Umeå University's logo

Background: Venous thromboembolism (VTE) is a vascular disease with an incidence of approximately 140 cases per 100,000 person-years in adults. The incidence of VTE has increased over the last decades, and more than 20% of affected individuals die in the first year after diagnosis. To reduce the incidence of VTE, it is important to identify modifiable risk factors for the condition.

Aims: The aims of this thesis were a) To study the incidence of first-time VTE and the prevalence of risk markers for VTE at the time of VTE diagnosis, b) To determine the validity of diagnoses of deep vein thrombosis and pulmonary embolism in administrative registries, and c) To study the association between glucose levels, diabetes, alcohol consumption, physical activity and risk of first-time VTE.

Methods: To determine the incidence of first-time VTE and the prevalence of risk markers for VTE at the time of VTE diagnosis, a retrospective, population-based cohort study was conducted. The study included all adult residents of Västerbotten County during the year 2006. All other aims were addressed in the prospective, population-based Venous thromboEmbolism In Northern Sweden (VEINS) cohort study. The VEINS cohort included 108,025 residents of Västerbotten County aged 30 to 60 years without previous VTE events. They were included from 1985 onwards and were followed until a VTE event, death, emigration, or the study end on September 5, 2014. All underwent a health examination within the Västerbotten Intervention Programme where weight, height, blood pressure and glucose levels were measured, and answered a questionnaire regarding smoking, education level, medication use, history of diabetes, alcohol intake and physical activity. VTE diagnoses were validated by review of medical records and radiology reports. To study the validity of diagnoses of deep vein thrombosis and pulmonary embolism in administrative registries, a registry search for International Classification of Diseases diagnosis codes indicating pulmonary embolism and/or deep vein thrombosis events was made in the Swedish National Patient Registry and the Cause of Death Registry. An additional search using an extended set of International Classification of Diseases diagnosis codes was performed in order to identify misclassified events.

Results: The incidence of first-time VTE was 137 (95% confidence interval [CI] 122–154) per 100,000 adults per year. The most common risk markers for VTE were recent hospitalization and concurrent malignancy. The positive predictive value for a diagnosis of pulmonary embolism was 80.7% (95% CI 78.4–82.9), and that of deep vein thrombosis 59.2% (95% CI 56.7–61.7). Misclassification occurred in 1.1% (95% CI 0.4–1.7) of pulmonary embolism events and in 16.4% (95% CI 14.2–18.7) of deep vein thrombosis events. In the VEINS cohort, a total of 2,054 participants experienced an objectively verified first-time VTE event during approximately 1.5 million person-years of follow-up. In univariable analysis, there were associations between fasting plasma glucose, oral glucose tolerance test two-hour post-load plasma glucose, diabetes and increased risk of first-time VTE. These associations were attenuated after adjustment for potential confounders, and were no longer significant. There was an association between alcohol consumption and risk of first-time VTE in men (P for trend 0.02 after adjustments for increased risk of first-time VTE over quartiles of weekly alcohol consumption). Alcohol dependence was associated with risk of first-time VTE in men (hazard ratio [HR] 1.30; 95% CI 1.07–1.59 after adjustments). In women, there were no significant associations between alcohol consumption and risk of first-time VTE. Women who performed leisure time physical activity at least once a week had a lower risk of first-time VTE (HR 0.83; 95% CI 0.71–0.98 after adjustments) compared to women with less or no physical activity. Women with high occupational physical activity also had a lower risk of first-time VTE (HR 0.85; 95% CI 0.74–0.98 after adjustments). In men, there were no consistent association between either measure of physical activity and risk of first-time VTE. 

Conclusions: VTE is a common vascular disease. Registry data on diagnoses of pulmonary embolism, but not deep vein thrombosis, is of acceptable quality and can be considered for use in registry-based studies. Glucose levels and diabetes are not associated with risk of first-time VTE. Alcohol intake and alcohol dependence are associated with an increased risk of first-time VTE in men, whereas high leisure time physical activity and occupational physical activity are associated with a decreased risk of first-time VTE in women.

Bakgrund: Venös trombos är en vanlig och allvarlig kärlsjukdom. De vanligaste formerna av venös trombos är djup ventrombos och lungemboli. Förekomsten av venös trombos har ökat under de senaste decennierna. Mer än en av fem personer som drabbas av venös trombos dör under det första året efter diagnos. Hos ungefär en tredjedel av dem som insjuknar i venös trombos hittar man ingen uppenbar förklaring till att de får sjukdomen. För att minska insjuknandet i venös trombos är det viktigt att identifiera påverkbara riskfaktorer för tillståndet.

Syfte: Syftet med denna avhandling var att studera frekvensen av nyinsjuknande i venös trombos i befolkningen och förekomsten av bidragande faktorer till venös trombos vid insjuknandet. Vi ville också undersöka i vilken utsträckning personer med en diagnoskod för venös trombos i sjukvårdsregister faktiskt haft en venös trombos. Slutligen ville vi studera om det finns ett samband mellan blodsockernivåer, diabetes, alkoholintag, fysisk aktivitet och risken för att senare i livet få en första venös trombos.

Metod: För att undersöka antalet personer som nyinsjuknar i venös trombos och förekomsten av riskmarkörer för venös trombos vid insjuknandet genomförde vi en retrospektiv (tillbakablickande) befolkningsbaserad studie. Vi registrerade alla vuxna i Västerbottens Län som fick venös trombos under år 2006 och vilka bidragande faktorer till venös trombos de hade vid insjuknandet. För att studera i vilken utsträckning diagnoser för venös trombos i sjukvårdsregister var korrekta gjorde vi en sökning för att hitta diagnoskoder för lungemboli och djup ventrombos i Nationella Patientregistret och Dödsorsaksregistret. Vi gjorde ytterligare en sökning, efter ännu fler diagnoskoder, för att hitta insjuknanden i venös trombos som felklassificerats som andra sjukdomar. Sambandet mellan blodsockernivåer, diabetes, alkoholintag, fysisk aktivitet och risken för att senare i livet få en första venös trombos undersökte vi i en prospektiv (framåtblickande), befolkningsbaserad studie som vi kallat Venous thromboEmbolism In Northern Sweden (VEINS)-studien. I VEINS-studien deltog de 108 025 invånare i Västerbottens Län som inte haft någon tidigare venös trombos och som genomgått en hälsoundersökning inom ramen för Västerbottens Hälsoundersökningar under åren 1985 till 2014. I hälsoundersökningen ingick kontroll av vikt, längd, blodtryck och blodsockernivåer. Deltagarna svarade på en enkät om rökning, utbildningsnivå, medicinering, förekomst av diabetes, alkoholintag och fysisk aktivitet. Deltagarna var 30 till 60 år gamla vid studien start. Studiedeltagarna följdes inom ramen för studien från hälsoundersökningen tills de insjuknade i venös trombos, dog, flyttade från området eller fram tills studiens slut 5:e september 2014. Personer i studiegruppen som fått en venös trombos identifierades genom sökning efter diagnoskoder för venös trombos i diagnosregister. Riktigheten i diagnoserna kontrollerades genom granskning av svar på röntgenundersökningar och medicinska journaler.

Resultat: I Västerbottens Län fick varje år 137 av 100 000 vuxna venös trombos för första gången. De vanligaste bidragande faktorerna till att personer fick venös trombos var att de nyligen legat på sjukhus eller hade en cancersjukdom. Av alla personer med en diagnoskod för lungemboli i ett sjukvårdsregister var diagnosen korrekt hos 81%. För djup ventrombos var motsvarande siffra 59%. En av hundra personer med lungemboli hade inte en diagnoskod för lungemboli i ett sjukvårdsregister. För djup ventrombos var motsvarande siffra sexton av hundra. I VEINS-studien insjuknade 2054 studiedeltagare i venös trombos för första gången. Totalt följdes studiedeltagarna i 1,5 miljoner personår. Deltagare med högre fasteblodsocker, högre blodsockervärde taget två timmar efter intag av en sockerlösning och deltagare med diabetes hade högre risk för venös trombos än andra deltagare. Efter att dessa analyser korrigerats för andra faktorer som har samband med blodsockervärden och diabetes och som kan ge ökad risk för venös trombos (störfaktorer), till exempel ålder och övervikt, fanns det inte längre något samband mellan blodsockervärden, diabetes och risk att drabbas av venös trombos. Det fanns ett samband mellan alkoholintag, mätt som antal standardglas alkohol en studiedeltagare drack per vecka, och ökad risk för venös trombos hos män. Det fanns också ett samband mellan alkoholberoende och ökad risk för venös trombos hos män. Dessa fynd kvarstod efter korrigering för möjliga störfaktorer. Vi såg inget samband mellan alkoholintag eller alkoholberoende och ökad risk för venös trombos hos kvinnor. Kvinnor som idrottade på fritiden minst en gång i veckan hade en lägre risk för att få en venös trombos jämfört med kvinnor som mer sällan eller inte alls idrottade på fritiden. Kvinnor med ett fysiskt aktivt arbete hade också lägre risk för venös trombos jämfört med kvinnor med ett mer stillasittande arbete. Hos män såg vi inget tydligt samband mellan fysisk aktivitet på fritiden eller i arbetet och risk för venös trombos.

Slutsatser: Venös trombos är en vanlig kärlsjukdom som drabbar kring 280 vuxna i Västerbotten varje år. Lungembolidiagnoser i sjukvårdsregister håller acceptabel kvalitet och skulle kunna användas i registerstudier. Diagnoser avseende djup ventrombos i sjukvårdsregister håller lägre kvalitet. Det finns inget samband mellan blodsockernivåer, diabetes och risk för venös trombos. Män med högt alkoholintag eller alkoholberoende har högre risk för venös trombos. Kvinnor med hög fysisk aktivitet på fritiden eller i arbetet har lägre risk för venös trombos.