Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur mår samer i Sverige?: Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Epidemiology and Global Health. (Lávvuo)ORCID iD: 0000-0002-1580-8307
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Epidemiology and Global Health. (Lávvuo)ORCID iD: 0000-0002-2354-7258
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Epidemiology and Global Health. (Lávvuo)ORCID iD: 0000-0001-7234-3510
Folkhälsomyndigheten, Sverige.
Show others and affiliations
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I den här rapporten presenterar vi resultat från enkätundersökningen Samisk hälsapå lika villkor. Den genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 sameri åldern 18–84 år i Sverige. Syftet med rapporten är att översiktligt beskriva hälsa,livsvillkor och levnadsvanor bland samer. Resultaten har även jämförts medbefolkningen i övrigt genom data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa pålika villkor, också den genomförd under våren 2021.Resultaten i korthetDe flesta samer i den här studien, 73 procent, uppger att de har en god allmänhälsa. Nästan alla, 87 procent, har ett gott psykiskt välbefinnande. Totalt 41 procentav samerna uppger att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.Andelen som uppger att de röker dagligen är 4 procent, och andelen som snusar 23procent.Jämförelsen mellan samer och befolkningen i övrigt visar följande:• En lika stor andel samer som befolkningen i övrigt uppger en god allmänhälsa. Även andelen samer som uppger sjukdomar som högt blodtryck ochdiabetes eller psykiska besvär som ängslan, oro eller ångest är lika stor som ibefolkningen i övrigt.• En mindre andel samer än befolkningen i övrigt uppger sömnsvårigheter,trötthet och psykisk påfrestning. Det är också en mindre andel samer somuppger att de är stillasittande mer än tio timmar per dag, har en riskkonsumtionav alkohol, uppger att de röker dagligen eller att de någon gång har använtcannabis.• En mindre andel samer jämfört med befolkningen i övrigt uppger bra tandhälsaoch att de äter frukt och grönsaker minst en gång per dag.• En större andel samer än befolkningen i övrigt har ett gott psykisktvälbefinnande. Däremot uppger en större andel samer att de har en långvarigsjukdom eller funktionsnedsättning, värk i olika delar av kroppen, astma,allergi, övervikt och fetma. Även andelen samer som uppger att de snusardagligen är större än i befolkningen i övrigt.• En större andel samer än befolkningen i övrigt uppger att de någon gångallvarligt övervägt att ta sitt liv eller att de någon gång försökt att ta sitt liv.Vidare är det en större andel samer som uppger att de har haft svårt att klara delöpande utgifterna under de senaste 12 månaderna. Andelen samer som uppgeratt de någon gång under de senaste 3 månaderna blivit behandlade ellerbemötta så att de har känt sig kränkta är större än i befolkningen i övrigt.Vad gäller covid-19-pandemin, uppger en mindre andel samer än befolkningen iövrigt att de har testat positivt för covid-19. Däremot uppger en större andel sameratt de har varit oroliga för att de själva eller någon närstående ska bli allvarligt sjuk.  8Samers hälsa behöver fortsatt följasDen här kartläggningen är ett första viktigt steg för att följa hälsosituationen blandsamer i Sverige och är en av de mest omfattande enkätundersökningar som hargenomförts hittills. Studien bidrar till viktig kunskap om samers hälsa, livsvillkoroch levnadsvanor och kan ligga till grund både för fortsatt kunskapsutveckling ochutformning av hälsofrämjande och förebyggande insatser på lokal, regional ochnationell nivå. Det behövs även fortsatta och fördjupade analyser med särskiltfokus på olika grupper bland samer som kan ha sämre hälsa eller sämreförutsättningar för en god hälsa.

Abstract [en]

In this report, we present results from the survey Sami Health on Equal Terms. Itwas carried out during the spring of 2021 and was answered by 3,658 Sami peopleaged 18–84 in Sweden. The purpose of the report is to describe health, livingconditions and lifestyle among the Sami at a general level. The results have alsobeen compared with the general population through data from the national publichealth survey Health on Equal Terms, also conducted in the spring of 2021.Results in briefMost of the Sami people in this study, 73 per cent, state that they have goodgeneral health. Almost all, 87 per cent, have high mental well-being. A total of 41per cent of the Sami people report having a long-term illness or disability. Theproportion who state that they smoke daily is 4 per cent, and the proportion whouse moist snuff is 23 per cent.The comparison between the Sami and the general population shows the following:• The same proportion of Sami people as in the general population report goodgeneral health. The proportion of Sami people who report diseases such ashigh blood pressure and diabetes or mental health problems such asnervousness, worry or anxiety is also the same as in the general population.• A smaller proportion of Sami people than the general population reportdifficulty sleeping, fatigue and psychological distress. A smaller proportion ofSami people also report that they are sedentary for more than ten hours a day,have a risk consumption of alcohol, state that they smoke daily or that theyhave ever used cannabis.• A smaller proportion of Sami people compared to the general populationreport good dental health and that they eat fruit and vegetables at least once aday.• A larger proportion of Sami people than the general population have highmental well-being. On the other hand, a larger proportion of Sami peoplereport that they have a long-term illness or disability, aches and pains indifferent parts of the body, asthma, allergies, overweight and obesity. Theproportion of Sami people who report that they use moist snuff daily is alsohigher than in the general population.• A larger proportion of Sami people than the general population state that theyhave at some point seriously considered taking their own life or that they haveat some point tried to take their own life. A larger proportion of Sami peoplealso report that they have had difficulty coping with current expenses over thepast 12 months. The proportion of Sami people who report that they have beentreated in such a way that they have felt violated at some point in the last 3months is greater than in the general population.  10With regard to the COVID-19 pandemic, a smaller proportion of Sami people thanthe general population report that they have tested positive for COVID-19. On theother hand, a larger proportion of Sami people state that they have been worriedthat they themselves or someone close to them will become seriously ill.Sami health needs to continue to be monitoredThis survey is a first important step in monitoring the health situation among Samipeople in Sweden and is one of the most comprehensive surveys that have beenconducted so far. The study contributes important knowledge about Sami people'shealth, living conditions and living habits and can form the basis for both continuedknowledge development and the formulation of health promotion and preventiveefforts at local, regional and national level. There is also a need for continued andin-depth analyses with a special focus on different groups among Sami people whomay have poorer health or poorer conditions for good health

Abstract

(sydsamiska)

Dennie reektehtsisnie mijjieh illeldahkh vuesiehtibie goerehtimmeste Saemienhealsoe seamma tsiehkine. Dam gïjren 2021 tjïrrehti jïh 3 658 saemieh aalterisnie18-84 Sveerjesne vaestiedin. Reektehtsen aajkoe bijjieguvvine buerkeste saemiejhealsoem, jieledetsiehkieh jïh jieledevaanh. Illeldahkide lea aaj mohtedammemubpie almehtjïerti daatide dehtie nasjonaale åålmehhealsoegoerehtimmesteHealsoe seamma tsiehkine, daam aaj gïjren 2021 tjïrrehti.Dah illeldahkh åenehkslaakanJeenjemes saemieh mijjen goerehtimmesne, 73 proseenth, buerie sïejhme healsoemutnieh. Mahte gaajhkesh 87 proseenth psykisken boerehke utnieh. Ellies 41proseenth saemijste jiehtieh dej leah skïemtjelasse jallh svihtjemeheaptoe. Låhkoemij rïevhkestieh lea 4 proseenth, jïh låhkoe mij snohkem nuhtjieh lea 23 proseenth.Mohtedimmie saemiej jïh mubpie almehtjïerten gaskem vuesehte:• Saemieh jiehtieh dej seamma buerie sïejhme healsoe goh mubpie almehtjïerte.Aaj låhkoe mah jiehtieh dej jolle vïrretrygke, diabeetese, asve, vaejvie, aerkiesjallh depresjovne lea seamma jïjnje goh mubpie almehtjïerte.• Unnebe låhkoe saemijste enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dej dåeriesmoerhåtneme åeredh, sæjloes jïh psykiske healsoevaejvieh. Aaj unnebe låhkoesaemijste mah tjahkasjieh jienebh enn luhkie tæjmoeh fïerhten biejjien,vaahrakonsumsjovne alkohovleste jïh naan aejkien cannabisen nåhtadammeenn mubpie almehtjïerteste.• Unnebe låhkoe saemijste jis mubpie almehtjïertine mohtede jiehtieh dej bueriebaeniehealsoem jïh dah muerjieh jïh kroenesaath fïerhten biejjien byöpmedieh.• Stuerebe låhkoe saemieh enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dej buerie psykiskemurriedimmie. Mohte stuerebe låhkoe saemieh jiehtieh dej leah guhkebeskïemtjelasse jallh funksjovnegiehpiedimmie, kråahpe ovmessie sijjinebaektjede, astma, allergije, bijjieleavloe jïh buajtehks. Aaj låhkoe saemijstejiehtieh dah fïerhten biejjien snohkem nuhtjieh.• Stuerebe låhkoe saemijste enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dah naan aejkienitjmies ussjedamme aemieluesedh jallh voejhkelamme aemieluesedh. Aajstuerebe låhkoe saemijste gïeh jiehtieh dej leah gïerve maeksedh dejiktemierien maaksoeh dej minngemes 12 aski mietie. Stuerebe låhkoesaemijste enn mubpie almehtjïerte jiehtieh dah leah vuekine gïetedovveme vujdåastoehtamme mestie dah leah domteme dah mïedtelamme.Covid-19-pandemijen bïjre. Unnebe låhkoe saemijste enn mubpie almehtjïertejeahta dah leah covid-19 positijvelaakan teesteme. Vaallah stuerebe låhkoesaemijste aerkies årrome dah edtjin skïemtjedidh jallh naan dej lïhkemesfuelhkesne edtji ålvas skïemtjedidh.  12Daerpies saemiej healsoem jåerhkedh goerehtidhDaate goerehtimmie lea akte dejstie stööremes mij leah tjïrrehtamme saemiejhealsoen bïjre Sveerjesne. Eah maehtieh dah illeldahkh jiehtedh dah sïejhme mohtevihkeles maahtoem buakta saemiej healsoen, jielemetsiehkiej jïh jielemevaanibïjre. Goerehtimmie lea dïhte voestes vihkeles sïlle guktie saemiej healsoetsiehkiehdåeriedidh Sveerjesne. Dah illeldahkh våaromem vedtieh dam healsoeskreejremejïh heerredimmie barkoem saemide nænnoestidh. Daarpesje aaj jåerhkedh jïhgïengelåbpoe analyseeredh jïh sjïere fokusem utnedh ovmessie dåehkide saemienåålmeginie giej kaanne nåakebe healsoe jallh nåakebe tsiehkieh buerie healsoemutnedh.

Abstract

(Lulesamiska)

Dán diedádusán mij vuosedip båhtusijt gatjádimåtsådimes Samisk hälsa på likavillkor. Tjadáduváj gidán 2021 ja vássteduváj 3 685 sámijs 18-84 álldarinSvierigin. Diedádusá ulmme l oanesláhkáj gåvådit varresvuodav, viessomvidjurijtja viessomdábijt sámij siegen. Båhtusa li aj buohtastahteduvvam álmmugijn ietjándáhtá baktu rijkalasj álmmukvarresvuohtagatjádimes Hälsa på lika villkor, mij aj latjadádum gidán 2021.Båhtusa oanegisláhkájIenemus sáme dán åtsådimen, 73 procännta, diededi siján la buorre gájkkásasjvarresvuohta. Vargga gájkajn, 87 procäntta, la buorre psykalasj varresvuohta.Sámijs ållåsit 47 procännta diedet siján la guhkesájggásasj skibádahka jalisáhtusvuohta. Oasse mij diedet sij suovasti bäjválattjat la 4 procännta, ja oasse mijsnukti le 23 prosännta.Buohtastahttem sámij ja álmmuga gaskan ietján vuoset tjuovvo:• Sámijs avta stuorra oasse nåv gåk álmmuk ietján diedet buorre almmulasjvarresvuodav. Sámijs oasse aj diedet skibádagájt nåv gåk alla varradäddo jadiabetes jali psykalasj vájve nåv gåk hudja, ráfedisvuohra jali goavgge l avtastuorre nåv gåk álmmugin ietján.• Sámijs binnep oasse gå álmmuk ietján diedet oademvájvijt, vájbasvuodav japsykalasj gähttjalamvuodav. Sámijs la aj binnep oasse mij diedet sij e labudaienep gå lågenan tijma bäjvváj, siján la vádáadno alkoholas, diedet sij suovastibäjválattjat jali soames bále li adnám cannabisav.• Sámijs binnep oasse gå buohtastahttá álmmugijn ietján diedet buorrebadnevarresvuodav ja sij bårri muorjemijt ja ruonudisájt binnemusát aktibäjvváj.• Sámijs stuoráp oasse gå álmmuk ietján la buorre psykalasj varresvuohta.Sámijs stuoráp oasse gis diedet siján la guhkesájggásasj skibádahka jalisáhtusvuohta, luottudahka rubmaha umasslágásj åsijn, astma, allegiddja, sij iláednagav dieddi ja buojddudahka. Sámijs oasse aj mij diedet sij snuktijibäjvválattjat la stuoráp gå álmmuk ietján.• Sámijs stuoráp oasse gå álmmuk ietján diedet sij soames bále li duodalattjatárvvaladdam ietjas gåddet jali sij soames bále li gähttjalam ietjas gåddet.Stuoráp oasse sámijs vil diedet siján la årrum gássjelisvuohta dåjmaditbäjvvásasj gålojt maŋemus 12 mánojn. Sámijs oasse mij diedet sij li soamesbále maŋemus 3 mánojn duostoduvvam jali sij li duostoduvvam ahte sij lidåbddåm vuoledimev la stuoráp gå álmmuk ietján.Covid-19 pandemiddja gáktuj, sámijs binnep oasse diedet gå álmmuk ietján, sij lioadtjum positijvalasj åhtusav cov-19:ij. Stuoráp oasse sámijs gis diedet sij lidåbddåm ráfedisvuodav sij ietja jali soames lagámus galggá skihppát bahát.  14Le dárbulasj ållidit sámij varresvuodavDát åtsådibme l vuostasj ájnas lávkke ållidittjat varresvuohtavidjurav sámij siegenSvierigin ja l akta ienemus vijdesbirástiddje gatjádimåtsådibmes mij la tjádadumdán rádjáj. Åtsådibme oassálasstá ájnas diedojda sámij varresvuoda,viessomvidjurij ja viessomdábij hárráj ja máhttá årrot vuodon goappátjagá vildiehtoåvddånibmáj ja varresvuohtaåvdedim ja hierediddje dagojda bájkálattjat,dajvalattjat ja rijkalattjat. Le aj dárbulasj ienep ja tjiegŋodim guoradallamasierralágásj tjalmostimijn umasse juohkusijda sámij siegen gejn dávk lisj nievrepvarresvuohta jali nievrep åvdeldime buorre varresvuohtaj

Abstract

(Nordsamiska)

Dán raporttas ovdanbuktit bohtosiid iskkadeamis sámi dearvvašvuohta seammaeavttuiguin. Dát čađahuvvui 2021 giđa ja 3 658 sápmelačča Ruoŧas agis 18 jagis 84jahkái vástidedje dan. Raportta ulbmil lea čilget sápmelaččaid dearvvašvuođa,eallindili ja eallindábiid bajitdásis. Bohtosat leat maid buohtastahtton álbmogiinmuđui nationála álbmotdearvvašvuođaiskkadeami dieđuiguin Dearvvašvuohtaseamma eavttuiguin, mii čađahuvvui nai 2021 giđa.Oanehaččat bohtosiid birraEanas sápmelaččat min dutkosis, 73 proseantta, dieđihit sis lea buorredearvvašvuođadilli. Measta buohkain, 87 proseanttas lea buorre mentálalašburesveadjin. 41 proseantta sápmelaččain dieđihit guhkálmas buozanvuođa dahjehedjonan doaibmanávcca. 4 proseantta lea oassi sis geat borgguhit beaivválaččat jasnuvssejeddjiid oassi lea 23 proseantta.Buohtastahttin gaskal sápmelaččaid ja álbmoga muđui čájeha ná:• Seamma stuora oassi sápmelaččain go álbmot ge muđui raportere sis leabuorre dearvvašvuođadilli. Oassi sápmelaččain geat raporterejit dávddaid nugoalla varradeattu ja sohkardávdda dahje psyhkalaš givssiid nugo vuorrádusa,vuorjašumi dahje balu, lea seamma badjin go álbmogis muđui ge.• Unnit oassi sápmelaččain go álbmot muđui raporterejit oađđinváttisvuođaid,váibbasvuođa ja psyhkalaš dávgguid. Lea maid unnit oassi sápmelaččain geatalmmuhit sii eai rumašlaččat lihkat badjel logi diibmui beaivái, sis leariskageavaheapmi alkoholas, sii almmuhit sii borgguhit beaivválaččat dahje siimuhtomin leat geavahan cannabis.• Unnit oassi sápmelaččain go buohtastahttá álbmogiin muđui dieđihit sis leabuorre bátnedearvvašvuohta ja sii borret šattuid ja ruotnasiid unnimusat oktiibeaivái.• Stuorát oasis sápmelaččain go álbmogis muđui lea oppalaččat buorrepsyhkalaš dearvvašvuohta. Nuppe bealis almmuha stuorát oassi sápmelaččainahte sis leat guhkálmas dávddat dahje doaimmashehttejupmi, bákčasatiešguđet rumašosiin, ástmá, allergiija, buidodat ja buoidivuohta. Oassisápmelaččain geat almmuhit sii snuvssejit beaivválaččat lea maid badjelis goálbmogis muđui.• Stuorát oassi sápmelaččain go álbmot muđui almmuhit sii muhtun áigemuttusduođai leat árvvoštallan iešsorbmema, dahje sii muhtun áigemuttus leatgeahččalan dahkat iešsorbmema. Viidáset almmuha stuorát oassi sápmelaččainsis leat váttisvuođat leamaš nagodit máksit jotkkolaš goluid maŋemus 12mánus. Oassi sápmelaččain geat almmuhit singuin leat meannudan dahje goasnu áigemuttus maŋemus 3 mánus nu ahte leat dovdan iežaset gutnehuhtton, leastuorát oassi go mii álbmogis muđui lea.  16covid-19 pandemiija dáfus, dieđiha unnit oassi sápmelaččain go álbmot muđui ahtesis lea leamaš positiiva covid-19 teasta. Nuppe bealis lea stuorát oassisápmelaččain vuorjašuvvan ahte sii ieža dahje muhtun sin lagas olbmuin galgetduođalaččat buohccát.Sápmelaččaid dearvvašvuođa ferte ain gozihitDát iskkadeapmi lea vuosttaš mávssolaš lávki čuovvulit Ruoŧa sápmelaččaiddearvvašvuođadili ja lea okta dain viidáseamos iskkademiin mat dássážii leatdahkkon. Dutkkus addá mávssolaš máhtu sápmelaččaid dearvvašvuođa, birgenlágija eallindábiid birra ja sáhttá leat vuođđun sihke máhttoovddideapmái jadearvvašvuođaovddideaddji eastadeaddji barggu hábmemii báikkálaš, regionálalašja našuvnnalaš dásis. Dárbbašuvvojit maid jotkkolaš ja vuđolaš analysat masfuomášupmi biddjo sápmelaččaid iešguđet joavkkuide main sáhttá heajutdearvvašvuohta dahje main sáhttet heajubut dearvvašvuođaeavttut.

Place, publisher, year, edition, pages
Folkhälsomyndigheten , 2023. , p. 79
Keywords [sv]
samer, folkhälsa, indikatorer, Covid-19
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public health
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-206906OAI: oai:DiVA.org:umu-206906DiVA, id: diva2:1752092
Projects
Samisk hälsa på lika villkor
Note

Artikelnummer: 23011

Available from: 2023-04-20 Created: 2023-04-20 Last updated: 2023-04-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Fulltext

Authority records

Stoor, Jon Petter A.Nilsson, Lena Maria

Search in DiVA

By author/editor
Stoor, Jon Petter A.Nilsson, Lena MariaSan Sebastian, Miguel
By organisation
Department of Epidemiology and Global Health
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 494 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf