umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Helgedomen: Knutbyfallet ur ett rättspsykiatriskt perspektiv; en studie i dogmatism och personlighet
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
2010 (Svenska)Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Den här studien ämnar att utifrån det uppmärksammade händelserna i Knutby 2004, undersöka personlighet och relationen till dogmatism för grupperna kriminella och kristna med en pentekostal inriktning, vilket innebär en bibeltrogen och karismatisk orientering med en stark tro på en andlig sfärs påverkan på människan och tillvaron (Pingst.se, 2010). Begreppet dogmatism definieras här enligt Rokeach (1954) vilket innebär ett slutet kognitivt system som centrerats kring övertygelser om grundteser som inte ifrågasätts. Dogmatism innebär en auktoritärianism och ett ointegrerat tänkande och benägenhet att omtolka information så att det stämmer med de egna centrala föreställningarna. Vidare definieras begreppet personlighet här enligt Big Five teorin som är en indelning av människans universella personlighetsdrag i de fem dimensionerna; öppenhet (O), samvetsgrannhet (C), utåtriktning (E), vänlighet (A), samt känslomässig instabilitet (N) (Costa & McCrae, 1987). Det aktuella forskningsläget indikerar att det ointegrerade tänkandet är kopplat till individuella skillnader i kognitiv förmåga och informations bearbetning (Brown, 2006; Davies, 1998; Stanovich & West, 1997). Likaså har need for closure, vilket innebär ett behov av definitiv kunskap inom något område och undvikande av tvetydighet, visats påverka bearbetningen av information och skapa ett mer dogmatiskt tänkande (Webster & Kruglanski, 1994). Vidare har höga värden i N- och låga värden i O dimensionen relateras till dogmatism och auktoritärianism (Dy-Liacco et al., 2009; Francis, 1998). Enligt Dy-Liacco et al. (2009) antas också öppenhetsdimensionen (O) ha samband med dysfunktioner i individens gränser mot yttervärlden.  Forskning har även visat en positiv osystematisk relation mellan dogmatism och religion, som antas ha samband med need for closure (Saroglou, 2002a) och gruppen religiösa har generellt visat låga värden av känslomässig instabilitet (N) (Saroglou, 2002b). Likväl har forskning också visat att kristna med en pentekostal inriktning tenderar att i tre gånger så stor utsträckning som andra kristna drabbas av depressioner, vilket kan relateras till känslomässig instabilitet (N) (Paunonen & Ashton, 2001; Trice & Bjorck, 2006). Dogmatism har vidare relaterats till medlemskap i religiösa grupper som sätter sin tillit till auktoriteter (Vacchiano et al.,1969). Francis (2001) hävdar dock att variationen av dogmatism mellan församlingar med samma inriktning är större än mellan kyrkor med olika inriktningar. Till de auktoritära rörelserna hör grupperingar med hierarkisk organisation, stark tro på en andligs sfärs påverkansförmåga och en fundamentalistisk bibelsyn (SOU, 1998:113). Ledaren ses här som profetisk. Förebud eller bekräftelse läses in i den omgivande miljön och gruppen är bärare av ett starkt meningssystem som också ger tillhörighet och skapar engagemang. Vissa intensiva upplevelser sägs komma från en andlig sfär och som ett gudomligt ingrepp. Dessa upplevelser skapar känslan av att vara med om något utomvärldsligt och att leva i en reell andlig verklighet. Tänkandet om att det onda är personifierat av djävulen och ständigt är aktivt är djupt integrerat i tankevärlden hos dessa medlemmar. Om man inte kan ifrågasätta ledaren och är emotionellt eller socialt inlåst i gruppen leder det till att ens övertygelser blir starkare. I psykologiska termer kallas detta mystisk manipulation. Vidare har undersökningar påvisat att kriminella tankemönster rymmer dogmatiskt hållna ologiska övertygelser (Mandracchia, 2009; Morgan et al., 2010) och att gruppen kriminella visar höga värden av känslomässig instabilitet (N) (Ellison, 2006). Studien frågeställningar och hypoteser blir således: Finns det någon skillnad i dogmatism mellan gruppen aktivt utövande kristna, gruppen aktivt kriminella och personer som varken är aktivt utövande kristna eller aktivt kriminella? Om det finns en skillnad kan den relateras till någon av dimensionerna enligt Big Five teorin? Gruppen kriminella antas visa högre värden av dogmatism än övriga grupper, och dogmatism antas relatera till känslomässig instabilitet (N). Studiens mål (aims) är att belysa några av de mekanismer som kan ligga bakom gärningarna med speciellt fokus på uppkomsten av dogmatiskt hållna religiöst färgade övertygelser.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2010. , s. 18
Nationell ämneskategori
Rättsmedicin
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-58455OAI: oai:DiVA.org:umu-58455DiVA, id: diva2:548292
Ämne / kurs
Rättsmedicin, nätkurs
Uppsök
medicin
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2012-08-30 Skapad: 2012-08-30 Senast uppdaterad: 2012-08-30Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Rättsmedicin
Rättsmedicin

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 183 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf