umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Plasma oxytocin and personality traits in psychiatric outpatients
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
Visa övriga samt affilieringar
2015 (Engelska)Ingår i: Psychoneuroendocrinology, ISSN 0306-4530, E-ISSN 1873-3360, Vol. 57, s. 102-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The oxytocin system is regarded as being of relevance for social interaction. In spite of this, very few studies have investigated the relationship between oxytocin and personality traits in clinical psychiatric populations. We assessed the relationship between personality traits and plasma oxytocin levels in a population of 101 medication-free psychiatric outpatients (men = 37, women = 64). We used the Karolinska Scale of Personality (KSP) and diagnostic and symptomatic testing. Plasma oxytocin levels were analysed with a specific radioimmunoassay at inclusion and after one month for testing of stability. Plasma oxytocin levels were stable over time and did not differ between patients with or without personality disorders, nor were they related to severity of depressive or anxiety symptoms. The KSP factors Impulsiveness and Negative Emotionality were significant independent predictors of plasma oxytocin. A subscale analysis of these personality factors showed significant positive correlations between baseline plasma oxytocin and the KSP subscales monotony avoidance and psychic anxiety. The significant association between the KSP factor Impulsiveness and oxytocin levels observed at baseline was observed also one month later in men. These findings suggest that personality traits such as Impulsiveness and Negative emotionality which are linked to social functioning in several psychiatric disorders seem to be associated with endogenous plasma oxytocin levels. These variations in oxytocin levels might have an impact on social sensitivity or social motivation with possible gender differences.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2015. Vol. 57, s. 102-110
Nyckelord [en]
Oxytocin, Personality traits, Personality disorder, Mood disorder, Extraversion, Anxiety
Nationell ämneskategori
Psykiatri
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-106490DOI: 10.1016/j.psyneuen.2015.04.003ISI: 000355707000010PubMedID: 25910979OAI: oai:DiVA.org:umu-106490DiVA, id: diva2:842090
Tillgänglig från: 2015-07-16 Skapad: 2015-07-14 Senast uppdaterad: 2019-02-28Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Neuroendocrine studies in patients with affective disorders
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Neuroendocrine studies in patients with affective disorders
2019 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Background: Affective disorders are common and a major cause for increased disability and mortality worldwide. Exogenous stressors and biological variables, including neuroendocrine factors, are assumed to contribute to an increased vulnerability to mood dysregulation. Affective disorders are highly heterogeneous and different neuroendocrine systems may play differential roles in the phenotypic expression of affective disorders in men and women.

Aims: The overall aim of this thesis was to study three neuroendocrine systems in relation to underlying behavioral endophenotypes (personality traits, self-directed and interpersonal violence, and psychiatric symptoms) in patients with affective disorders.

Methods: In Study I oxytocin plasma levels were assessed in 101 general psychiatric outpatients and followed-up in 36 patients after one month. Patients underwent diagnostic, symptomatic, and personality trait assessments.

In Study II insulin and glucagon levels in plasma and cerebrospinal fluid (CSF) were assessed in 28 patients hospitalized after a recent suicide attempt and 19 healthy controls. Study persons were assessed regarding lifetime violence expression, psychiatric diagnoses and symptoms.

In Study III serum levels of allopregnanolone, progesterone and estradiol were assessed in 14 women with severe postpartum depression and psychosis who, as previously reported, responded with rapid symptom remission during sublingual estradiol treatment. Hormonal and symptomatic assessment were performed before and after 4 weeks of estradiol treatment. 28 healthy postpartum controls were included for baseline comparison.

Results: I) Plasma oxytocin levels were positively associated with personality traits of impulsiveness (monotony avoidance) and negative emotionality (psychic anxiety) with potential gender differences.

II) Patients after suicide attempt had higher insulin (plasma and CSF) and lower glucagon levels (CSF) than healthy controls. Insulin levels (plasma and CSF) were higher and glucagon levels (plasma) were lower in patients and controls with higher levels of prior violence expression.

III) Serum allopregnanolone decreased in women with postpartum depression and psychosis during estradiol treatment. The ratio between allopregnanolone and progesterone was significantly lower in patients than in healthy controls at baseline and it remained unchanged after symptom remission.

Conclusion: Behavioral endophenotypes, rather than categorical diagnoses, of affective disorders were associated with neuroendocrine variation in three different cohorts of patients with affective disorder. Hormonal variation pointed towards an association with trait, rather than state like facets of affective behavior, constituting potential vulnerability markers for affective dysregulation.

Abstract [sv]

Världen över drabbas 350 miljoner människor av unipolära depressioner och bipolära sjukdomar (affektiva sjukdomar). Patienter med affektiva sjukdomar dör cirka femton år tidigare på grund av kroppsliga sjukdomar och suicid. Upp till varannan patient försöker ta sitt liv och lika många svarar inte på behandling eller får återfall trots behandling. Det är mycket vanligt med sociala svårigheter som påverkar familj- och arbetsliv. Medan män har större risk att ta sina liv löper kvinnor ökad risk att göra suicidförsök och att utveckla depression. Efter en förlossning är risken att drabbas av svåra affektiva sjukdomar förhöjd som kan uttrycka sig i form av svåra depressioner, manier eller psykoser. Dessa tillstånd ökar risken för att modern tar sitt liv och i sällsynta fall även barnets liv.

Vissa människor är särskilt sårbara att utveckla affektiva sjukdomar. Sårbarheten påverkas av genetiska faktorer och livshändelser. Det är dock oklart hur patienternas emotionella, kognitiva och kroppsliga symtom uppstår och hur dessa hänger ihop med förändringar i hjärnan och generna. Ökad kunskap om dessa processer skulle sannolikt förbättra möjligheten att behandla och förebygga affektiva sjukdomar.

Patienter i gruppen affektiva sjukdomar är väldigt olika; de skiljer sig avseende emotionella, kognitiva och kroppsliga symtom, avseende risker för sjukdomsutveckling samt återfallsrisk och behandlingssvar. Ett sätt att försöka koppla sjukdomstecken och förändringar i hjärnan är att undersöka mer enhetliga grupper av patienter som till exempel patienter som gjort suicidförsök eller kvinnor efter förlossningen. Ett annat sätt är att undersöka särskilda underliggande aspekter som till exempel personlighet.

Hos många patienter med psykisk sjukdom har man hittat förändringar i stressystemet. Vid stress påverkas bland annat hormonella system. Hormoner påverkar inte enbart kroppens men även hjärnans funktion. Genom att undersöka kopplingen av hormonella faktorer med kroppsliga, mentala och beteendeuttryck kan man indirekt dra slutsatser om hjärnans funktion vid affektiva sjukdomar.

I den här avhandlingen har vi undersökt hur tre olika hormonella system är kopplade till särskilda underliggande aspekter av affektiva sjukdomar. Avhandlingen består av tre olika studier.

I den första frågade vi oss om oxytocin är kopplad till personlighetsdrag som har relevans för patienternas sociala svårigheter. Detta undersökte vi i en stor grupp av öppenvårdspatienter med olika psykiska sjukdomar.

I den andra ville vi veta om patienter som hade gjort självmordsförsök hade förändrade nivåer av insulin och glukagon och om detta var kopplad till våldsamt beteende.

I den tredje studien undersökte vi om kvinnor med svår depression och psykos efter förlossningen uppvisade förändringar av allopregnanolon och progesteron. Dessutom kunde vi undersöka förändringar av dessa hormon under behandling med estradiol när kvinnorna hade tillfrisknat.

I den första studien visade vi att patienter med psykiska sjukdomar som hade mer impulsiva och negativ emotionella personlighetsdrag hade högre oxytocin nivåer. Dessa patienter hade särskilda drag av ångest och var mer extroverta. Möjligen var dessa samband särskild tydliga hos män.

I den andra studien visade vi att patienter som hade gjort självmordsförsök hade högre nivåer av insulin i blodet och i ryggmärgsvätskan än friska kontroll-personer. Dessutom hade de lägre nivåer av glukagon i blodet. Högre nivåer av insulin och lägre nivåer av glukagon var kopplade till självrapporterat interpersonellt våld sedan femton års ålder hos patienter och friska kontroller.

I den tredje studien visade vi att allopregnanolon minskade under estradiol behandling för postpartum depression och postpartum psykos. Patienterna uppvisade både före och under behandlingen förändringar i relationen mellan allopregnanolon och progesteron jämfört med friska kvinnor.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att särskilda underliggande aspekter av affektiva sjukdomar är kopplade med förändringar i hormonella system. Dessa förändringar ter sig vara kopplade med långvariga drag hellre än akuta sjukdomsuttryck och kan på så sätt tyda på sårbarhetsfaktorer för affektiva sjukdomar. Resultaten bidrar till ökad förståelse om särskilda hormonella aspekter hos specifika grupper av personer med affektiva sjukdomar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå Universitet, 2019. s. 74
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 2010
Nyckelord
Affective disorder, Suicide attempt, Postpartum depression, Postpartum psychosis, Personality traits, Violence, Oxytocin, Insulin, Glucagon, Allopregnanolone, Progesterone, Estradiol
Nationell ämneskategori
Psykiatri
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-156829 (URN)978-91-7855-015-9 (ISBN)
Disputation
2019-03-28, Föreläsningssal A, Psykiatriska kliniken, Målpunkt F, Plan 0, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, 09:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2019-03-07 Skapad: 2019-02-28 Senast uppdaterad: 2019-03-06Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMed

Personposter BETA

Bendix, MarieJokinen, Jussi

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Bendix, MarieJokinen, Jussi
Av organisationen
Psykiatri
I samma tidskrift
Psychoneuroendocrinology
Psykiatri

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 467 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf