among individuals > 79 years age (colon - 190 vs. 237 ≈ 19.6%, rectal 72.4 vs. 88.0 ≈ 17.7%). For all of Sweden, the incidence in colorectal cancer was higher in males, individuals with lower SES, or individuals living alone. 

In univariable analyses of survival (all-cause and cause-specific) for colon and rectal cancer patients in all of Sweden, patients with high SES or co-habiting had a significantly better outcome compared to patients with low SES or living alone. HR for death ranged from 0.60 to 0.85 in the better-favoured risk group. No differences in colon or rectal cancer survival between northern and southern Sweden were demonstrated in the univariable analysis. 

However, in multivariable survival analysis, all-cause survival for colon cancer patients was better in southern Sweden (HR 0.92; 95% CI 0.86 – 0.97).  For cause-specific survival for colon cancer or in any analysis for rectal cancer, no differences between northern and southern Sweden were demonstrated. In analysis of travel time, no association between travel time and survival was found. 

In the evaluation of the colonoscopic surveillance programme, one case of CRC was observed, compared to 9.5-10.5 expected cases. Standardised Incidence Ratio (SIR) between observed and expected cases of CRC was 0.10 (CI 95% 0.0012–0.53) to 0.11 (CI 95% 0.0014–0.59. The compliance to the surveillance program was 90%. The adenoma detection rate was 14%, and 10% of the examinations were incomplete. In the cost-utility analysis, the net cost for surveillance was 233 038 €, while saving 64.8 Quality Adjusted Life Years (QALYs) compared to non-surveillance. The resulting Incremental Cost-Effectiveness Ratio (ICER) was 3596 €/QALY, ranging from -4620 €/QALY in the best-case scenario to 33 779 € /QALY in the worst-case scenario.

Conclusion

The incidence of CRC was lower in northern Sweden and most evident in the elderly, raising questions on differences in life-style between northern and southern Sweden in the past. There were considerable sociodemographic disparities in CRC survival in Sweden, including a lower all-cause survival for colon cancer patients in the north. In this study, travel time to care in northern Sweden did not affect survival and the lower all-cause survival in northern Sweden cannot be fully explained. The colonoscopic surveillance of families in northern Sweden with inherited risk for CRC had a good cancer preventive effect, including a high cost-effectiveness. The reasons for the good effect may be high compliance, since the quality of the colonoscopies was moderate.

Enkel sammanfattning på svenska

Bakgrund

Cancer i tjock- eller ändtarmen – även kallat kolorektalcancer – är en av de vanligaste formerna av cancer. Risken att insjukna i kolorektalcancer ökar med åldern, men risken påverkas även av ärftlighet och faktorer i vår livsstil, såsom kost och övervikt. Tidigare studier har också visat att individer med lägre utbildning eller inkomst (lägre socioekonomisk status) och de som lever ensamma eller har långt till sitt sjukhus kan ha större risk för att få kolorektalcancer eller en sämre överlevnad. Norra sjukvårdsregionen, som utgörs av regionerna(f.d. landstingen) Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen, är den mest glest befolkade delen av Sverige, med ibland långa avstånd till vårdinrättningar. Befolkningen i norra Sverige är också äldre och har en lägre utbildningsnivå jämfört med resten av landet.

Syfte

Att undersöka kolorektalcancer i norra Sverige – om hur utbildningsnivå, att leva ensam eller långt från sjukhus påverkar antalet nyinsjuknade(risken) eller överlevnaden i sjukdomen. Dessutom att utvärdera om ett program med regelbundna koloskopiundersökningar kan förhindra ärftlig kolorektalcancer.

Metod

Avhandlingen grundar sig på 4 olika studier(1-4). Studie 1 och 2 baseras på material från Risk Norr, som är en databas som länkar hälso-och sjukvårdsdata med andra samhällsregister. I studie 1 analyseras skillnader i risk och överlevnad för kolorektalcancer framförallt mellan norra och södra Sverige, med hänsyn till ojämlikheter i bl. a. utbildningsnivå. Studien omfattar alla nyinsjuknade patienter i landet under åren 2007-2013. Studie 2 undersöker om avståndet till närmsta sjukhus påverkade överlevanden för de patienter som diagnostiserades med kolorektalcancer i norra Sverige under åren 2007-2013. Materialet i studie 3 och 4 kommer från ett register över individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer i norra Sverige från åren 1995-2012. I studie 3 undersöks om ett program med regelbundna kontroller av tarmen med koloskopiundersökningar kunde förhindra uppkomst av cancer. Studie 4 är en hälsoekonomisk analys om de regelbundna koloskopiundersökningar i studie 3 är en kostnadseffektiv metod att förbygga cancer.

Resultat

Antalet nyinsjuknade per år, d.v.s. risk att få kolorektalcancer, var över 10 % lägre i norra jämfört med södra Sverige, trots att utbildningsnivån var högre i södra Sverige. Största skillnaden i risk mellan norra och södra Sverige fanns bland människor över 79 år. I hela Sverige var överlevnaden sämre för ensamboende patienter eller de med låg utbildningsnivå. I en överlevnadsanalys som jämför norra och södra Sverige, fanns inga skillnader i risken att dö i tjock- eller ändtarmscancer för patienter som diagnosticerats med en sådan cancer (sjukdomsspecifik överlevnad). Däremot hade patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige en sämre överlevnad om man inkluderar alla dödsorsaker(total överlevnad). För ändtarmscancer fanns inga skillnader i total överlevnad. Avståndet till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Utvärderingen av koloskopiprogrammet för individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer visade att endast 1 person av 261 undersökta fick cancer jämfört med ett förväntat antal av ca 10 personer under studietiden. I kostnadseffektivitetsanalysen av programmet var kostnaden för att rädda ett s.k. kvalitetsjusterat levnadsår ca 36 00o kr.

Slutsats

Risken för kolorektalcancer är lägre i norra Sverige, framförallt beroende på skillnader i risk hos äldre. Möjligen beror dessa skillnader på historiska olikheter i livsstilsrelaterade riskfaktorer. Överlevanden för patienter med kolorektalcancer var ojämlik i Sverige - med sämre överlevnad för ensamboende eller de med låg utbildningsnivå - men även för patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige. Restid till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Alla orsaker till den sämre överlevnaden i norra Sverige kan inte förklaras i den här avhandlingen, men skillnader i övrig sjuklighet kan ha en betydelse. Koloskopiprogrammet för individer med ärftlig risk i norra Sverige förhindrade uppkomst av kolorektalcancer och är kostnadseffektivt jämfört med svenska riktlinjer för kostnadseffektivitet och andra cancerförebyggande åtgärder.