Umeå University's logo

Misophonia and hyperacusis are relatively unknown and misunderstood auditory sensitivityconditions. Misophonia is characterised by strong negative emotional reactions to sounds andsound patterns, depending on the meaning or context of the sound. Hyperacusis is characterizedby negative reactions to sounds, depending on the physical characteristics of the sounds (e.g.,frequency and intensity). Research often fails to distinguish misophonia from hyperacusis, andresearch on both conditions is scare. Moreover, there are insufficient tools available to assessand study misophonia and hyperacusis. The purpose of the current study was topsychometrically validate the Hyperacusis and Misophonia Discrimination Scale (HMDS).The goal of this self-report measure was to discriminate people with hyperacusis from peoplewith misophonia. Various analyses were used to assess the reliability and validity of thequestionnaire. A total of 249 participants completed the online questionnaire. Results indicatedan excellent reliability using Cronbach’s alpha and group and item comparisons showed thediscriminatory effectiveness of the HMDS. However, the results of a factor analysis indicateda complex underlying factor structure which did not provide a sufficient fit to the data,suggesting that the dimensions of the questionnaire require further refinement to effectivelydifferentiate between misophonia and hyperacusis. Based on the results, a revision to theHMDS is presented and future research should explore the psychometric properties of thisrevised scale as well as validate the HMDS with participants who have undergone a clinicalscreening in order to confirm their status.

Misofoni och hyperakusis är relativt okända och missförstådda tillstånd av auditiv känslighet.Misofoni kännetecknas av starka negativa känslomässiga reaktioner på ljud och ljudmönster,beroende på ljudets betydelse eller sammanhang. Hyperakusis kännetecknas av negativareaktioner på ljud, beroende på ljudets fysiska egenskaper (t.ex. frekvens och intensitet).Forskningen misslyckas ofta med att skilja misofoni från hyperakusis, och forskningen ombåda tillstånden är knapphändig. Dessutom finns det inte tillräckligt med verktyg för attbedöma och studera misofoni och hyperakusis. Syftet med den aktuella studien var attpsykometriskt validera Hyperacusis and Misophonia Discrimination Scale (HMDS). Måletmed detta självrapportmått var att skilja personer med hyperakusis från personer med misofoni.Olika analyser användes för att bedöma frågeformulärets tillförlitlighet och giltighet. Totalt249 deltagare fyllde i onlineformuläret. Resultaten visade på en utmärkt tillförlitlighet enligtCronbachs alfa och jämförelser mellan grupper och objekt visade på HMDS diskriminerandeeffektivitet. Resultaten av en faktoranalys indikerade emellertid en komplex underliggandefaktorstruktur som inte gav en tillräcklig passning till data, vilket tyder på att frågeformuläretsdimensioner kräver ytterligare förfining för att effektivt skilja mellan misofoni ochhyperakusis. Baserat på resultaten presenteras en revidering av HMDS och framtida forskningbör utforska de psykometriska egenskaperna hos denna reviderade skala samt validera HMDSmed deltagare som har genomgått en klinisk screening för att bekräfta sin status.