umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rättspsykiatrisk vård och allvarlig psykisk störning: Med fokus på personlighetsstörningar
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
2009 (Svenska)Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Det gemensamma samlingsbegreppet psykisk störning innefattar flera olika slag av diagnoser. Det är när störningen bedömts som allvarlig inom rättspsykiatrin som tvångsvård och straffrättslig särbehandling kan ske. Allvarlig psykisk störning (APS), är ett juridiskt samlingsbegrepp för olika medicinska och psykosociala störningar; framför allt psykotiska tillstånd som utmärks av en störd verklighetsuppfattning. Vanligt är något av symtomen: förvirring, hallucinationer, tankestörning och/eller vanföreställningar. En avgränsning av begreppet beskrivs i förarbetena till 1991 års reform (prop. 1990/1991) samt ytterligare precisering i allmänna råd från Socialstyrelsen (1991:10). Svårare personlighetsstörningar med t.ex. impulsgenombrott av psykotisk karaktär eller ett starkt tvångsmässigt beteende hör till denna kategori. Personlighetsstörningar relaterat till brott, är ett ämne som förekommit i hög grad under senare tid i massmedia. I flera fall har rättspsykiatriskt undersökta individer fått diagnosen personlighetsstörning som en allvarlig psykisk störning, och blivit dömda till rättspsykiatrisk vård med fängelseförbud – men domstolen har senare ändrat påföljden till fängelse. Det har delvis kunna ske genom en stark oenighet om den ”rätta” diagnosen mellan de läkare som inkallats som sakkunnigexperter till rätten. Det har förekommit att de öppet deklarerat sin oenighet i rätten huruvida den dömde lider av en personlighetsstörning, autism, schizofreni och/eller har hjärnskador. Det har i vissa fall inneburit att trovärdigheten i de psykiatriska diagnoserna ifrågasatts och domen har överklagats till hovrätten, där tingsrättens påföljd ändrats. Det är endast en liten del av den totala brottsligheten i vårt land leder till någon form av rättspsykiatrisk bedömning; av de ca 1,2 miljoner brott som årligen begås klaras ca 300 000 fall upp. Omkring 120 000 personer lagföres årligen för dessa brott, varav ca 2000 personer genomgår någon form av rättspsykiatrisk bedömning. Ca 400 personer av dessa överförs efter dom till rättspsykiatrisk vård och ca 12 500 personer döms årligen till fängelse (RMV, 2002).

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2009. , s. 21
Nationell ämneskategori
Rättsmedicin
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-58383OAI: oai:DiVA.org:umu-58383DiVA, id: diva2:548033
Ämne / kurs
Rättsmedicin, nätkurs
Uppsök
medicin
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2012-08-29 Skapad: 2012-08-29 Senast uppdaterad: 2012-08-29Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Rättsmedicin
Rättsmedicin

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 355 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf