umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Attention bias and sensitization in chemical sensitivity
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
Department of Otorhinolaryngology, Central Hospital, Skövde, Sweden.
Astma and Allergy Research Group, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg, Sweden.
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
2009 (Engelska)Ingår i: Journal of Psychosomatic Research, ISSN 0022-3999, E-ISSN 1879-1360, Vol. 66, nr 5, s. 407-416Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

ObjectiveWe investigated whether persons with self-reported chemical sensitivity (CS) have an attention bias and enhanced sensitization to chemical exposure.MethodsChemosomatosensory, olfactory, and auditory event-related potentials (ERPs) were recorded from 21 CS subjects and 17 controls in attend and ignore conditions. Reaction times (RTs) and magnitude estimations of perceived intensity were collected in the attend condition. ERPs were averaged over attention conditions and during the first/second part of the testing.ResultsERP patterns indicated that CS subjects did not habituate to the same extent as the controls and had difficulties ignoring the chemical exposure. CS subjects had faster overall RT, and the perceived intensities for the chemosomatosensory stimuli did not decrease with time in the CS group, which was the case for the controls.ConclusionsThese results indicating attention bias and enhanced sensitization in CS suggest alterations in central, cognitive responses to chemical exposure.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2009. Vol. 66, nr 5, s. 407-416
Nyckelord [en]
Attention bias, Chemical sensitivity, Event-related potentials, Psychophysics, Sensitization
Nationell ämneskategori
Psykologi
Forskningsämne
psykologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-21749DOI: 10.1016/j.jpsychores.2008.11.005OAI: oai:DiVA.org:umu-21749DiVA, id: diva2:212057
Tillgänglig från: 2009-04-20 Skapad: 2009-04-20 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Sick of smells: Empirical findings and a theoretical framework for chemical intolerance
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sick of smells: Empirical findings and a theoretical framework for chemical intolerance
2012 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[sv]
Sjuk av lukter : Empiriska fynd och ett teoretiskt ramverk för kemisk intolerans
Abstract [en]

Chemical intolerance (CI) is a term that refers to the surprisingly common phenomenon of persons getting ill from everyday chemicals. Although seemingly similar to asthma and allergies, CI sufferers do not react to exposures with increased histamine release. CI neither conforms to toxicological dose-response relationships as sufferers react to very low concentrations of chemicals assumed to be harmless. In addition, no particular chemical can be tied to any particular set of symptoms as in the case of other kinds of toxic injuries. The two overreaching goals of this thesis were to empirically investigate important hypotheses regarding CI, and to develop a theoretical framework that integrates previous theories of CI into a coherent whole.There are four empirical studies in this thesis. Utilizing event-related potentials (ERPs), magnitude estimations of perceived intensity, detection tests and functional magnetic resonance imaging (fMRI), the studies provided support for the following hypotheses: (1) persons with self-reported CI sensitize to olfactory and chemosomatosensory stimuli, whereas non-intolerant individuals habituate; (2) sensitization in CI is similar in terms of brain activation patterns to both non-clinical sensitization and other unexplained illnesses such as fibromyalgia; (3) persons with CI have an attention bias to chemical exposures, reflected by problems with withdrawing attention from such stimuli; (4) measures of peripheral hyperreactivity are correlated with chemosensory ERP measures; but failed to corroborate (5) the reactions of women resemble those found in persons with CI to a greater degree than the case in men.Three major theories of CI are also discussed. The neural sensitization theory describes CI as pathological and non-immunological increases in neural responsiveness. The conditioning theory describes CI as the result of basic associative learning mechanisms. The neurogenic inflammation theory describes CI as proliferation of sensory c-fibers and inflammatory responses carried to several parts of the body through axon reflexes and release of inflammatory mediators. The main point of the theoretical synthesis is that the theories offer different and complementary perspectives on CI, rather than presenting conflicting ontologies. With an integrated perspective, infected debates whether CI is a psychological or organic illness can hopefully be avoided.Finally, the unexplained characteristics of CI, the empirical findings and the theoretical accounts are described within the theoretical framework of signal detection theory. Several features of CI, e.g. sensitization and peripheral hyperreactivity, are described in terms of applying a low criterion (ß).

Abstract [sv]

Kemisk intolerans, det vill säga att få symtom av vardagliga lukter, är ett förvånansvärt vanligt problem. Trots att åkomman i många avseenden liknar astma och allergi, reagerar de drabbade inte med exempelvis ökad histaminfrisättning. Kemisk intolerans överensstämmer inte heller med toxikologiska dos-responsförhållanden, eftersom de drabbade blir sjuka av väldigt låga koncentrationer av luktämnen. Enskilda kemikalier kan inte kopplas till en karaktäristisk symtombild, vilket är vanligt vid andra typer av toxikologiska skador. I denna avhandling har jag två mål. För det första undersöker jag viktiga hypoteser om kemisk intolerans. För det andra erbjuder jag ett teoretiskt ramverk där jag integrerar tidigare teorier om kemisk intolerans till en sammanhängande helhet.Den empiriska delen av avhandlingen består av fyra forskningsstudier. Baserat på händelserelaterade hjärnpotentialer (ERPs), magnitudestimationer av upplevd styrka, detektionstest samt funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) stöder studierna följande hypoteser: (1) personer med självrapporterad kemisk intolerans sensitiserar till olfaktoriska och kemosomatosensoriska stimuli, medan icke-intoleranta individer habituerar; (2) med avseende på hjärnaktiveringsmönster liknar sensitisering hos kemiskt intoleranta det mönster man finner både i icke-klinisk sensitisering och i exempelvis fibromyalgi; (3) personer med kemisk intolerans har en benägenhet att uppmärksamma kemisk exponering, vilket reflekteras i en oförmåga att ignorera sådana stimuli; (4) mått på perifer hyperreaktivitet korrelerar med kemosensoriska ERP-mått. Hypotesen att (5) kvinnors reaktioner på kemosensoriska stimuli liknar de man kan finna hos de kemiskt intoleranta i större utsträckning än vad fallet är för män, stöds däremot inte.Tre teorier om kemisk intolerans diskuteras. Den neurala sensitiseringsteorin beskriver intoleransen som en patologisk ökning av neural aktivitet. Betingningsteorin beskriver kemisk intolerans som ett resultat av grundläggande associativa inlägningsmekanismer. Slutligen beskriver teorin om neurogen inflammation intoleransen som en förhöjd aktivering av c-fiberaktivitet och ökade inflammatoriska processer. Huvudargumentet i den teoretiska sammanfattningen är att dessa teorier erbjuder komplementära perspektiv på kemisk intolerans. Med ett integrerat perspektiv kan förhoppningsvis infekterade debatter om huruvida kemisk intolerans är en psykologisk eller organisk åkomma undvikas.De oförklarade egenskaperna av kemisk intolerans, de empiriska fynden, samt de teoretiska förklaringarna beskrivs slutligen inom ett teoretiskt ramverk som utgår från signaldetektionsteorin. Flera egenskaper hos kemisk intolerans beskrivs i termer av ett förändrat eller lågt satt kriterium (ß).

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Department of Psychology, Umeå University, 2012
Nyckelord
Chemical Intolerance, Unexplained Medical Symptoms, Environmental Intolerance, Event-related potentials, functional magnetic resonance imaging, psychophysics, sensitization, habituation
Nationell ämneskategori
Psykologi
Forskningsämne
psykologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-50569 (URN)978-91-7459-345-7 (ISBN)
Disputation
2012-01-20, Norra beteendevetarhuset, HS1031, Umeå Universitet, Umeå, 13:15 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2011-12-21 Skapad: 2011-12-14 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltext

Personposter BETA

Andersson, LinusNordin, Steven

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Andersson, LinusNordin, Steven
Av organisationen
Institutionen för psykologi
I samma tidskrift
Journal of Psychosomatic Research
Psykologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 851 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf