umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Dödförklaring: När anses en försvunnen person vara avliden?
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
2014 (Svenska)Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Att förlora en nära anhörig är en tragedi som många varit med om. Att förlora en anhörig utan att kunna veta och utan att kunna få bekräftat att personen är död är dock inte lika vanligt. För de fall det inte går att undersöka kroppen och på så vis bekräfta att en person avlidit används regelverket som finns kring dödförklaring av personer. Det är dessvärre inte alltför ovanligt att personer försvinner utan i snitt är det runt 6000 – 7000 personer som försvinner i Sverige varje år. Av dessa återfinns de allra flesta men cirka 30 stycken av dessa personer försvinner spårlöst utan att hittas igen.[1] Är det så att en person försvinner utan att hittas ska reglerna i lag (2005:130) om dödförklaring användas för att kunna fastställa att en försvunnen person är död. Alla fall av försvinnanden behandlas dock inte likadant av lagstiftningen. Vilket sätt en person försvinner på och från var personen försvinner är sådana omständigheter som får betydelse för hur lång tid det måste passera från försvinnandet tills dess att dödförklaringen kan ske. Har en person försvunnit från hemmet är det inte säker att det finns något som pekar på att personen har avlidit. Är det däremot bekräftat att personen försvunnit från ett fartyg som är långt ute på öppet hav finns det mycket som talar för att personen måste ha avlidit och personen kan då dödförklaras tidigare än om personen försvunnit från sitt hem. Lagstiftaren har medvetet gjort skillnad på olika typer av försvinnanden och det är exempelvis skillnad på om att försvinnande sker när en person befunnit sig ensam på en båt än om personen försvinner under en större olycka. Trots att omständigheterna inte skiljer så mycket åt mellan fallen anser lagstiftaren att en person som försvunnit vid en större olycka ska dödförklaras direkt medan det i andra fallet måste gå minst ett år innan dödförklaring kan ske. Det är av stor vikt att en dödförklaring kan ske snabbt. Det finns känslomässiga, ekonomiska och juridiska skäl för detta.[2] Frågan är då varför lagstiftaren gör skillnad på försvinnanden som sker i ett större sammanhang och försvinnanden som sker i samband med en mindre olycka?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2014. , s. 15
Nationell ämneskategori
Rättsmedicin
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-88629OAI: oai:DiVA.org:umu-88629DiVA, id: diva2:716597
Ämne / kurs
Rättsmedicin för jurister
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2014-05-12 Skapad: 2014-05-12 Senast uppdaterad: 2014-05-12Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Rättsmedicin
Rättsmedicin

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 2192 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf