umu.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Falling behind: a substantive theory of care for older people with cognitive impairment in acute settings
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery La Trobe University Melbourne Vic. Australia.
2013 (engelsk)Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, nr 11-12, s. 1682-1691Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

AIMS AND OBJECTIVES: To develop a theoretical understanding of the processes hindering person-centred care of older people with cognitive impairment in acute care settings.

BACKGROUND: Although person-centred care with its holistic focus on the biopsychosocial needs of patients is commonly considered the gold standard care for older people with cognitive impairment, the extent to which care is person-centred can increase in acute care settings generally.

DESIGN: Grounded theory inspired by Strauss and Corbin.

METHOD: The study used a grounded theory approach to generate and analyse data from a Swedish sample of acute care staff, patients and family members.

RESULTS: The substantive theory postulates that staff risks 'falling behind' in meeting the needs of older patients with cognitive impairment if working without consensus about the care of these patients, if the organisation is disease-oriented and efficiency-driven, and if the environment is busy and inflexible. This facilitated 'falling behind' in relation to meeting the multifaceted needs of older patients with cognitive impairment and contributed to patient suffering, family exclusion and staff frustration.

CONCLUSIONS: The theory highlights aspects of importance in the provision of person-centred care of older people with cognitive impairment in acute settings and suggests areas to consider in the development of caring environments in which the place, pace and space can meet the needs of the older person.

RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: The proposed substantive theory can be used to critically examine current ward practices and routines, and the extent to which these support or inhibit high-quality person-centred care for older patients with known or unknown cognitive impairments.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Hoboken: Wiley-Blackwell, 2013. Vol. 22, nr 11-12, s. 1682-1691
Emneord [en]
Acute care, cognition disorders, culture, frail older, grounded theory, patient-centred, person-centred care
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-70118DOI: 10.1111/jocn.12177ISI: 000317614300022PubMedID: 23452009OAI: oai:DiVA.org:umu-70118DiVA, id: diva2:619609
Tilgjengelig fra: 2013-05-06 Laget: 2013-05-06 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Att vårda äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer: attityder, processer, innebörder
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Att vårda äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer: attityder, processer, innebörder
2013 (svensk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Inledning: Äldre personer med kognitiv svikt, exempelvis i form av demenssjukdom, delirium eller depression, är en vanligt förekommande population inom svensk sjukhusvård. Dessa äldre kan ha särskilda behov till följd av en försämrad kognition, men litteraturen tyder på att akutsjukhusens miljö, organisation och vårdprocesser inte alltid stödjer tillgodoseendet av dessa behov.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa vården av äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer.

Metoder: Avhandlingen består av fyra delstudie. I studie I tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska personalens attityder till äldre patienter med kognitiv svikt, personalens tillfredsställelse med vården och arbetet samt upplevelsen av personcentrerat vårdklimat (n=391). I studie II användes en Grounded theory design för att undersöka hinder för personcentrerad vård för äldre personer med kognitiv svikt på en akutmedicinsk vårdavdelning. I studie III tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska de psykometriska egenskaperna i den svenska versionen av ”The Person-centred care of Older People with cognitive impairment in Acute Care scale” (POPAC) i ett urval av sjukhuspersonal (n=293). I studie IV användes en fenomenologisk hermeneutisk design för att belysa innebörder av att vårda äldre patienter med kognitiv svikt på akuta sjukvårdavdelningar utifrån vårdpersonals (n=13) berättelser.

Resultat: Studie I visade att deltagande personal skattade en neutral attityd till äldre patienter med kognitiv svikt i spektret mellan negativa och positiva attityder, samt att faktorer som att vara yngre, undersköterska och att uppleva vården av de äldre som betungande, hade samband med mer negativa attityder. Resultaten visade också att vårdpersonal upplevde att äldre patienters kognition sällan utvärderades under vårdtiden, samt att man sällan baserade vården på evidensbaserade riktlinjer för vård av äldre med kognitiv svikt. Studie II belyste att ett organisatoriskt fokus på medicinska behov, åtgärder och rutiner bidrog till att personal hamnade steget efter i relation till att synliggöra och möta dessa äldre personers multidimensionella behov, och att detta kunde medföra tecken på vårdlidande för de äldre, utanförskap för närstående och frustration för personal. Studie III stödde en fortsatt användning av POPAC-skalan för skattningar av upplevd förekomst av personcentrerade vårdprocesser för äldre patienter med kognitiv svikt, men att ytterligare studier rekommenderades framförallt av skalans olika dimensioner. Studie IV belyste att ju större avstånd som upplevs mellan vad vårdpersonalen kan göra (verklig vård) och vad de vill göra (ideal vård) för äldre patienter med kognitiv svikt i akuta vårdmiljöer, desto meningslösare upplevs vården, och desto större blir hotet mot personalens personlig-professionella integritet. Den tolkade helheten visar på att vårda äldre patienter med kognitiv svikt inom akutsjukvård betyder att försöka ge omvårdnad i miljöer som inte stödjer vårdpersonalens personlig-professionella integritet

Slutsatser: En rimlig konklusion av dessa resultat är att det i sjukhusmiljöer där äldre patienter ofta vårdas kan finnas anledning att diskutera och ytterligare studera hur attityder, synsätt på och målsättningar för vården och dess innehåll, åtgärder och interventioner kan främja eller motverka en god omvårdnad för de äldre med kognitiv svikt. Det kan också finnas anledning att se över hur personalen kan stödjas i att ge person-centrerad vård till de äldre, exempelvis genom riktlinjer för vård av äldre personer med kognitiv svikt, standardiserade skattningar av kognition, samt implementering av vårdprocesser som stödjer en personcentrerad vård för dessa patienter. Det kan också finnas behov av att ytterligare kritiskt granska hur organisatoriska och miljömässiga faktorer på avdelningar stödjer eller motverkar en personcentrerad vård för äldre patienter med kognitiv svikt. Därtill kan det finnas behov av att skapa ytterligare förutsättningar för vårdpersonalen att bevara och utveckla sin personlig-professionella integritet genom att utveckla miljöer som ger möjligheter för dem att ge en god omvårdnad till dessa äldre.

Abstract [en]

Introduction: Older people with cognitive impairment such as dementia, delirium or depression, are commonly cared for in acute hospital wards. These older people may have specific needs associated with a cognitive impairment. However, literature indicates that the milieu, organisation and care processes in acute care not always support in meeting these needs.

Aim: The overall aim of the thesis was to illuminate care of older people with cognitive impairment in hospital environments.

Methods: The thesis consists of four studies. Study I used a cross-sectional design to explore staff attitudes toward older people with cognitive impairment, staff satisfaction with care and work and perceived person-centeredness of the ward (n=391). Study II used a Grounded theory design to explore barriers to person-centred care for older people with cognitive impairment at an acute medical ward. Study III used a cross-sectional design to explore the psychometric properties of the Swedish version person-centred care for older people with cognitive impairment scale (POPAC) in a sample of acute hospital staff (n=293). Study IV used a phenomenological hermeneutic design to explore the meanings of caring for older people with cognitive impairment in acute hospital wards as narrated by nursing staff (n=13).

Results: Study I showed that participating staff estimated a neutral attitude to older people with cognitive impairment in the spectrum between negative and positive attitudes, and that factors such as being younger, a nurse assistant and experiencing the care of older people with cognitive impairment as burdensome, were associated with more negative attitudes. The results also showed that healthcare professionals felt that older patients' cognitive ability was rarely evaluated during hospitalisation, and that care were rarely based on evidence-based guidelines for care of older people with cognitive impairment. Study II illuminated that an organizational focus on medical needs, interventions and routines contributed to staff falling behind in relation to meeting these older patients' multidimensional needs, and that this could lead to signs of suffering for older patients, feelings of being excluded for relatives, and a frustration for staff. Study III supported a continued use of the POPAC scale for ratings of perceived prevalence of person-centred care processes for older people with cognitive impairment, but further studies was recommended to explore scale dimensionality. Study IV illuminated that the greater a gap that is experienced between what nurses can do (real) and what they want to do (ideal) in caring for older patients with cognitive impairment in acute care settings, the more meaningless care is experienced and the greater a threat is experienced to the nurses personal-professional integrity. The comprehensive understanding indicated that caring for older people with cognitive impairment in acute care settings means to provide nursing care in an environment that does not support the nurses’ possibilities to protect and develop their personal-professional integrity.

Conclusions: A reasonable conclusion from these studies is that there may be reasons to further discuss and study how attitudes, perspectives, and goals for care, together with the content, procedures and interventions that can support or obstruct good nursing care for older people with cognitive impairment in hospital settings. There may also be reasons to explore how staff can be supported to provide person-centred care to these older patients, for example through guidelines for care of older people with cognitive impairment, standardised assessments of cognitive ability, and implementation of care processes that supports person-centred care. In addition, to further critically examine how organisational and environmental factors in hospital wards can support or obstruct person-centred care for older patients seems needed. There may also be a need to further develop conditions that can support nursing staff to maintain and develop their personal-professional integrity, by developing environments that provides further possibilities to provide good care for these older patients.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Umeå universitet, 2013. s. 75
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1618
Emneord
acute care, attitudes, care management, cognitive impairment, grounded theory, health professionals, measurements, nursing, older people, perception, personal-professional integrity, person-centred care, phenomenological hermeneutical, akutsjukvård, attityder, fenomenologisk hermeneutik, grounded theory, kognitiv svikt, organisation, omvårdnad, personcentrerad vård, personlig-professionell integritet, skattningar, vårdpersonal, äldre personer
HSV kategori
Forskningsprogram
omvårdnadsforskning med medicinsk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-83174 (URN)978-91-7459-748-6 (ISBN)
Disputas
2013-12-13, Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet, Umeå, 09:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council
Merknad

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet 

Tilgjengelig fra: 2013-11-22 Laget: 2013-11-20 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstPubMed

Personposter BETA

Nilsson, AnitaRasmussen, BirgitEdvardsson, David

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Nilsson, AnitaRasmussen, BirgitEdvardsson, David
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
Journal of Clinical Nursing

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 511 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf